För en herrans massa år sedan dejtade jag en kille som sjöng i Helsingborgs Konserthuskör - en dag bjöd han mig på Carmina Burana (Carl Orff) och Bolero (Ravel). Så fort jag idag hör dessa stycken kan jag ännu färskt minnas känslan av att sitta ensam i publiken medan jag slängde slängkyssar (och tog emot för all del) till killen som stod på scen i en enorm kör som framförde de mest hårresande stycken! Jag bjuder er på båda - jag kan bara säga; lyssna och njut; båda är helt makalöst fantastiska!

Uhuj! Jisses Amalia! Just nu befinner jag mig i liiiiiite totalkris   Jag besökte ett galleri igår - för att visa mina verk - och galleristen med fru föll för mina små hästar och undrade om jag inte ville vara med på den samlingsutställning som kommer att äga rum om två veckor. Jag KUNDE inte bara stå och säga nej - detta galleri är oerhört välrenommerat i konstkretsar och samarbetar med många kända konstnärer. Det GÅR bara inte att säga nej (trots att jag just nu har nästan TOTAL hästtorka hemma i galleriet). Alltså - produktion på högsta växel hägrar! Som om inte det vore nog har jag en utställning som börjar på lördag, en pågående utställning, en butik som jag förser med hästar samt ytterligare en butik som har mina hästar till försäljning... Och som om detta inte vore nog har jag också besökt Karibakka i Sölvesborg som även de tagit emot ett par verk (med en förhoppning om att det ska kunna bli en framtida utställning). Och på tisadg ska jag besöka ett nytt galleri... Som ni förstår - Panik i verkstan :o)

Som tur är har Aramis det väldigt mycket lugnare :o) Jag har fått flera rapporter som berättar att han har det sååå bra och STORTRIVS i sin ENORMA gräshage :o) Mattes hjärta njuter! Nej - nu måste jag ut i verkstan igen!

Jaha - då har Aramis landat i sitt nya residens och matte saknar sin grå prins. Såå många dagar ska jag vara utan honom :o( Nåja, tiden brukar gå rätt fort och jag kan ju faktiskt hälsa på honom så mycket jag vill :o)

Resan upp igår gick strålande även om det var lite värre att köra på mindre vägar som var totalblanka... Vi tar resan från början!

Dags att koppla släp och bil - jätteroligt när allt frusit fast och fingrarna känns som tio denniskorvar nyss upptagna ur frysen (NOT!!!):

  
När bil och släp var redo var det dags att lasta in Herr Aramis af Mecklenburg. Han var osedvanligt sansad och lugn och traskade snart upp i släpet, med viss skepsis i blicken:

  
Färden startade och drygt en timme och en kvart senare svängde jag in ekipaget hos slutdestinationen:

  
Portkoden trycktes in och grindarna gled upp :o) Kungligt värre *fniss*.

Lastade ur Aramis och ställde honom i hans fina box - han kände sig genast hemma (har bott här vid tidigare tillfälle en kortare vistelse):

  

Och annat än trivas kan man ju knappast i detta oerhört vackra stall! "Min" nya sadelkammare:

  

Och en liten boxdetalj:

  
Sedan pussade jag Aramis adjö och körde hemåt! Aramis kommer att ha det SUPER här och det blir skönt för honom att bara få vara häst en tid! Jag själv ska nu jobba på med min uppsats, förbereda för fler konstutställningar och självklart ta hand om den här darlingen:

  

Hoppla - där försvann två dagar ur vårt liv (och kommer aldrig åter) (en liten favorit i repris, ha ha). Jo, jag var ju iväg hos Trav- och galoppshopen på Jägers i förrgår och fick alltså prata med en mycket kunnig och sympatisk kvinna som kom med några riktigt bra råd. För det första ska jag stryka ALL form av pelletsbaserad foder - det vill säga moss och good bye till hippo alfa, hippo cool och även adjöss och good bye till Aramis vitaminer och mineraler som även de är i pelletsform. Enligt damen i butiken har nämligen en hästmage svårt att ta upp "kemiskt" framställt foder (allt som alltså inte är havre, korn, müsli). Och naturligtvis är det ännu svårare för en stressmage att ta upp dessa kemiskt framställda fodersorter. Så nu ger jag bara Aramis müsli (om han kommer att fungera fint på det fortsätter jag med Hippo müsli - i annat fall tänkte jag byta till Eggersmann (kanske någon som har erfarenhet av deras foder - jag vore oändligt glad om Ni delade med Er!

Vidare har jag köpt nya vitaminer och mineraler till Aramis; nämligen Probimin som tydligen ska vara väldigt bra till hästar som har problem med mage/tarm.

Och SE! De två senaste dagarna har Aramis faktiskt varit en HELT annan häst. Han är glad, tillfreds och till och med kelig! Mindre sura miner (naturligtvis är de inte helt ett minne blott), knölarna på ryggen har börjat avta och hela hästen verkar helt enkelt förändrad. Nu ska jag även ge honom en dos Pro-Equo som jag även inhandlade på Jägers. Tänkte jag börjar ge honom det imorgon när han kommer till nytt stall. Slutligen ska jag också börja ge honom någon form av lugnande preparat (tack till er läsare för era råd!)!

