Idag var inte tidernas bästa ridpass vill jag lova. Nåja, vi tar det från början. IR-Håkan var inbokad idag - han hittade lite smått och gott hos Aramis. En lite större låsning i vänstersidan - precis som jag misstänkt, lite på insidan av frambenet (där frambenet fäster, på insidan) och en större låsning vänster bak. Håkan gick igenom hela Aramis lika noga som alltid och efter behandling var han symptomfri. Det roliga var när Håkan var klar och strechade benen - när han strechat vänster bakben ställde Aramis sig spontant och sträckte ut bakbenet rakt bakåt. Såg så roligt ut - precis som "jisses så skönt det var att bli av med den där låsningen". När hästarna fått IR-behandling ska man inte rida som en tok - men hästarna ska röra på sig (i de allra flesta fall). Jag tyckte därför ett lättare markarbetespass utomhus kunde passa. Började med att skritta fram en runda, Aramis kändes (som alltid när de är behandlade) lite mör och svajig. När jag skrittat fram länge och väl kom besök till mig :) Kristina och Alice som jag tidigare delade stall med! Alltid lika trevligt och roligt att träffa dessa synnerligen glada och trevliga figurer. Jag red några varv på banan med Aramis, men uj vad djupt det var här. Styrde ut och rundade av passet på gräset. Aramis var mer dansant än någonsin med sin ända idag. Han var överallt och ingenstans! Jag har kommit på att mitt arbete med galopp från skritt och bakdelsvändningsarbetet tyvärr har medfört att han numera vill förekomma mig mest hela tiden i skritt. Så fort jag skrittar och tänker något annat än rakt fram så kastar han ut ändan i hopp om att vi ska göra en bakdelsvändning... Efter dagens pass ringde jag till min privata tränare i stallet och berättade om mina funderingar. Han sade till mig att inte man inte ska skritta en unghäst på tygel - i synnerhet inte Aramis som har en så stor skritt med oerhört mycket mekanik. Han tyckte inte heller att jag ska arbeta så mycket mer med bakdelsvändningarna eftersom denna rörelse är väldigt samlande för hästen. Vidare tyckte han att jag ska ha Aramis i en lätt öppna när jag ska fatta galopp (även så jag tänkt). Sist men inte minst påminde han mig om att Aramis är en mycket känslig och vaken häst som är uppmärksam på alla cylindrar - och att han dessutom är fem år (en ålder då hästarna gärna ifrågasätter och sätter sig lite på tvären). Jag måste också verkligen tänka på att inte rätta bakdelen efter framdelen utan tvärtom! Där måste jag verkligen lägga band på mig! Rättar man bakdelen får man nämligen lätt en häst som "jazzar" runt med bakdelen. På lördag blir det träning för J och det ser jag fram emot. Ett lite lättare pass blir det (med tanke på IR-behandlingen).

Nedan - Aramis äter sig sakta men säkert ut ur boxen :o)