- inte bara i livet och mina hästar utan även min nya Amerigo-sadel :o) Från oerhört trogen Passieranvändare till nykär Amerigofan! För att göra en lång historia kort så kan jag bara meddela att de sadelaffärer jag nyss fått erfara kan vara de smidigaste genom tiderna! Jag ska njuta länge av denna synnerligen lyckade affär - det dröjer nog länge innan en så god fe vakar över mina sadelaffärer igen! Och för övrigt hoppas jag att det ska dröja många år innan det är dags att ge sig på en ny sadelaffär.

1. Passiersadel hämtas upp av kompis till intressent - i LUND (råkade vara på genomresa, bor långt upp i landet).
2. Handpenning förs över till mitt konto.
3. Jag finner en sanslöst fin Amerigo, på annonsforum.
4. Jag tar kontakt med kvinnan och meddelar att jag är intresserad - men att jag själv har en sadel till salu.
5. Kvinnan som nu provat min Passier på sin häst meddelar att sadeln ligger mycket bra.
6. Jag kontaktar damen med Amerigon och säger att "kusten verkar klar".
7. Jag får sms från kvinnan som provat min Passier, där står "Tack för en mycket trevlig affär och en väldigt fin sadel, pengarna är överförda till ditt konto".
8. Jag ringer upp kvinnan som har Amerigon och undrar hur vi går vidare (med frakt, betalning et cetera). (Allt emedan jag är på väg hem från Karlstad). Kvinnan meddelar att hon bor i Säffle. Döm om min förvåning! Jag befinner mig, just i samma sekund, bara någon mil från Säffle :-o Kör naturligtvis raka vägen dit, möter om kvinnan på ett torg, sadelaffären görs och tio minuter senare är jag ägare till en ny sadel.
Hur enkelt kan det bli?

Och hur glad kan en häst bli? När jag kom upp till stallet visste glädjen inga gränser! Med min nya sadel marcherade jag in i stallet och visade stolt upp min nya ägodel för alla förbipasserande :o) Detta exemplar är i ett fantastiskt gott skick, den ser helt ny ut (är riden i 7-8 gånger!!!) - alla som såg den kunde bara hålla med: vilket klipp! Lade den på Aramis rygg och skrittade ut en runda. Ooooojjj så han skrittade på. Och nej - det var inte sedvanlig Aramis-turbo-skritt med huvudet rakt upp i vädret och ryggen sänkt. Det var skritt genom hela kroppen. Det rörde sig extremt mycket genom ryggen och jag fick nästan svårt att sitta still :o) Efter en runda på 20 minuter blev det sedan skrittarbete i ridhuset - jisses vilken avslappnad och avspänd häst jag satt på. Han tuggade så att hela ridhusets botten färgades vit :o) Och sååå skön sadel! Oj så SKÖNT att få ett slut på sadelsoppan :o)

Puss på dig matte