Huu - idag har jag longerat min busiga tokhäst :o) Haha, Aramis var verkligen superladdad idag! Hääärligt! Asade fram en (1) stackars högre cavaletti och jag vet inte om det var den som fick Aramis att go speedy gonzales eller om det bara var det faktum att han vilade igår. Vad vet jag. När han var uppvärmd i skritt fick han börja trava. Och det var någonstans där mellan trav och trav som vi båda tappade kontrollen och ridhuset förvandlades till ett inferno av fartränder efter en grå häst, flygande grus i mängder, en trasdocka (i form av mig) som likt en lealös spagetti kastades från den ena sidan av ridhuset till den andra krampaktigt hållandes i en longerlinestump. Min sista livhank liksom. Aramis hade för länge sedan lämnat epitetet dressyrhäst och blåste runt likt en krigshäst vid slaget vid Lützen med uppspärrade näsborrar, spända ögon, helgalen blick, bockandes, krumbuktandes, flåsandes och - måste jag säga - helt inne i sin roll. Själv försökte jag mest komma ut ur ridhuset med livet i behåll. Vi avslutade dett smått galna äventyr med lite tramp utmed långsidan. Det gick mycket bra! Något överaktiv, överambitiös och överhettad var han kanske. Men vad tusan - det gjorde inte så mycket - han är ju liksom så himla go :o)

Nattinatti!