Åhhh vilken underbart härlig dag! Jag var i stallet på förmiddagen, mötte upp min supermedryttare, började göra i ordning Rigoletto och Aramis för sadelprovning. Lotte anlände en halvtimme efter och medan I gjorde klar Rigoletto gick jag och Lotte ner till ridhuset. Jag började skritta fram Aramis medan Lotte hämtade sadel efter sadel :o) Jag travade igång Aramis lite nätt och efter ett par varv började operation testa sadlar. Först ut var Amerigo cc, den var helt okej - men inte fantastisk. Aramis kändes något markbunden och lite framtung i den. Nästa sadel blev en Amerigo Alto och det var UNDERBART! Aramis seglade fram, jag satt som gjutet och allt kändes fantastiskt. Aramis lättade fram, fick ett helt annat hasarbete, galoppen var sjukt reglerbar och en längning utmed långsidan fick Lotte att nästan tappa hakan :o) Nästa sadel blev en Amerigo Cortina (faktiskt Ulla Håkanssons före detta sadel - Aramis blev lite tung i handen i den. Därför testade jag Alton direkt efter - fortfarande strålande. Efter detta blev det en classic och sedan var jag och Aramis mer än nöjda med dagen! Nu har jag fått låna hem både Alton och cc:n över helgen (så OTROLIGT vänligt av Lotte) - så att jag verkligen vet vilken sadel som vi ska satsa på. Det blir med största sannolikhet en Alto - så vet du någon som har en sådan till försäljning får du hemskt gärna maila till mig: liv_borglund77@hotmail.com (17.5", +1.5)

Rigoletto, som också fick prova sadlar idag, visade sig gå klart bäst i en Classic. Han fick en helt annan bogfrihet och blev mycket mer lugn i munnen. Jag testade både en DJ och Classic på Rigoletto (de enda som kunde tänkas passa hans lilla söta ponnyrygg, hihi) - men han var lite tjabbig i DJ:n och som sagt mycket mer tillfreds i Classicen.

När vi var klara med alla sadlar fick hästarna gå in i stallet och lindas av för att åter lindas på (med nya lindor och paddar pga broddarna). Efter borstning och täckespåläggning fick de gå ut i en gräshage tillsammans. Det verkade de tycka mycket om - stod och pussade på varandra när vi lämnade dem :o)

Dagen avslutades med en promenix tillsammans med Ida och hennes vovve Fia, även om Fia var lite skraj för tokMaja i början så verkade turen väldigt uppskattad av alla parter :o)

Ha en härlig kväll!

  

för intressanta åsikter om Childeric! Jag har nu fått ännu mer vatten på min lilla kvarn och har för tillfället lämnat den där nymodigheternas sadel till handlingarna (i alla fall för idag *haha*).

Imorgon klockan 10.30 väntar sadelutprovning (snart ett i alla fall månatligt förekommande fenomen hos mig)... Nåväl - tredje (eller femtiosjätte...) gången gillt imorgon! Right?

Nej, nu kallar Aramis på mig och jag ska susa ut i kyliga Lundakvällen. Återkommer med kvällsrapport :o) Tills dess - simma lugnt!

     

Ehh... Ja, ni får hemskt gärna kalla mig både lunatic och madman. Det är ungefär så jag känner mig just nu. Det här med sadlar! Det bara snurrar...    Återkommer snart till ämnet :o)

Aramis - min drömpålle! SÅ bra han gick idag. Me löve that horse. Med sin Wintecsadel anno 1924 seglar han fram i ridhuset som om han vore sadlad med den dyraste grip. Jag känner dock att det inte går att rida "allvar" i denna sadel (vilken tur att vi inte rider allvar än - lallar mest runt i rund form och försöker bygga upp lite styrka igen). Nej, jag sitter inte bra i sadeln, den är för flack. Men Aramis trivs i den, så tills vidare gäller den - BASTA!

Och nu, kära vänner, till mitt sadelbekymmer nummer 1 329 i raden... Aramis förre ägare red i en Childeric (vilket Aramis trivdes kanon i) och jag har självklart varit inne på om jag ändå inte ska ta och köpa en Childeric. I sak är jag egentligen emot dessa sadlar, varför är jag det? Av två anledningar, nämligen:

- Som regel tycker jag inte om "nymodigheter" som plötsligt "alla" ska ha. Nymodigheter har en tendens att gå ur tiden relativt snabbt (för att ersättas av andra nymodigheter). Dels har de också en tendens att bli något överreklamerade när de är inne i sin storhetstid för att sedan gå in i nästa era där de är som "vilken produkt som helst". Nu vet jag att Childericsadlarna hållit i sig relativt länge - men, jag är ändå motståndare.
- Jag har hört flera personer höja ett varningens finger vad anbelangar denna sadel. Det har nämligen visat sig att panelerna i sadeln är mer "oflexibla" än i en vanlig sadel (därför upplever ryttare att man sitter mer still i denna sadel än andra sadlar). Följen av detta blir att den inte rör sig med hästen vilket alltså resulterar i en rygg som tappar muskler. Detta är alltså något jag hört från flera håll.

