Vilket lååångt ord jag lyckades komponera :) Hur som helst - idag fick jag så äntligen den äran att rida på ett hackamore. Aramis fick förresten också den äran att för första gången förses med ett bettlöst träns. Jag tycker, även om jag inte har större erfarenhet av hackamore, att det hamnade lite långt ner på nosryggen! Detta gjorde mig mer eller mindre livrädd för att jag skulle lyckas med konststycket att "bryta" hans nosrygg (jag vet att detta är tämligen omöjligt, men som förstagångsryttare på detta bett så slog tanken en både en och två gånger). Så här såg han ut:
Min samlade erfarenhet av detta bettlösa bett so far är i alla fall inte särskilt piffig :-S Aramis är nog beredd att hålla med :) Han frustade nog hundrafyra gånger under hela passet... Han undrade nog vad det var som satt så långt ner på nosen :) Jag tyckte att han blev för djup i formen, testade att plocka upp, men då blev han stressad (trycker tydligen bakom öronen?). Däremot var det roligt att jag kunde ta i högersidan utan att påverka honom negativt beträffande såret i mungipan - och det känns som balsam för själen att inte skada de små liven! Men sammantaget: Nej - tacka vet jag vanliga, hederliga bett :)
Så efter dagens ridpass bjöds det på Spillers hästgodis och då blir man så häääääär lååååång när matte är så dum och står så att man inte når henne *frust*
Hi hi :) Ha en skön söndagkväll alla :)
Natalja
17 maj 2009 22:47
Latin var hemsk första gångerna på hackamore!! Jag har mitt högre upp och ganska tajt spänt runt nosen, då rör det inte på sig så mycket när man tar i tyglarna utan man får en mer liknande känsla som när man rider på bett. Jag fick visserligen köpa ett cob-träns för att alla mina träns var för stora för att få upp hacket tillräckligt högt : /
Hoppas munnen läker fort så ni kan träna på som vanligt igen! Kram kram
http://latin.bloggagratis.se
ylle
18 maj 2009 06:20
Jag tror nog också att det ska sitta längre upp! Och Liv - man KAN bryta nosryggen på hästen, en hästtandläkare som höll en föreläsning menade att hästens nosrygg är så bräcklig så att en för hård spänd nosgrimma kan göra märken i nosbenets skelett alternativt knäcka den!! Han hade med sig flera hästskallar som bevis - otäckt!
http://ponnyflickornasblogg.blogggratis.se
Aramis
18 maj 2009 09:47
Natalja: Ja men då kanske det finns hopp ändå :) Får ge det några chanser till :) Ja - det var ju värst vad långt ner det hamnade! Får kanske ta ett mindre träns :) Såret ser redan superfint ut :) Kram kram
Ylle: Tror dig! Hoppas dock inte att jag lyckas med det :-/ Läskigt! Vågar knappt ta i bettet *fniss*
Solstrålen: Nej inget för oss, hittills i alla fall :) Kram kram
Jessica: Så sant som det är sagt :) Kram kram
http://aramise.bloggagratis.se
marit
18 maj 2009 12:57
Har oxå testat hackamore på min förra häst som oxå hade sår i mungipan, men håller med det är verkligen ingen hit! Men det kan ju bero på att man inte är van heller att rid apå ett sådant. Hoppas såret är läkt snart!
http://dressyrwelsh.zoomin.se
Aramis
18 maj 2009 16:41
Jessica: Inget att tacka för :o) Kram kram
Marit: Nej mina erfarenheter av det bettet hittills är inte bra måste jag säga! Kan absolut säkert bero på både hästens och ryttarens ovana! Tacka vet jag ändå vanligt bett :) Såret ser mycket finare ut :)
http://aramise.bloggagratis.se
ylle
18 maj 2009 19:52
Jag är ÖVERTYGAD om att det känns konstigt för att det är så ovant för er båda... Kan kännas som om man inte har koll, och ingen kontakt förstås (med munnen, som man är van) Det finns ju även annat än hackamore, nämligen BETTLÖST TRÄNS, ungefär som en grimma, men smidigare och avsett för ridning. Kanske nåt att prova? "Olidliga Ylle med sina pigga idéer..."