Har promenixat med Aramis i ridhuset nu i  ett par dagar och han är BUSIG :o) Han vill leka med matte och är så otroligt glad! Råkade göra en liten dundertabbe häromdagen... Jag skulle "longera" honom lite i grimskaftets längd (extra långt grimskaft) (ett par varv i trav i sin enkelhet tänkte jag i mitt stilla sinne). Pyttsan... herr Grå lade av en brall och for iväg i trehundra knyck med grimskaftet farandes runt benen   Lysande Sickan! Han galopperade så flott (euhm... kanske lite för fort dock) och till slut hände ju det som inte fick hända. Aramis hade grimskaftet runt ena frambenet. Men klok som han är stannade han, blåste lite fundersamt ur näsborrarna och började gå mot matte "hjäääälp mig matte"   I morgon åker Aramis på pang! Men mig blir ni inte av med :o)

Som ni alla redan vet ska alltså Aramis få komma iväg på rehabilitering och få ha det skönt några veckor! Jag har nu konstaterat att hans knutor på ryggen börjat bli mindre - och något annat har också slagit mig; jag misstänker att Aramis har magsår. Finns det någon läsare som har erfarenhet av detta hos häst? Aramis står ofta i boxen och sparkar för sig själv med ett bakben som han slår ner i golvet. Han lägger ofta öronen utan anledning och hans avföring (ursäkta herrn, hi hi) doftar inte hallon om man så säger. Den luktar snarare "hej kom och hjälp mig". Dessutom är han väldigt stingslig när man borstar honom runt magområdet. Till detta är han även väldigt känslig och sur vid spänning av sadelgjorden.

Jag ska idag ta och bege mig till trav- och galoppshopen vid Jägersro - de ska enligt utsago vara väldigt duktiga och kunniga. Jag återkommer ikväll och berättar mer om vad jag fått med mig hem i både kuskaps- och foderform :o)

  

Hej alla läsare,

Det här är Aramis af Mecklenburg himlself vid tangentbordet! Jag har fått reda på att min tokmatte skriver om mig varenda dag här på datorn (tack för det Televerket, liksom) - och nu råkade jag faktiskt komma över en egen dator! Så nu alla kära läsare: PAY BACK TIME   (Jag menar - hur KUL är det på en skala att hela hästSverige ((TYP)) vet om att jag är nervös och får diarréattacker - NOT!) Nä du matte - håll i hatten säger jag bara *fnys*(*gnuggar hovarna*).

Fast å andra sidan nu när jag tänker efter - min matte är ju faktiskt ganska snäll mot mig...   De där hemska knölarna gör faktiskt nu mindre ont och varje dag får jag stå i gången med min älskade back on track-ryggvärmare - det är superskönt! Och nu slipper jag också äta korn - blää vad jag tyckte illa om det *flemar*. Och nu har hon funderat sig gråhårig på mitt nervösa sinnestillstånd och kommit fram till att skicka iväg mig på rehabilitering (hörde jag henne tala om idag - trots att hon inte sagt det till mig än...). Jag ska (enligt utsago) få bo på ett slott *mallig* i nästan sex veckor   Fast huuu - jag kommer nog att sakna henne lite grand (eller mycket grand). Matte pratade om att jag måste få "landa" i mig själv, få ta semester och bara vara häst (hmpf - jag är väl redan häst *fundersam*). Jag ska tydligen få gå i SUPERSTOR gräshage från åtta till fyra VARJE dag (det ni) - jag ska också få specialfoder som är extra snällt mot min stressmage, dessutom ska jag få träffa en jätteduktig naprapat som ska gå igenom hela mig. Stallet jag ska stå i är SUPERNICE - rena rama Kungliga hovstallet (*stolt*) och väldigt lugnt och harmoniskt. Matte har lovat att komma och hälsa på så ofta hon bara kan!

Så mina kära vänner och följeslagare - auf wiedersehen på ett tag! Vi ses och höres om en tid - tills dess; simma lugnt!

Ps. Passar på att sätta in en rolig bild på matte (som jag sade - diarrén...) *hähä*
  

Idag har en härlig dag förflutit - det har gått minst sagt i ett och det är först nu jag får lite tid för min älskade vän datorn :o) Var i stallet vid kvart i nio och möttes av mängder av förväntansfulla ekipage som red fram sina hästar och ponnyer på utebanan; idag stod nämligen pay&jump på schemat hos Grevie hästcenter. Rigoletto bushäst skulle få vara med och spexa runt med sin medryttare och jag var naturligtvis på plats för att beundra ekipaget! Pixebus var superladdad på framridningen, det lyste i hans ögon och hela han var full av bus :o) I hade lite problem med att hålla honom på mattan - och Rigoletto passade på att visa sina allra finaste konster medan jag stod och tjöt av skratt utmed banan. När Rigoletto och I var uppvärmda och redo för att anta utmaningen lotsades de in i ridhuset och snart gick starten! Rigoletto och I gjorde en enastående fin ritt; mycket städat och välbalanserat tog de sig över varje hinder prickfritt! Pixebus fick rosett och en glad I var det som kom ut från banan :o)

På Aramisfronten intet nytt. Han vilar och i hopp om att allt vad märkliga knölar ska ge sig av (har tagit bort korn samt alfa) (minska ner på proteinet). Dessutom har vi haft lite bekymmer med sadeln och "nerverna" vilket sammantaget lett till att jag beslutat mig för att "eftersäsongsvila" herr Grå en tid. Under denna vila ska jag naturligtvis noggrannt beakta hans knölar, jag ska införskaffa i en ny sadelgjord (fransk sådan - speciellt utvecklad för hästar med sadeltvång) - dessutom ska jag också köpa "dopingpreparat" (nej det är ju inte dopingpreparat) som ska göra Aramis till en något lugnare och mer sansad individ.

Så när knölarna är ett minne blott, när sadelgjorden är införskaffad och Aramis inte längre spänner sig som en fiolsträng vid sadling. När dopingpreparat :o) börjar verka - DÅ är det tid för matte att hoppa upp på ryggen igen!