Nu kära vänner - vad har ni hört om just dessa sadlar? Det är ju trots allt en sadel som brukas av eliten (Minna Telde med flera). Har de hjälpt dig och din häst till oanade höjder? Har du ridit i en sådan men inte alls fastnat för den? Har du kanske någon vän eller väninna som äger eller ägt en sådan? Har du också hört samma som jag? TACK på förhand alla supertrevliga läsare :o)
  

... sta´n är full av BAJS!!!


Vad tusan är det frågan om? Det är ett återkommande fenomen varje år - och varje gång det inträffar ställer jag mig precis lika frågande till fenomenet. Hur kan det vara så makalöst svårt att plocka upp hundens exkrementer när det är snö i vårt vackra land? Är folk verkligen så infernaliskt korkade i huvudet att de tror att en bajskorv slukas upp av snön (och därmed försvinner för gott) om man bara gömmer den väl i en driva? Jag tycker för det första att det är förfärligt vidrigt med alla dessa förbaskade skithögar som kommer fram i tö (det som göms i snö...) - men för det andra så SKÄMS jag över att vara hundmänniska. Som ni alla vet får ju ofta alla bära "hundhuvudet" om någon missköter sig (främst när vi talar om hundägare). Nej - skärpning alla som tror att snön äter bajs! Det gör den nämligen INTE!

Idag blev det väldigt klart att min pina colada på stranden har bytts ut mot en simpel kopp te på kvällen. Det blev också klart att den sköna Ralph Lauren-pikéklänningen ligger ihopvikt i min sommargarderob och numera bytts ut mot en fleecejacka, ett par långkalsonger och ridbyxor. Ja till och med solbrännan börjar bytas ut mot härligt kritvit (grådaskig, nästintill genomskinlig) färg... Men tusan vad trevligt det är att bara tillbaka :o) (även om vi förstås hade SJUKT härligt på semestern).

Det var en sann fröjd att linda på mina vita lindor igen :o) Det var till och med en sann fröjd att skura vattenkoppen, haha. När Aramis var redo för dagens (årets första) pass följde han snällt med ut till ridhuset där jag hoppade upp och skrittade iväg som om vi inte gjort annat den sista tiden. Efter nästan en halvtimmes skrittarbete med en hel del bakdelsvändningsarbete mot slutet tog lite lätt travarbete vid. Aramis kändes superfin! Så mjuk, rörlig och bärig. Skrittade av och klappade om honom ordentligt. I stallet återstod lite fix och efter det bytte jag skåp med A (som flyttat upp i lilla stallet). Efter att ha iordningställt Rigolettos nya skåp nere i stora stallet var det så dags att bege sig hemåt. Härliga stalldag :o)

  

Pust och frust. Alltid lika fantastiskt skönt att ha klarat av dessa vansinnesexpeditioner med hundar, hästar och packning (som borde förse vilket jordenruntteam som helst med kläder för en tioårsresa...). Efter en mycket lugn och fin färd ner till Lund kunde två glada hästar, iklädda exakt samma goldenstripetäcken (naaaaaw, haha), vandra in i två nymockade boxar. Efter urstädning av släp, inbaxning av X antal täcken, ikeakassar, foder and so on kunde jag ett par timmar senare konstatera att det var tid att bege sig hemåt. Hästarna såg nöjda och glada ut, kvällsmaten var fixad, höpåsar satta och undertecknads mage kurrade rejält.

Jag och mina kära hästar såg väl ut ungefär så här, ha ha ha:

  

Förresten - under resans gång passade jag på att ringa underbara LL (Amerigoutprovare). Ja, mitt senaste Amerigoköp var väl inte årtusendets bästa, men säga vad man vill om Amerigo - det är ändå en sjuhelsikes bra sadel. Så på fredag kommer L ut till stallet med samtliga Amerigomodeller. De som jag och hon tycker passar bäst kommer jag att få låna några dagar för att prova i lugn och ro. Det känns SKÖNT!!!

Återkommer naturligtvis med mer information om detta!

Nu - natten :o) Sussa sött alla där ute i vårt avlånga land!

Idag är det alltså meningen att karavanen Borglund ska bege sig söderut. Och med karavan menas alltså; två stycken hästar (en grå och en brun), en stycken schäfer, en stycken bil proppfull med packning. Två stycken hästsläp till bredden fyllda med hästar, hö, foder, täcken, lindor och allt annat som kan tänkas behövas när man är en pryltokig dressyrtant. Haha!

Återkommer ikväll gott folk :o)
  

Nedan presenteras de supertips som hittills kommit in till tipsbanken! Fortsätt självklart gärna lämna in tips - de publiceras löpande och detta inlägg kommer då att flyttas fram så att det ligger aktuellt hela tiden :o)

Dressyrfjant
http://jdressyrfjant.blogg.se

Vet inte om detta räknas men kör på iaf. Innan vi kom på att jag trängde med min höger hand, hade vi stora problem med sidorna.... Men sen när vi kom på att jag ska tänka utåt, nästan lite ledande i vänstervarvet har allt blivit mycket lättare :-) Med det menar jag, att små saker kan verkligen göra så stor skillnad!