Efter samtalet med massören idag fick jag svar på några av mina frågor - hur länge ska jag rida Aramis rund och djup? När kan jag börja plocka upp honom. Det är ju en fröjd att han äntligen, självmant, söker sig framåt - neråt, men så klart kan vi ju inte sitta och mala i den här formen i all evighet :o) Massör EC berättade att det är underbart att han svarar på detta sätt - hon gratulerade! Och självklart kan jag emellanåt plocka upp honom, till och med samla honom några varv om jag vill det. Så idag fick det bli ett ridpass med lite mer tryck under hovarna! Och oj så fin han kändes - min grå springare. Inte för att jag satte maxtrav i honom (där är han inte riktigt än, med tanke på muskler och ny sadel) - men man kan säga att jag tryckte på till 40 % i alla fall! Han svarade härligt, jobbade, var underbart fin i handen - precis det där suget som jag vill ha, och när jag drev honom lite in i handen så svarade han genast med att skjuta in bakbenen under kroppen. Traven är scwhungfull och taktfast, inte spänd och trippig som förr! Ska försöka ordna så att någon vänlig själ kan filma och fota oss lite :o) Behövs lite nya foton nu! Sussa sött allesammans!
  

Vi har alla hört att man ska variera ridningen - inte sitta och nöta på med dressyrarbete varje dag, eller för all del hoppning varje dag. Men det här med variation sträcker sig långt mycket längre än bara den dagliga variationen när vi talar om just ridpassets inriktning. En annan viktig faktor att tänka på när man rider är på vilket underlag man sitter. Jag försöker att VARJE dag lägga in olika underlag i passet, just för att hästens ben (senor och leder framförallt) inte ska behöva utsättas för exakt samma påfrestning varje dag. Av denna anledning skrittar jag ofta fram ute i naturen, gärna på asfalt (hårt och stumt underlag är särskilt nyttigt för senor och ligament). Det är även nyttigt att under mycket kontrollerade former trava på asfalt, kortare sträckor (se bara till att ha ordentligt bandagerade ben). Men att sitta på för mycket hårt underlag kan medföra att framförallt lederna tar stryk - allt ska göras med måtta! Att rida i djupt underlag är definitivt inte bra för hästens senor - och i det långa loppet också leda till inflammationer i hästens leder.

  
Inte nog med att vi måste tänka på att variera vår ridning och underlaget vi rider på - vi måste också tänka på att variera våra hästars form när vi rider. Jag har precis haft en intressant diskussion med Aramis massör och kan bara konstatera att jag dagligen (mig själv inkluderad) ser allt för många ekipage som sitter och arbetar hästen i en allt för ensidig form där hästen blir statisk. Och en statisk häst är väl ändå det sista vi vill ha? Så tänk på att alltid variera din hästs form - lägg den rund, låg och djup några varv - lägg sedan upp den i en högre form och variera dessa med övriga former. Allt som blir statiskt blir nötande och medför direkt en ökad skaderisk. Rid med huvudet och planera din ridning!

     

Idag har jag ridit båda mina kusar. Rigoletto kändes mjuk och fin, arbetade på med reaktioner - han är lite lat den där brune skogschampinjonen och ibland får man väcka honom till liv och påminna honom om att det betyder framåt när matte lägger an båda skänklarna i sidorna :o) Började med att skritta fram ute i det fria och avslutade inne i ridhuset med att arbeta fram honom. Han fick en fin, bärig och inte så "struttig" galopp och välvde sig vackert i sin överlinje. Egentligen är ju inte Rigoletto hästen som (likt Aramis) behöver gå i någon rundare form - men han trivs bäst här och jag finner ingen anledning att diskutera den saken med honom. Det viktigaste för mig är att han håller - och för mig är det ännu en gåta att han är ridhäst igen!
   Finaste, finaste Rigoletto   

Sedan var det Herr Grås tur att röra på benen! Stannade faktiskt hela ridpasset i ridhuset - utomhus har vädret varit minst sagt ostadigt idag och att sitta till häst när det åskar är jag mindre pigg på :o) Aramis kändes lika rörlig och fin idag, han föredrar fortfarande att gå i en LDR-form och för mig är det bara roligt att han själv väljer denna form. Ställer inga som helst krav på honom, bara att han är rund och låg i sin form (och naturligtvis självbärig) - i övrigt är det ganska fritt fram. Jobbade i lite skolor i skritten och det är svårt att inte få honom att börja trampa... Nej mina vänner, nu är det sängen här! Ha en härlig vecka! Nattinatt!

