Jaha - då har Aramis landat i sitt nya residens och matte saknar sin grå prins. Såå många dagar ska jag vara utan honom :o( Nåja, tiden brukar gå rätt fort och jag kan ju faktiskt hälsa på honom så mycket jag vill :o)

Resan upp igår gick strålande även om det var lite värre att köra på mindre vägar som var totalblanka... Vi tar resan från början!

Dags att koppla släp och bil - jätteroligt när allt frusit fast och fingrarna känns som tio denniskorvar nyss upptagna ur frysen (NOT!!!):

  
När bil och släp var redo var det dags att lasta in Herr Aramis af Mecklenburg. Han var osedvanligt sansad och lugn och traskade snart upp i släpet, med viss skepsis i blicken:

  
Färden startade och drygt en timme och en kvart senare svängde jag in ekipaget hos slutdestinationen:

  
Portkoden trycktes in och grindarna gled upp :o) Kungligt värre *fniss*.

Lastade ur Aramis och ställde honom i hans fina box - han kände sig genast hemma (har bott här vid tidigare tillfälle en kortare vistelse):

  

Och annat än trivas kan man ju knappast i detta oerhört vackra stall! "Min" nya sadelkammare:

  

Och en liten boxdetalj:

  
Sedan pussade jag Aramis adjö och körde hemåt! Aramis kommer att ha det SUPER här och det blir skönt för honom att bara få vara häst en tid! Jag själv ska nu jobba på med min uppsats, förbereda för fler konstutställningar och självklart ta hand om den här darlingen: