Haha, igår fick det vara nog! Jag stod inte längre ut med att se Aramis "pissgula" svans varvad med lera, dynga och massa annat bråte! Nej, det fick minsann bli en rejäl tvätt. Som skimmelägare testar man ju gärna både det ena och det andra för att få bukt på alla dessa fläckar... Det är ju egentligen inte så att skimlar skitar ner sig mer än andra hästar - det råkar vara bara så att ALLT syns... väääldigt tydligt :o)

Först och främst vill jag varmt rekommendera något som heter "Easy white" från Veredus - helt outstnanding! I synnerhet när man kommer upp på morgonen och ska fixa hästen till tävling och den har sussat sött med huvudet i en hög med bajs eller kanske gnidit in halsen i en fin kisspöl :-S  Då gör man så att man sprayar på fläcken och sedan torkar man med en torr trasa eller handduk och vips är fläcken helt borta!!! Magiskt! Oh yes it is! Jag har också testat Horsewise torrschampo för skimlar men måste tillstå att jag tycker att Veredus är snäppet vassare. 

När vi kommer till tvätt av svans och hela hästen har jag testat en del preparat på marknaden. Det finns ett schampo som heter Gallop - och om det säger jag väl varken bu eller bä. Helt okej, men inte världsklass :o) Det som egentligen varit bäst hittills är Shine in yellow out från Cowboy Magic. Deras produkter är helt galet bra och om du vill att din häst ska kännas som rena rama sidenhästen och blänka som om den vore gjord av silver så ska du verkligen testa Cowboy Magig detangler! Där kan vi verkligen snacka MAGIC!!

Vad använder du, skimmelägare?
 
 

Nu är jag, sedan i fredags faktiskt, tillbaka i skånsk mylla. Förutom att det är skööönt att vara hemma så är det givetvis fantastiskt att få vara i stallet alla mina härliga stallvänner och inte minst mina underbara hästar igen! Säg dock den lycka som varar, på tisdag är det dags att åka igen. Detta blir det den sista "affärsresan" för i år :o) 

Dagarna som jag varit hemma har jag ridit min underbara Aramis och han är SÅ FIN nu så det är obeskrivligt!!! Han arbetar på i otroligt fin form, med härlig bärighet och en riktigt trevlig mekanik. Ja det är så vansinnigt roligt att rida honom nu så jag finner inte ord! Tänk vad ett snett bäcken kan ställa till bekymmer!!!

Idag har jag haft ett par elever - det var jätteroligt att äntligen få se dem igen; det har blivit lite "hattigt" nu när jag varit bortrest; men det var ett mycket uppskattat möte från allas sida :o) Kul med glada elever och fina hästar!

Igår var jag och Ida med Rigoletto ute på en underbart mysig höstrunda. Det var så härligt höstväder, lite disigt och fuktigt i luften och inte alls särskilt kallt. Vi red bort till banvallen där vi först travade hästarna en sträcka, sedan fick det bli lite galopp - jag lät Aramis ligga i en lite högre växel; det tyckte han om :o) Pixe rodeohäst kämpade på bra bakom. När vi vänt och skulle rida tillbaka sade jag till Ida: vi kör upp och ner en gång till va? Varpå hon svarar: JA! Och så börjar jag trava Aramis, då hör jag Ida säga "skulle vi inte ruscha?"... Jag svarar: va? Ruscha? Ida: Ja, sade du inte att vi skulle köra en rusch? Jag: Nee, jag frågade om vi skulle ta upp och ner en gång till, men vi kan ruscha om du vill... Och rusch, det blev det. Hahahaha. Det slutade med att Aramis låg som en rem på banvallen medan jag hör Ida långt bak "STAAAAAAANNNNNAAA". Hihih, jag drog i handbromsen och Aramis tvärnitade, när jag vände mig om kom Rigoletto och Ida förbi i ett rasande tempo :o) Dock ingen som flög av denna gång :-S Ja som det kan gå :o) 

Imorgon blir det nog ridhuset och på tisdag väntar storstaden igen!

Nightynight!