  
Och fina, fina Aramis   

Idag blev det en - som alltid - trevlig stalldag! Efter att ha mockat, fixat mat och ordnat höpåsar var det dags för Herr Grå att komma ut på första ridturen efter massörens besök. Efter sedvanliga förberedelser satt jag snart i egen hög person upp i min högt älskade Amerigo Vega :o) Jag är såå glad för denna guldklimp som numera fögyller min tillvaro något alldeles makalöst! Jag och A började med att skritta ut en ganska lång runda tillsammans - när hästarna var väl genomskrittade i sina kroppar rundade vi av lite ute på den "gamla" gräsbanan. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Aramis, han har gått från att vara spänd, trippig, hastig och överilad till att bli harmonisk, luuugn och tillfreds. När jag numera skrittar fram skrittar han i mycket behagligt tempo, genom hela kroppen, ögonen filbunkslugna (inte stirriga och halvt utstående som förr). När jag travar och galopperar rör han sig genom hela kroppen, han vill - till skillnad från förr - mer än gärna sträcka ut och runda sin rygg. Jag frågade A "ser du någon skillnad på Aramis, om du jämför med hur han såg ut före sadelbytet". A svarade "SKILLNAD???" "Han är ju som natt och dag". Och jag kan bara hålla med :o)

Som massören sagt fick det bli longering även idag. Aramis fick en genomgående ryggmassage innan vi startade vår longeringstur, om jag inbillar mig vet jag inte men jag tycker nog att han blivit något mjukare i sin muskulatur över ryggen. Jag gjorde en specialare idag - fäste linan i ringen under magen på longergjorden och lät den sedan löpa genom bettringen och vidare till min hand. På yttersidan var han sedvanligt inspänd. Tack vare så oerhört lågt placerad longerlina kunde Aramis komma riktigt långt ner och fram med både hals och huvud, han såg riktigt avslappnad ut och som bortblåst var han trippiga, hastiga spända gång. Jag underhöll oss med att skifta underlag tre gånger igår... Ridhuset var allt för dammigt och efter två varv där inne såg det ut som dimman vid slaget vid Lützen. Tog mig därefter ut till utebanan men här var det allt för djupt och kämpigt. Slutligen blev det avrundning på vår "gamla" gräsbana - jag tycker trots allt bäst om underlaget här. Lagom sviktande, inte knöligt, inga stenar - dock en risk för halka när det regnat mycket. Vi hade en väldigt trevlig fredagkväll i stallet med mycket prat skratt och filosoferande :o)

  

Idag fick Aramis en högst oprofessionell massage av undertecknad, använde mig faktiskt av massagegummiskrapan och förde denna i cirklar över hans spända ryggmuskler. Inte för att den tar sig ner på djupet, men den ökar i alla fall blodcirkulationen. Tänkte också att jag nu ska börja använda min ryggvärmare mycket mer frekvent - ska lägga på den så fort jag kommer upp till stallet och kanske senare när hästarna börjar gå med täcken även låta sy fast den på insidan av hans täcke. Tror att det kan vara skönt för Aramis och göra susen för spänd rygg. Idag blev det alltså longering i låg rund form. Aramis var lite loj idag, men när jag smackade (räcker med EN gång) så blev det raketfart och jag fick jobba för att få honom lugn. Arbetade på väldigt ändamålsenligt, nästan doppade mulen i gruset, men det är bra - då strechar han sin överlinje! Nu - nattinatt :o)
  

Som BIG fawlty-towers-fan måste jag givetvis bjuda på ett par av mina absoluta favoriter!

Ha ha - jag måste bara visa dessa tre underbara youtubeklipp - titta och skratta åt mina favoriter :o)