Idag stod alltså träning på schemat och finaste Aramisen lindades i fyra gånger vitt, vitt schabrak, Amerigosadel på ryggen och Sabrekandar på huvudet :o) Han fick också en ridfilt över ryggen som fick pryda hans rygg medan han skrittade fram. När vi var uppvärmda i skritt travade jag några varv och därefter tog galopparbete vid. Arbetade honom väldigt rund och fin och han fick flexa från den ena till den andra sidan; allt för att få "loss" honom i nacken. Han kändes väldigt mjuk och bärig och J tyckte att jag rider fram helt korrekt! Skönt! För Aramis är det viktigt att hela tiden vara loss i nacken och inte, som min kära tränare brukar uttrycka det, fastna i en pepparkasform (även om det nu lider mot juletid) :o) När Aramis fått galoppera på i sitt uppvärmningstempo (det vill säga något friskare och fräschare) och bli helt loss i nacken var det dags att klä av både honom och mig (nåja, inte alla kläder)! Galopparbete var dagens fokus och jag fick rida honom samlad runt fyrkanten, tänka svag öppna (men inte med ställning i nacken utan mer "rak" öppna så att inner bakben trampar in under kroppen). Han kändes riktigt trevlig! När jag känner att jag tappar elasticiteten och han blir lite för rak i sidan så måste jag ta in honom på en mindre volt där jag kan få igenom honom i nacken - så fort han svarar på detta och släpper igenom kan jag återigen ta ut honom på större spår och samla igen. Viktigt att jag inte blir för "på" i min ridning när jag ska ta igenom honom i sidan utan blir mer åt sega gubbar-hållet; att stressa Aramis blir bara fel, fel, fel! Vi ska sträva efter att få honom SEG och inte hastig och "sprättig". Åhhh vad härlig han kändes! Jag samlade på ytter, samlade och samlade och han svarade med att sätta sig mer och mer och mer. Därefter jobbade vi med uppridning halt i samlad galopp, J som är domare kom med lite små tips om vad domaren tittar på - oerhört värdefullt! Sedan följde arbete med enkla byten och jag fick till några som var SUPER! Avslutningsvis jobbade vi en hel del med piruettarbete (snarare arbetspiruetter). Aramis har kusligt lätt för sig och går gärna in och sätter sig, men eftersom han saknar styrkan. Här arbetade vi med att samla på volt, göra volten mindre och sätta Aramis två-tre steg. Viktigt att bibehålla trampet i inner stigbygel samt jobba med mothållande ytterskänkel och ledande innertygel. När Aramis svarade fint på att sätta sig två - tre steg så skulle jag rida rakt ut två - tre steg och sedan sätta honom igen. Ibland översamlade han sig men då är det oerhört viktigt att behålla lugnet och inte stressa på honom. Jisses vilket härligt pass vi hade! Travade sedan av i en välvd form och satt bara och njöt!

J tycker också att Aramis går ljusår bättre på kandaret! Imorgon blir det tränsbett men jag ska faktiskt testa muffbettet! Hoppas ni har en härlig kväll!