Jag har tränat för många, många olika tränare (Per Johansson, Kristian von Krusenstierna, Mattias Jansson, Rose Mathisen, Harriet Berghult m fl.) och alla har de tillfört något gott till min ridning, något som jag tagit med mig och kan använda mig av i den ridstil som jag gjort till min egen. Det är viktigt att ständigt utvecklas och det är minst lika viktigt att ständigt utvärdera sin egen ridning - att inte bara köra på i samma gamla mönster - att utvärdera hästens utveckling, sin egen utveckling och även sin tränare. Jag, som är stolt ägare till två halvblod, får ofta ställa mig frågan; hur rider jag den här individen? Vilken ridning passar denna häst? Mattias Jansson lärde mig en oerhört klok sak i en intervju jag utförde med honom då jag arbetade som reporter på tidningen Equipage. Han berättade för mig att du ska sträva efter att rida hästen i den form/det tempo där den själv inte vill gå. Enkelt uttryckt innebär det att om du har en häst som av naturen går i en hög form, knäpper av i nacken och tappar ryggen - ja då ska den ridas i en motsatt form. Den ska lära sig att arbeta i en rund form, lära sig ta stöd på tygeln och därmed kunna bli genomsläpplig i ryggen. Aramis är ett typexempel på hästen ovan. Rigoletto däremot - är raka motsatsen. Om han får välja så går han i en rund, välvd och ganska djup form (gärna i ett undertempo) - med honom måste man alltså arbeta på ett helt annat sätt. Här vill vi arbeta med snabbhet och kvickhet - framförallt i bakbenen. A och O i ridningen är hästens sätt att svara på dina hjälper. En häst som inte svarar på hjälperna direkt kommer aldrig någonsin att till exempel inne på en tävlingsbana agera ändamålsenligt. Är den reaktionsslö utanför banan så lär den vara ännu mer reaktionsslö inne på banan. Rigoletto är typexemplet ovan. För att kvicka upp Rigoletto och få honom att svara snabbt på hjälper har jag arbetat mycket med olika oerhört givande små knep. När vi väl fick igång bakbenen och kvickheten - ja då kom framdelen upp. Men återigen - vi arbetade honom i det tempo som han själv inte valde! Summa summarum: arbeta din häst i den form/det tempo den inte väljer själv!

Red ett riktigt lyckat pass på utebanan idag. Eftersom Aramis var spänd och okoncentrerad i början så arbetade jag mycket med att få honom uppmärksam på mig och ridningen. Vi jobbade med att ta stöd på tygeln (något Aramis inte gör om han själv får avgöra). Efter 10 minuters mjukgörande arbete började han släppa igenom riktigt fint i sidorna. Han älskar att länga traven på långsidorna och det fick han göra två gånger - så blir han glad :) Imorgon blir det en uteritt och på söndag är det träning! På gensyn gott folk! Nedan, photoshopad Aramis.

Min tränare ringde nyss, han meddelade att det är underhåll av ridhusbotten imorgon vilket innebär att vi får ta träningen på söndag istället. Detta medför att mitt lilla träningsprogram blir reviderat och det blir dressyr idag istället och uteritt imorgon. Men - det är viktigt att vara flexibel!