   

MMmmm... Ler fortfarande av tanken på gårdagens ridpass! SÅÅÅ otroligt härligt! Det är helt makalöst vilken skillnad det blivit på Aramis nu när han änteligen kan ta i med sina små (ehh... stora) bakben! Igår var första passet som jag verkligen, verkligen kände att jag satt på underbart härliga gamla goa Aramis! Så positiv och lyhörd, lättpåverkad och självbärig! Han bara travade på med sin krökta nacke och skötte hela jobbet själv, haha :o) 

Det blev lite samlingsintro även om jag är väldigt försiktig så måste ju han ju börja stärka sig. Det mest iögonfallande, eller hur jag ska uttrycka mig, med Aramis nu är att han, förutom att ligga på i handen och falla framåt, verkligen tar i med bakbenen. Man känner äntligen att han har några bakben igen :o) Och hela bakpartiet kändes som om det vore gjort av några lealösa ledade mojänger; rörligheten är så stor nu att han inte riktigt reder ut det :o)

Genom hela passet fick han vandra väldigt mycket i formen just för att checka av så att jag har honom helt lösgjord och att han kan stanna kvar där jag placerar honom. Om det så är med nacken som högsta punkt eller med huuvdet mellan benen :o) Och detta hade han inga problem med! Jag var så nöjd och glad att jag kastade upp M på honom - M är duktig och det var faktiskt hon som första gången påpekade för mig att Aramis inte kändes riktigt jämn. Men nu! Nu kände hon inte alls av den ojämnheten utan satt, precis som jag, bara och log där uppe i sadeln :o)

Idag får det bli ett pass ute i det vackra vädret!

Hasta la vista!

   

När matte är i stora staden och arbetar med sina doktorandstudier så blir det ingen vila för den grå... Där gick han bet :-D Nej istället har jag planerat min tid borta notoriskt och för Aramis har detta inneburit en del jobb - men roligt jobb :-D I tisdags fick han bli tömkörd av snälla C som tömkörde honom i en ny sele som är till för hästar som ska rehabtränas. Det hade enligt rapport gått mycket bra och det hela avslutades med ryggmassage. På onsdagen fick Aramis kämpa med höga cavaletti på volt och det var extremt nyttigt för honom! Enligt rapport hade han varit jätteduktig men känts lite svagare i högervarvet där han gärna blir rak och inte orkar ta i med sitt ytter bak. Men detta ska ju bli bättre och bättre och med tiden blir han nog lika stark i båda bakben. Torsdagen var det åter dags för rehabtömkörning men det var en dyster rapport som mötte mig på eftermiddagen :-( C berättade att Aramis varit väldigt knagglig men vi kom fram till att gårdagens bomträningar nog hade satt sina spår. Just eftersom det var höga bommar så har Aramis fått arbeta mycket med just den rörelse som veterinären berättade att han verkligen behövde stärka sig i. Efter torsdagens tömkörning väntade fredagsvila... och imorgon lördag är det höga bommar igen. Veckan avslutas med rehabtömkörning igen! Det blir en kanonvecka för Mismusen. Plätte buskanon ska ut och vädra tävlingsnerverna på söndag med bästa medryttaren i sadeln! Jag håller tummarna för dem <3Nu är det sovdags för lääääänge sedan :-D

Jaha, igår skulle jag alltså ha farit till Lkpg men eftersom en lecture som vi skulle ha haft igår ändrades till måndagen så var det så att säga lite sent att köra igår... Så det blev en hel studiedag hemma och på kvällen, när åska och ösregn hängde på porten, begav jag mig ut med en stycken Majja i släptåg. Väl framme i stallet var det Rigolettos tur att bli av med en stycken björnpälskostym och som alltid är det värsta dagen på året (om Rigoletto får tycka till)... Det är för det mesta med livet som insats man utför denna årligen återkommande tradition och om man inte vill bli nervevad av ett hysteriskt framben, inputtad i väggen av en gigantisk rumpa eller biten (eller slagen) i huvudet av ett hästhuvud som far omkring överallt så råder jag er till att INTE vara med när denna päls ska av. Dock är jag nu efter 11 år van och reder ut det relativt bra :o) 

När Rigoletto blivit nakenhund och fått på sig sin tjockare nattpyjamas fick han gå in i boxen och mumsa kvällsmaten. Aramis, som tidigare på dagen blivit rehab-tömkörd och masserad av snälla C, behövde bara få sin kvällspuss sedan var han klar :o) 

I eftermiddag bär det av till bästa Ida och Karlslund - alltid lika underbart trevligt! Tills vi hörs igen så bjuder jag på denna OTROLIGT sköna låt :o)

 

Om det är den otroligt vackra hösten med tilhörande sol och klarblå himmel - eller om det är det faktum att Aramis blivit behnadlad i sitt bäcken - låter jag vara osagt; ett är dock säkert och det är att Aramis är pigg och positiv som ALDRIG FÖRR!!! Gamla vanliga häriga Aramis är tillbaka :o) Wiiihuuuuuu!!!

