Jag befinner mig fortfarande i något slags lyckorus efter gårdagens helt otroligt underbara ridpass. Min fantastiskt fina Grå gosse var som EN DRÖM i dagens nya sadel; nämligen en Chlideric DI. Det var magiska minuter uppe i sadeln - och efter bara ynka tjugo minuter skrittade jag av; Aramis kändes nämligen så fin så jag ville inte nöta. Om detta nu har med sadeln att göra eller om han bara var allmänt fin, det får jag ta reda på ögona böj. Men ett är i alla fall säkert; skönare sadel har jag ALDRIG någonsin suttit i :o) Den placerade mig exakt i rätt position och jag hade så mycket häst framför mig. Aramis var så härligt lugn, positiv, rörlig och till och med frustade redan i början av passet!!! Har väl aldrig hänt. Det ENDA lilla (!) bekymret var att den hamnade liiiite nära manken; ska luska vidare på detta. Träning imorgon och då får kära tränaren komma med sina kloka synpunkter! Rapport kommer ikväll igen :o)