Busig
Bautatjock
Brallvänlig
Brun

Idag stod alltså herr Rigoletto till mitt förfogande och jag har tänkt nu ett tag att det är dags för mig att börja rida honom någon dag i veckan. Dels för att han är förfärligt rolig (och superjobbig) att rida - men också för att han "gott" kan gå ett pass till i veckan nu. Han har för det första en mage som är trettio gånger större än det högdräktiga stoets mage som vi har i stallet. För det andra har nu hållits igång över 6 månader med hjälp av C (som gjort ett STRÅLANDE fint jobb!!!) och det är dags att börja röra lite mer på sig. Om vi har tur kanske han kan komma ut på någon liten vårtävling :o) Rigoletto lindades i fyra vita lindor, borstades och gjordes i ordning för utepass.
     Kolla in ölkaggen :o)

Utepass på banvallen - som i och för sig inte alls betyder att man får flänga runt hej och hå - nej mina uteritter är egentligen precis lika krävande som ett pass på ridbanan! Men är man ute i naturen får man ofta lite mer tryck under hovarna (speciellt Rigoletto som kan bli lite trock...). När vi kom fram till banvallen hade jag skrittat och travat fram honom - han var redo att börja galoppera. Vi började i vänster galopp, han gick inte fram till handen och jag fick väcka upp honom lite genom att pumpa in lite energi i min boll :o) Han svarade (förutom med att bocka och slå bakut) med att gå fram, men bytte genast till höger galopp. Och så höll vi på... Jobbade med att ställa honom ärligt och ordentligt i vänstersidan, när han var helt ärlig i formen och jag kände att han galopperade på fint genom kroppen så försökte jag försiktigt att ställa över honom så att han blev rakställd. Bytte han galopp gjorde jag om samma procedur en gång till. Först när vi nått banvallens slut och vänt om så släppte han till och skjutsade upp båda ryggfiléerna :o) Såååå fin han blev! Han galopperade på i sin bästa galopp (hans helt klart bästa gångart) och jag hade honom fint rakställd med ärligt stöd på båda tyglar. När han var så duktig galopperade jag av honom i en rund fin självbärig form och sedan fick han skritta hela vägen hem. Han blev lite smått svettig efter galopparbetet...


När vi kom hem till stallet duschade jag honom i varmt vatten och sedan fick han fleecetäcke på. Han gick nöjt in i boxen och åt av sin halm! Och detta ledde mig osökt in på nästa ämne - imorgon blir det nämligen inte lika kul att gå in i boxen för Herrn :o) Då är det spån på marken! Så går det när man äter halm konstant. Alltså - hårdbantning för gossen! Ska också se om jag kan hitta någon tävling till oss :) Nej, nu ska jag sussa här! Ha en härlig torsdag gott folk!

  

Idag stod det träning på schemat! Det är ett par veckor sedan sist och däremellan kom fastan höll jag på att säga, men däremellan har undertecknad varit sjuk och bortrest vilket innebar att Aramis fick en liten minisemester på fyra-fem dagar. Egentligen tycker jag inte alls att det är dumt med lite spontanvila för unga (eller för all del för alla) hästar. Dels för fysisk återhämtning men också (främst för den unga hästen) en tid för mental återhämtning. Alla mina unghästar har fått kortare viloperioder insprängt i det sedvanliga arbetet och alla är de som nya när man hoppar upp på ryggen igen :o) Ju äldre de blir, desto kortare och mer sällan blir viloperioderna.

Nå, nu var det inte viloperioder vi skulle tala om idag - nu ska jag återigen ööööösa beröm över min utomordentligt fina häst   Dagens träning gick nämligen strålande bra! Jag tyckte egentligen att det gick lika bra som det gjort de senaste gångerna, men J övertygade mig om att Aramis rörde sig oerhört mycket bättre än tidigare gånger. Vi har talat om att jag har känt mer än det sett ut - och J har hela tiden sagt att det dröjer ett tag innan rörelsen ramlar ner i benen och blir synliga för de som står och tittar på. Nu har detta alltså hänt :o) När Aramis var uppvärmd tog tramparbetet vid. J stod med en långpisk i handen, men behövde knappast närma sig Aramis :-P Nu har jag ju övat lite på tramp, sporadiskt vid uteritter, och det märks sannerligen att det gett utslag! Han trampade oerhört fint (nej - inte tävlingsmässigt...) - men oerhört fint för att bara vara 6 år och inte ha gjort det allt för många gånger! Vi vill bara att Aramis ska bjuda framåt och visa att han förstår vad vi menar; det gjorde han med råge! Vi trampade tre-fyra omgångar, sedan var vi mer än nöjda! Aramis fick hela tiden massor av beröm! Viktigt, viktigt! Det ska vara en positiv upplevelse för hästen! Arbetet sedan bestod mycket i att galoppera förvänd galopp fyrkanten runt och hålla svag utåtställning samtidigt som innerskänkel placerar in framdelen på spåret - Aramis blir lätt böjd som en banan här och detta var en supernyttig övning. Travarbetet var riktigt trevligt idag, jag märkte att han släppt fram halsen och inte blir så kort vilket är super - han har haft lite problem med att bli för kort i halsen annars. Vi tränade inte mer än 40 minuter eftersom Aramis var så väldigt fin idag! Inte nöta på något som går så bra :o) Bingen här och nu gott folk!
  