När jag kuskat runt i ridhuset i 30 minuter i varierad form, men inte varierad samling, kunde jag inte nöta mer på honom och skrittade av istället. Väl inne i stallet blev det smörjning, allmänpyssel, stallbabbel i kubik och ihoprullning av en hel höööög med lindor! Min absoluta favoritsyssla (NOOOOOOOOOOOOT) Hahaha :o) Som väl var fick jag oförskämt mycket hjälp av sötaste L som hjälpte mig att rulla ihop alla! Det blir ju några vita lindor när man är dressyrnörd, eller hur ;o) Har ni också alltid problem med att det ur tvättmaskinen ramlar en BOLL av lindor i ett gigantiskt ihoptrasslat gytter? Bah...

Nej - nu måste jag läsa! Ute viner höststormarna och det blir en perfekt dag att sitta inne! Ha en mysig hösttisdag!

 
 

Efter fosterincidenten har jag nog behövt vila några dagar, ha ha ha :o) Nej, skämt å sido, dagarna bara försvinner här i ett rasande tempo! Samtidigt som avhandlingsplanen tar mer och mer form så ska förstås hästarna pussas och pysslas samtidigt som jag förbereder mig för två och nästan tre konstutställningar (!) Så här finns att göra med andra ord :o)

Igår avverkades årtiondets roligaste stallfest i Vellinge och efter några glas vin och drinkar var det dags att åka taxi in till stora staden för att dansa hela natten lång! Det var en natt jag sent kommer att glömma :o)

På ridfronten händer det mycket! Jag har alltså fått börja rida och Aramis känns riktigt oförskämt fin! Dessa underbart vackra höstdagar som passerat har vi verkligen passat på att vara ute så mycket det bara går. Skam att rida inne när det är så fint ju! Det har blivit timmeslånga skrittpromenader på asfalt, trav på härliga gräsvägar med mera.

Nu ska jag bege mig till stallet där en stycken grå häst väntar och ett par elever - en allmänt trevlig stalldag med andra ord! Ha en ljuvlig höstdag ni med :o)

 

Jag är verkligen inte "äckelmagad" och brukar sannerligen klara av det mesta utan att svimma eller ramla ihop (vad nu skillnaden på dessa två är, haha). Hur som helst - idag när jag kom till stallet, mycket tidigt för en gångs skull, började jag min dag med att göra i ordning mat. När jag hällt upp Rigolettos müsli var det dags att öppna ny påse och i den nya påsen var det ett litet uppgnagt hål i ena hörnet. Möss tycker jag faktiskt är otroligt söta och det är inte heller så att jag skriker och springer och gömmer mig när de visar sig. Det är FASLIGT mycket möss i höst så man har vant sig ganska bra vid att det poppar upp små gråa musdjur överallt. De sitter och mumsar i kvällsspannarna, de sitter på en skopa och knaprar och de... de BYGGER bon i maten.

Det var just det senare som fick mig att hicka till både en och två gånger idag. I Rigolettos fodersäck hade nämligen fru mus bestämt sig för att bygga bo och föda sina små ungar. Sött kan säkert någon tycka - MEN!!! Det var banne mig det äckligaste jag sett i mina dagar! När jag öppnar upp det lilla hålet för att studera saken närmre ramlar det ut en livs levande musunge modell MINIATYR! Blekrosa, stor som en tumnagel, benig, kravlande, blind, döv och stum höll jag på att säga. Ja den såg så vidrigt läskig ut så att jag skrek ut i högan sky och sprang rakt ut ur foderkammaren. Jag hade kanske räknat med att stöta på en pälsad mus eller två; inte ett foster!!! Och efter lite terapi med övriga stallvänner lyckades vi gräva fram ännu fler!!! UUUUUUUUSCH!!!

Den säcken åkte rakt ut på gödselstacken kan jag säga! Övriga säckar är nu tryggt placerade i en fodertunna och hädanefter ska INGET foder ligga "öppet" - de där musfosterna vill jag aldrig mera se!

När fosterhysterin lagt sig var det dags för Stora Grå att vädra pälsen! Vi var tre stycken glada ryttare som begav oss ut på en underbart härlig tur - kvällshimlen var sagolikt rosa och det var kavlugnt! Säg när det hände sist i vårt blåsiga landskap? Färden avslutades inne i ridhuset och Aramis var bara HELT och hållet UNDERBAR!!! Nu förstår jag varför jag inte tyckt att han tagit i med baken... Nu när jag rider känns det att det rör på sig så mycket bakom sadeln att jag nästan ramlar av så mycket det gungar :o) Och dessutom känns det som att Aramis höjer upp ryggen otroligt nu! Härligt!

Nu ska jag se idolfinalen och sedan vankas det te och nybakat :o) Ha en strålande härlig kväll!