Oj, två hektiska dagar har passerat revy och jag har inte haft minsta möjlighet att utföra en av mina favoritsysslor; nämligen att blogga :o) Gårdagens morgon började i stallet tillsammans med hovis och ett par andra morgonpigga ryttare och hästar. Dagen till ära hade jag köpt med mig bullar till stallet, jag hade också kokt te i en termos till mig själv (avancerat). Kokte vatten och serverade hovslagaren capuccino och bullar - som han glatt emottog - slog mig ner på en IKEA-pall och startade aktion hovslagarskvaller som kom att pågå i fyra timmar :o) Vi har alltid lika trevligt tillsammans och att kunna bjuda honom på kaffe och bullar är bara ett rent nöje; det är de värda våra hovslagare! Några bullar och koppar te senare sprang jag med Rigoletto upp och ner framför fyra vaksamma ögon. Tog ut honom i ridhuset och longerade i både trav och galopp, han blev skvatt tokig, drog runt som en katapult och var väldigt flott, såg ingen hälta, dock kan man skönja en rörelsestörning (funderar på att låta Håkan ir-terapeuten gå igenom honom). Rigoletto har ett udda och lite kantigt rörelsemönster som gör att man lätt "luras". Och när han nu har vilat (på grund av stengallan) en längre tid tror jag att han stått och blivit lite stel. Vi ska arbeta på med honom och försöka rida ut stelheten/snedheten.

  
Sedan var det dags att arbeta den grå. Det fick bli en längre runda i skritt, arbetade ganska mycket med att få honom att gå in i handen och svara framåt för högerskänkeln, som han gärna kan stå emot lite. Upptäckte både igår och idag ett lite annorlunda fenomen; Aramis översamlar sig till den milda grad. Han samlar, samlar och samlar; skjuter in bakbenen så lång in under kroppen att han nästan är nära att ställa sig i levad (vilket jag naturligtvis inte begär). Efter dagens pass ringde jag till min tränare för att diskutera saken och hans reaktion var "Grattis - din häst har börjat få en flexibilitet i sin rygg vilket gör att han nu kan börja välva den på ett sätt han inte tillåtits att göra innan". Nåja, det låter ju bra i alla fall. Måste bara se så att han inte "fastnar" i den här översamlade formen, i så fall får man sänka samlingskravet något och rida fram honom mer ur detta. Det viktigtaste här är att han inte börjar tänka bakåt.

  

När jag var klar i stallet for jag vidare hem och snart var hela familjen (man och vovve och undertecknad) på väg mot Mammons Tempel :o) (Gekås). Vi anlände relativt sent varför vi beslutade oss för att köra hårt dagen därpå istället; därför var det uppstigning klockan 06.00 i morse. Efter en runda med vovven och frukost stod vi vid portarna till Gekås strax efter 08.00 Redan 09.30 var vi därifrån (snabba ryck) och färden gick vidare mot Karlstad där hästskulpturerna skulle hämtas hem eftersom utställningen nu nått sitt slut. Efter snabb Karlstadvisit for vi raskt vidare mot Stockholm och landade i denna vackra huvudstad klockan 21.00 Puh - vilken lååång dag! Nu är jag TRÖTT! Nattinatt från oss här uppe i Stockholm :o)

Idag har Aramis och Rigoletto haft besök av veterinär Fahlbrink, det var dags för den årliga vaccineringen. So far so good. Hästarna tog snällt emot sprutan och två signaturer senare i intyget var det dags att be Eva studera Rigoletto, som den senaste tiden sett knackig ut. Som befarat visade Rigoletto hälta höger fram
 :o( Imorgon kommer hovis och jag ska fråga honom om det är något han tror sig kunna se eller känna. Fortsättning följer.

Innan veterinären anlände passade jag på att rida Aramis. Balltrampet såg finare ut, Aramis får dock behålla boots på. Ridpasset var väl sisådär, Aramis kändes lite stel (dock väldigt rörlig). Jobbade igenom honom, han ville gärna gå i LDR-form och jag lät honom arbeta på här. Imorgon tar vi nya friska tag!

Nattinatti alla kära läsare!

  

Gårdagen, lördagen, hade jag planerat att linlöpa Aramis. Tänkte det kan vara bra för honom att vila sin rygg från sadel och matte en dag. Väl ute på stubbfältet hade jag spänt in honom på ett sätt som gör att han lättare kommer till arbete i en lägre och rundare form. Han travade på luftigt och bra, någonstans (vet inte exakt när) slog det dock slint och Aramis for iväg som en katapult. Jordkokor flög och jag försökte mest få honom på andra tankar. Han lade av några rejäla bakutsprång och snart hade jag fått ner den tokiga grå faran i någorlunda kontrollerbart tempo och eskapaden kunde avslutas och förflyttas in till ett ridhus. Här gick det mycket lugnare fram. När Aramis och jag var färdiga med dagens pass fick han komma in i boxen, bli ompysslad, besprutad med myggmedel (myggen är för grääsliga nu) och sedan nannade han nog gott :o)

Tyvärr bjöd söndagen på ett tråkigt balltramp   villket innebar att jag fick revidare mitt schema - jag som hade tänkt träna studsserier fick istället ge mig ut på en lång skrittrunda (för att få ner svullnaden i benet). Aramis försågs med boots, men innan detta tvättade jag såret i vatten följt av jodopax följt av tre ess-salva. Håll tummarna för att balltrampet läker smidigt och vi slipper tråkigheter!

Veckan som kommer är en vecka kantad av hästservice :o) På måndag ska båda hästarna vaccineras (tänkte då även be veterinären titta snabbt på Aramis balltramp), på tisdag är det skoning för båda och på onsdag ska jag åka upp till Karlstad för att hämta hem resten av hästarna i Karlstad. Ha en härlig vecka!