Idag stod tömkörning på schemat, jag har förvisso tömkört många gånger, men kan för den sakens skull inte kalla mig något proffs - jag skulle snarare titulera mig en glad amatör. Aramis är inte heller något proffs i ämet tömkörning; med andra ord - vi är två glada amatörer som gör så gott vi kan. Jag kan tycka att tömköring är ett trevligt komplement till den vanliga ridningen, men kan inte för mitt liv glömma tanken på avsaknaden av ytterskänkeln. Urjobbigt att inte kunna påverka hästens yttersida med sina vikt- och skänkelhjälper. Aramis som fortfarande kräver mycket stöd från mig viker sig mest i sidan medan bakbenen trampar på någonstans lång utanför kroppen (inte långt bakom utan snarare långt ut i sidled). När vi nått 3/4 av passet fick han trampa lite på töm, det gick ibland super och ibland mindre super :o) Men ett är säkert - jag äger världens mest positiva och samarbetsvilliga häst! Och så är han ju rätt söt också :) Ha en strålande afton!
  

Efter att ha tillbringat dagen med att titta på konst här i skåne bar det av till stallet för att ta hand om Aramis och även kvällsfodringspasset. Mötte K i stallet så efter att vi mockat och gett de andra hästarna mat gav vi oss ut i den nästan magiska kvällen/natten. Dimmorna sänkte sig och ljuset den här kvällen var något alldeles speciellt. Vi hoppade upp på våra fålar och skrittade iväg i dimman. Det blev en lagom runda och allt gick bra, fram tills dess att vi nådde hemmaplan och jag bara skulle "checka" av Aramis i sidorna. Då hann K före och Aramis blev alldeles förfärligt ledsen. Han gjorde alla konster på stället, slog med frambenet, gick i skänkelvikning i 190 (nästan riktiga Rigolettokonster). Det var väl dumt av mig att fortsätta, men jag ville inte att Aramis skulle få som han ville. Skrittade därför några gånger på vägen till stallet upp och ner - han blev nöjaktig i formen, inte mer. De har ju en förmåga att elda upp sig de där hästarna    

När jag var klar i stallet åkte jag ut till industriområdena i Lund för att jobba lite med Zäta. Det var nu alldeles mörkt och klockan hade hunnit bli över 21. När vi var klara satte jag mig nöjt i bilen och längtade hem. Men... det gjorde inte bilen, den startade nämligen inte   Det vara bara att ta det långa benet före, ta ut vovven ur bilen och påbörja den långa vandringen hemåt. Klockan var över 22 när jag äntligen ramlade innanför dörren. Puh - vilken lång dag det här blev.

Satt hemma i godan ro och arbetade med min uppsats när klockan slog 15.00 och jag begav mig till stallet. Det var ett fantastiskt vackert väder och solens strålar värmde skönt. Mockade till båda, strödde in härligt gul halm, fixade höpåsar och ställde kraftfoder. Så kom A upp till stallet och vi bestämde oss för att ta en uteritt med våra pigga fålar. Det var en riktigt skön runda, även om det kanske blåste lite väl mycket. Aramis kändes fin, arbetade honom inte nämnvärt, han fick kröka på nacken och trava på rätt orörd. Skönt bara få vara :o) Galopperade sida vid sida hela banvallen tillbaka, ystra fålar ville lägga i ytterligare växel men mattar i medvind lyckades hålla styr på de framåtgripande Ferrarimotorerna. Väl hemma i stallet igen hade klockan blivit alldeles för mycket och jag fick lägga i min beryktade turboväxel. Trots att jag lämnade stallet 17.30 hann jag vara hemma klockan 18.00 (och då hade jag faktiskt hunnit inom köpcentrat, handlat och dessutom hunnit vela) (och för er som är vetgiriga kan jag meddela att bilvägen mellan stallet och bostaden är 1.3 mil). :o) Därefter firades påskaftonen med utsökt förplägnad och film därtill! Nattinatti på er alla!

Bjuder på tre lite konstnärliga Aramisfoton!
      

