Ja idag är det höst, det har jag, Aramis, Rigoletto och Zäta kommit fram till efter moget övervägande. Det innebär också att hästarna från och med nu går täckade (i alla fall dagtid) konstant (än så länge med modell tunt regntäcke). Jag har valt att låta de tu få vädra pälsarna i den härliga blåsten ända in i det sista (förutom de dagar då det varit busväder) - men nu känner jag att det får vara slut på pälsvädring! Hej höst och hejdå sommar! Och hejdå pälsvädring - det blir först nakenfisar av mina två små krabater år 2012 - i april - maj någon gång skulle jag tro :o) Nattetid får de dock än så länge vara fria - jag vill ändå försöka ha de tu "nakna" så länge det bara går; det kommer ändå en tid när hästarna tvingas gå täckade dygnet runt i mastodonttäcken gånger både två och tre...

Eftersom vädret varit lite lurigt hela dagen och mina älskade stubbåkrar just nu ligger mer under än över vatten så väntade jag med dagens pass (som om det nu skulle bli bättre *host*) till kvällskvisten. Hur som helst blev det till att ge sig ut i snålblåsten med tillhörande duggregn i form av småspik och turen gick raka vägen ut i hagen där lättare longering gick av stapeln. Fokus på att forma i innersidan och trava ponnytrav (halt i marken). Och VÄLDIGT mycket avsaktningar och igångsättningar! Det är höstens nya tema (och klättring och cavaletti). Efter en tids arbete väntade Pixebus i stallet och välkomnade oss alla med hög gnäggning! Sedan serverades kvällens á la carte bestående av betfor, lusern, hel havre och chevinal plus. Till detta husets vita med hötillbehör :o)

Natti alla bloggläsare - vi ses imörn :o)

 

På hästsidor, bloggar och i övrig media läser jag konstant om Totilas; är sagan över? Blir han någonsin den han var igen? Jag kan själv förstås inte annat än fundera i samma banor, men nu undrar jag - vad tror du? Är det över eller behöver Rath och Totilas några år till på sig innan de känner varandra lika väl som Gal och Totilas? Eller tycker ni det är bra att Totilas fick en ny, ung förmåga på ryggen? Eller är inte Rath någon förmåga kanske? Kanske Totilas är bättre nu, rent av? Vad tycker du?

Följande video fann jag länkad hos Dressyrbloggen, övriga är hämtade från tuben. Håll tillgodo :o)

Gal om Totilas:

Totilas och Gal, Aachen 2010:

 Totilas och Rath, Munchen 2011:

Jag har alltid läst på andras bloggar att "oj, nu blir det lite mindre här på bloggen framöver några dagar eftersom jag ska det och detta...". Och så har man resonerat som så att ju mer som händer i ens liv - desto mindre hinns bloggen med. Och så har jag funderat lite på det och kommit fram till att det tycker nog inte jag. Och så sitter jag här själv, med en dåligt uppdaterad blogg... Och så undrar förstås ni vad det är som är så otroligt mycket händer i mitt liv :o) Jag har varit i Stockholm ett par dagar och passat på att ha det riktigt dajligt samtidigt som jag förenat nöje med nytta och varit på ett seminarium och träffat mina nya arbetskamrater :o) Aramis har fått ett par dagars vistelse i stor hage och promenerat sig i form - tyckte faktiskt att det inte var så dumt upplägg eftersom han just är i igångsättningsfas och nu gått  rejäla pass några dagar. Imorgon räknar jag med att fortsätta vår arbetsvecka och på lördag nalkas säsongens första tävling :o)

Ha en härlig lördag alla kära vänner!

Avslutar med Aramis sommaren 2009, 2010, 2011

  
Haha, han ser bara ut att bli längre och längre och längre :o)

Igårkväll packade jag in den grå i släpet och begav mig, med två fotografer i släptåg, ner till den underbart vackra stranden där ett härlig dressyrpass avverkades! Istället för att "höra" på mitt babbel får ni njuta av gårdagens skörd (givetvis finns fler, men jag måste spara :o). Idag har jag och Aramis varit nere i Farhult och hälsat på A och V; vi hade en supertrevlig kväll som började med ett lagom långt och mycket lyckat dressyrpass på utebanan och rundade av med en jättefin uteritt i den varma och kvava kvällningen :o)

Haha - inte av bloggen utan av en stycken dressyrhäst vid namn Aramis af Mecklenburg! Jag går notoriskt in för min lite "nya" och innovativa ridstil och med lite "varannandag"-mentalitet tror jag också att herr Grå hinner med i kropp och knopp. Det innebär inte att han vilar varannan dag, men det innebär att kraven är högre ställda varannan dag. Idag var det lite tuffare pass igen och extra roligt var det att se fotografierna som togs - ena fotot av en galoppfattning undrade jag nämligen om Aramis stegrat sig... Haha - så otroligt mycket sätter han under sig så att det faktiskt precis ser ut som att han ska resa sig. Fotona kommer att laddas upp under morgondagen och då får ni själva se :o)

Passet i övrigt var väldigt häftigt, ja häftigt är faktiskt vad det är nu när jag höjer ribban och arbetar idogt med att:

1) Ha Aramis VÄL framför hjälperna! Och här är jag ytterst noggrann; reaktionshastighet och kvickhet är A och O.
2) Aramis arbetar VÄL med ryggen och manken uppe. Jag är extremt lyhörd på var han placerar nacken och rider honom i riktig LDR-form och plockar bara upp honom små, små bitar - känner jag att han tappar ryggen återgår jag till LDR igen.
3) Att han i samtliga igångsättningar tar skänkeln på ett korrekt sätt och sätter under sig istället för att bara "trycka ifrån". Jag vill ha ett ordentligt tramp under kroppen och en vinkling i hasen... Och Aramis "förstår" mer och mer vad matte far efter :o)

Som sagt - fototajm imorgon :o)

 

Igår avverkades ett riktigt häftigt ridpass. Aramis undrar kanske vad som hänt med matte under semestern då hon nu så idogt arbetar med att den grå ska vinkla sina långa bakskonkar - ja ett arbete han inte alls känner igen :o) Haha! Ridpasset dagen innan bestod bara av superlösgörande arbete i sidorna varför gårdagens pass ytterligare höjde ribban lite i uppbyggnandet. Jag började med att skritta fram en lång bit på asfalt och därefter svängde jag av på min alldeles egen nyanlagda dresssyrbana som består av ett gigantiskt stubbfält :o) Det tackar vi för :o) Travade Aramis med 100% fokus på att ta i BAK vid främst varje igångsättning och avsaktning. Nu är det slut på huvudstupa och hävning! Aramis tycker förstås att jag är lite extra jobbig när jag begär det här men som alltid kämpar han tappert på. Formmässigt fick han gå i LDR där jag hade ett härligt sug. Avslutningsvis blev det ett par galoppfattningar med riktigt mycket luft :o)

Sedan fick duktig Mis skritta av och sträcka på halsen :o)