     

Med tanke på att det fanns en risk att min grå springare skulle lida av viss träningsvärk idag (efter något tuffare pass ett par dagar i rad) så fick det bli en skrittrunda av det längre slaget. Jag drog med mig K och A och vi gav oss alltså ut på en lång asfaltrunda. Aramis fick jobba i form hela rundan, han kändes faktiskt väldigt fin och jag kunde variera honom i form från låg med stöd till högre med stöd. När vi kom fram till stallet kunde jag nöjt konstatera att Aramis var väldigt nöjd och glad av en lång skrittrunda (även om han såg väldigt besviken ut när vi passerade ridhusingången och skulle rida ut) :o) Ha en strålande härlig fredagslväll!
  

Oj - min fina Aramis är sannerligen tillbaka (peppar, peppar) - och faktiskt finare än vad han någonsin känts! Vitlindad och iklädd vitt schabrak skrittade vi ut en runda tillsammans med L & C samt A & A, Aramis fick gå i form hela rundan - allt för att få bukt på hans spända rygg som annars aldrig kommer att bli mjuk om han får skritta på i teleskopform (som han självmant väljer). Efter att ha skrittat Madderundan (som skrittrundan heter) tog vi oss snabbt in i ridhuset, utomhus hade myggen nämligen belägrat kvällsluften och det var jobbigt för både hästar och ryttare att vistas ute. Skrittade Aramis lite till och började sedan trava - fick direkt koll på högersidan, han bjöd fint in i handen och jag sänkte handen, satte mig djupt i sadeln och kände hur hästen vinklade sig under mig, klev på i uppförsbacke och bara dansade fram. Galoppen kändes minst lika fin och jag kunde bara konstatera att Aramis älskar sadeln och nu mår riktigt bra i sin kropp (i alla fall idag, ha ha). Jag arbetade oerhört mycket med att lägga honom i olika form hela tiden och viktigast av allt var att känna att jag ständigt hade ett ärligt stöd i handen, vare sig jag lade honom hög eller låg. Vilket superpass - jag ler än :o) Vad som också var fantastiskt roligt var alla de kära stallvänner som påpekar vilken enorm skillnad man ser på Aramis, att han ser så avslappnad ut, hur han rör sig genom kroppen och nu rör hela kroppen - istället för som tidigare; splattrande ben och stilla rygg! Bjuder på några foton från passet häromdagen:

      

Rigoletto har nu bott i stora stallet men har hela tiden stått på kö till lilla stallet - ett mindre stall på vår anläggning (med något lägre hyra och inte riktigt samma service och foder som stora stallet), nu har det dock blivit några boxar ledigt i lilla stallet och gårdagen ägnades åt att flytta in i lilla stallet med Rigoletto (Aramis står kvar i stora). Nu är vi alltså stallbo med Birgitta och Archie! Flytten gick smärtfritt och Rigoletto verkar redan ha funnit sig tillrätta i sin nya fina box!

Jag har också slitit som ett djur för att få ordning på filmen som min käre pojkvän filmade häromdagen. Kvaliteten var från början helt enastående knivskarp, men ett antal konverteringar senare har det mest blivit en grynig sörja av allting, nåja - ni ser väl lite hoppas jag! Så - nu önskar jag er en god filmstund, observera att det INTE är ett ridpass med tryck - vi visar således inga gångarter! Luta er tillbaka i en skön fåtölj och fram med popcornen :o)

Idag hade jag ett sådant där superpass som man kan leva på i en halv evighet    Dagen började med att jag anlände till stallet ovanligt tidigt, det var strålande vackert väder och kontrasten gula stubbfält mot en klarblå himmel prydd med vita bolster var enastående! Tog in Aramis från gräshagen och lade på honom Back-on-Trackvärmaren, med den fick han stå medan jag pysslade och fejade med övriga bestyr. Lindade ben, ryktade, ordnade mat osv. När Aramis 40 minuter senare fick schabrak på ryggen kändes musklerna genast mjukare. Sadel och träns på och snart skrittade jag fram på stubben tillsammans med J (min tränare) och Mikey. Det var länge sedan J såg mig och Aramis in action och därför var det lite extra spännande och intressant att höra dagens utlåtande. J var oerhört nöjd med hur avslappnat och bogfritt Aramis nu rör sig, likaså var han väldigt glad åt att se att min sits nu blivit mycket mer avslappnad - jag ser inte längre ut som att jag trycker mig ner i sadeln; jag hamnar i en mycket mer naturlig position och klämmer inte alls runt hästen längre. När vi skrittat fram började vi trava och efter lite uppvärmningstrav satte jag mer och mer tryck i Aramis. Han svarade oerhört fint och var snart helt jämn på båda tyglar, extra glädjande är förstås att han tog högersidan riktigt fint idag, jobbade på superfint och när jag hade honom korrekt inramad kunde jag placera honom precis där jag ville. Han frustade och jobbade på :o) Lade till skänkeln och han sköt iväg som en rekyl i en längning, tog tillbaka honom, fattade galopp, satte honom i några slutor och fick till riktigt fina byten. En lurpassande kanin under en hög med halm drog iväg några meter från oss och Aramis kastade sig hejdlöst runt i en halvpiruett och drog järnet åt andra hållet   Tur man är beredd där uppe :o) Vi avslutade med att trava av hästarna och jag kan bara konstatera att Aramis kändes alldeles fantastiskt fin idag! Vilken bjudning, vilket sug, vilken elektricitet! Nu vill vi ta den med oss till tävlingsplatsen - för då skulle det gå riktigt bra :o)

Håller på för fullt med att konvertera filmen som är från igår   (en bild säger mer än tusen ord...)

Nattinatt :o)