Långfrdagen började med sol som övergick till moln för att sedan gå över till fantastiskt vackert vårväder! Härligt! Då passade undertecknad på att ge sig av till stallet, perfekt timing! Började med att mocka och strö in en gyllengul bädd, därefter sopade jag gången och tog mig sedan an den grå springaren. En tjej i stallet har köpt örtgodis i form av slicksten till sin häst, hon brukar ge det innan ridtur - det är verkligen uppskattat (av inte bara hennes egen häst) utan även alla övriga hästar i stallet som snaskat lite på godiset de med :o) Igår passade jag därför på att bege mig till Landäng i Skurup för att inhandla ett par burkar örtslicksten. De kostar egentligen 76 kronor styck, men dagen till ära var det rea och jag fick en burk för 15 kronor! Bra klipp kallar jag det :)


Förutom att slickstenen doftar supergott (och dessutom smakar ((om jag får tro Aramis)) så är den dryg och dessutom väldigt forcerande för hästarna. Om man behöver lugna en stirrig häst i en stökig miljö, speciell situation, transport et cetera är detta ett ypperligt medel.

   

Så här ser det ut när Aramis går in i sin örtdimma :o)


När Aramis snaskat färdigt på sina örter och var lindad och klar ledde jag ut honom i det vackra vädret!

     

Sedan begav vi oss ut på en långfredagsritt till banvallen. När vi nått banvallen började jag arbeta honom i högersluta; det behövdes :-o Han satt fast ordentligt här! Han missförstod mig ibland och trodde att jag ville att han skulle samla sig och trampa, nog för att det är trevligt med tramp - men man ska inte ta till det för att komma undan annat - jobbigare - arbete. Aramis har ju väldigt lätt för samlande rörelser och av förklarliga skäl kommer det också bli så i framtiden att han kommer plocka fram dessa rörelser mer och mer när det blir lite jobbigt. När detta händer försöker jag få honom att avsluta sin rörelse genom att lugnt och metodiskt lätta på handen och försiktigt driva honom framåt i en mindre samlad form. Då avslutar han automatiskt sin samling och jag kan åter igen, med minskad samling denna gång, försöka få honom att utföra den rörelse jag önskade. Så klart är det inte bara så att Aramis gör det här för att det är lättare med tramp (tramp kan vara nog så jobbigt) det handlar nog en del om missförstånd också. Det är hur som helst oerhört viktigt att aldrig bli arg på en häst som gör så här, man ska aldrig någonsin gå på en häst som "missförstår" med att samla sig mer än ryttaren begär. Det är i alla fall min filosofi!

Och så här såg vi ut i skuggan (bog/bringpartiet skojar man inte bort *fniss*)
   
   

Aramis var otroligt fin idag, både trav- och galopparbetet - han var om möjligt lite stark (och pigg) men jag hade en härlig känsla hela passet! Ni kan få ett litet smakprov på hur fort han skrittar den lille grå. Håll i hatten :o)


Ha ha :o) När vi kom tillbaka till stallet och jag skakat alla organ på plats igen fick Aramis komma in i stallet och mumsa lite örtslicksten och sedan gjordes han klar för natten! Hoppas ni haft en strålande långfredag och får en härlig påskafton! 

Jag var i stallet vid 9.30-tiden idag; möttes av hovslagaren som höll på att sko Rigoletto. När Rigoletto var fiiin om sina fötter var det Aramis tur att bli av med sulor och vinterskor. Vi bytte ut de gamla mot nyaste Manolo Blahnik :o) Nästa gång tar vi Jimmy Choo *fniss*. Jag kan inte nog berätta hur mycket jag tycker om min hovslagare; jag har haft många genom åren och det finns ingen som är i närheten av P! Inte nog med att han är sanslöst kunnig och läskigt noggrann. Han är dessutom otroligt trevlig, alltid på gott humör och - väldigt viktigt - kommer alltid i tid!


Vi pratade en hel del om Aramis - lite halvkassa - benställning och hovkvalitet. Som ni kan se på bilden så är han parallellförskjuten. Detta börjar redan uppe vid knäet och fortsätter sedan neråt där kotan blir roterad och hoven till följd av detta inte hamnar i den "raka linje" som man vill ha den. Naturligtvis försöker P försiktigt att sko Aramis så att man hjälper honom att bli så korrekt som det bara går. Bland annat lämnar man lite extra utrymme på insidan så att han inte ska bli så rak här. Problemet är dock att Aramis är ganska porös i sitt hovmaterial (det skiktar sig) vilket gör det svårare att sko.

Klockan 12.30 var P klar med skoning av båda hästar och jag släppte ut dem i varsin rasthage. Åkte själv iväg en sväng och kom tillbaka runt 15-tiden då jag tog in dem för lunch. Sedan begav jag mig ut på en härlig skrittrunda i vårsolen med Aramis - skönt att få sitta i sadeln igen! Var hemma från stallet igen runt 17-tiden; många timmar blev det i stallet idag :o) Men jag har ju några att ta igen nu när jag varit i Stockholm!

Önskar er alla en GLAD PÅSK