Jag är helt övertygad om att ALLA era underbara lyckönskningar och fina ord på vägen bidragit till att vi fått hem våra härliga hund igen   Vi fick faktiskt hem Zäta redan igår - de ringde strax efter lunch från djursjukhuset och berättade att han inte ville kissa. De fick tömma honom hela tiden. De undrade däremot om vi hade lust att åka in för att prova om han ville kissa med oss :o) (Om han skulle lätta på trycket med oss skulle vi få med honom hem eftersom allt annat såg bra ut). Om vi ville? Jisses - på tre röda sekunder satt vi i bilen och snart stod vi i djursjukhusets korridorer och väntade på att få träffa Majsan.

En lite vinglig, "yrvaken" men alldeles överlycklig vovve kastade sig i våra famnar! Han skrek så högt att folk undrade vad som stod på :o) En schäfer träffar sin matte och husse - svårare än så är det inte (ni som har schäfrar vet vad jag talar om :o). Hela undersidan av buken var rakad och "pryddes" av ett långt långt ärr. Vi hann inte fem meter utanför djursjukhuset innan han slängde sig tätt intill närmsta buske och lättade på trycket; ja han stod så länge så jag har aldrig sett något liknande! Han sökte sig som en magnet till alla bilar och visade tydligt att han ville hoppa upp och följa med hem. Nu kunde vi glatt kunde gå in och meddela veterinären att han kunde lätta på trycket (de ville inte släppa hem honom om han inte visade att han kunde göra det).

En räkning senare och några (!) tusenlappar fattigare satt vi överlyckliga i bilen på väg hem, allihopa! Nu är det förvisso inte så att "faran är över" - vi lever just nu på helspänn och tolkar och misstolkar allt som denna lilla ynkliga gosse gör och inte gör. Det är nämligen så här att när man utfört en buköppning som krävt att man behövt kapa eller sy i tarmen (så som de gjort med Zäta) så ökar risken för bukhinneinflammation (alltså läckage till följd av perforering av tarmen) rätt mycket. Och då kan man tycka att detta i så fall redan borde ha märkts; men nej - tyvärr; det kommer först tredje eller fjärde dagen. Nu har nästan hela lördagen gått (alltså tredje dagen) - och ännu har vi inte sett några tecken på detta kusliga tillstånd. Nu hoppas vi på att söndagen bjuder på samma resultat så kan vi andas ut på måndag. Då ska vi till veterinären och plocka bort Durogesicplåstret (morfin) och sedan hoppas vi bara på att inga fler stenar ska ställa till det för oss!

STORT TACK än en gång för ert oerhörda engagemang!!!
  

 

Angelika och Arne

30 januari 2011 09:34

Åh så skönt att höra att han har fått komma hem till er :) jag och Arne håller både tummar och hovar och hoppas verkligen att det inte händer något mer.. Krama söta Z från oss!! Jag skickar en bamsekram till dig oxå :) :)

 

Sara

30 januari 2011 09:39

Vad härligt att läsa, jag fortsätter hålla tummarna för att ni slipper otäcka komplikationer!

http://frogstomp.blogg.se

 

Therre

30 januari 2011 12:46

Vilken glädje det är att få läsa det här! Underbart! Har varit inne och titta fler gånger här varje dag men inte sett något, började nästan tro det värsta...Men ICKE! Håller tummarna fortsättningsvis att Zäta ska hålla sig frisk och kry, samt alla övriga djuren med såklart :)
Många kramar

http://therre.bloggagratis.se

 

rackemarie

30 januari 2011 13:44

Härligt att höra. Blir det tratt för Zäta ett tag nu då? Antar att han inte ska slicka på såret. Kan vara lite bökigt innan de vant sig. Kan bli lite blåmärken på era ben och lite skavanker på väggar o dyl. är min erfarenhet av tratt på hund.

http://rackemarie.bloggagratis.se

 

Jenny Persson

30 januari 2011 14:04

Åh, vad skönt att höra!! Var orolig för er. Hoppas innerligt att allt går som det ska nu. Håller tummarna!! KRAM

http://www.fideliochenhorningen.onsugar.com

 

mette med flock

30 januari 2011 14:13

Tack för ditt besök. Härligt att ni fått hem er vovve. Har precis hämtat min. Är rakad på magen efter ultraljudet. Vi blev oxå helt otroligt välkomna av vår 45 kg pojk

http://www.flocken.bloggplatsen.se

 

Izza

30 januari 2011 15:07

Å va skönt att läsa att det gått bra så här långt! Hoppas nu läkningen går utan komplikationer!

 

Frela

30 januari 2011 15:16

Gud så skönt att han kommit hem.. jag fortsätter hålla tummarna ett tag till för att allt skall gå bra!!

http://www.trumsamumma.blogspot.com

 

ylle

31 januari 2011 15:01

Så skönt att höra! Fortsätter med tumhållningen så att allt ska fungera fortsättningsvis.. tänk att han blev så glad att hans skrek, visst går det rakt in i mattehjärtat?!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

kattis

31 januari 2011 21:46

Underbara nyheter! Så otroligt skönt att det går åt rätt håll!
Kattis

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla vänner där ute! Lever ni? Även om jag nästan misstänker att de flesta av er är fullt levande, så vill jag tro att merparten av er kastat in handduken vad anbelangar min blogg. Jag gissar att era liv, precis som mitt, rullar på i ett rasande ...

Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...

Hej alla kära läsare som troligtvis längre inte existerar! Jag klandrar ingen, händer ju inte så där hemskt mycket här nu för tin ;o) Hur som helst så kommer här en uppdatering! Min gamla medryttare Ida slutade härförleden pga flytt söderut och jag f...

Uuuuuuuuuuuuuusch på mig att skämta så elakt!!!!!!!!!!!!!!!!!! Först och främst: tack för alla era kommentarer. Det är ju förargligt att jag betett mig så innerligt vidrigt, men faktum är att en hel del av fakta i föregående inlägg faktiskt stämmer! ...

Ja, gott folk, vad hände? Det hände så mycket som att jag träffade en man som inte tyckte om hästar! Och därmed tycker inte heller jag om hästar längre! För någonstans måste man ju välja ... Kärlek eller hästar? Efter ett par sömnlösa nätter kom jag ...