Direktlänk till inlägg 29 mars 2011
Jag befinner mig i stallet många timmar i veckan och jag verkligen njuter av varje sekund jag får vara nära mina fina hästar. Varje dag står jag länge, länge och bara myser med dem. För mig är det en självklar stund! Men inte för alla. Jag ser faktiskt oerhört sällan vuxna människor bara stå rakt upp och ner och faktiskt kela med sina hästar. Så klart kanske inte alla hästar uppskattar det, men har jag lyckats få till och med Aramis att bli kelen så kan man nog konvertera de flesta hästar. För mig är det jätteviktigt att känna att man blir ett med hästen även på marken - jag är övertygad om att detta hjälper till att även förbättra relationen på hästen. Men de flesta verkar se hästen som ett rent arbetsverktyg och hastar för det mesta igenom rykt och sadling för att sedan ge sig av ut på ridtur. Det är oerhört sällan som jag ser en vuxen människa verkligen stå och klappa om sin häst. Är jag ensam? Hur resonerar du? Hurdan är du?
Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | 6 | ||||
7 |
8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 |
|||
14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|