Jag förstår baske mig inte var tiden blir av när jag är i stallet. Trots att jag anlände förhållandevis tidigt idag var jag ändå inte klar förrän vid 20-tiden - då hade jag varit där i tre timmar - och då ska ni veta att jag varken mockar eller ställer mat  Det kanske passar med en foten-i-munnen-gubbe här - fråga mig faktiskt inte vad man ska ha den till :) När Aramis var renborstad och finlindad i vitt åkte vitt schabrak och sadel på. Tränsad och klar leddes han sedan in i ridhuset. Det fick minsann bli en ridhustur idag igen, utebanan är för tung och ute på gräsbanan åkte en livsfarlig traktor omkring :o) Rdihuset var alldeles nyvattnat och fint så underlaget var minst sagt perfekt! Ledde fram stora grå inne i ridhuset och efter 10 minuter hoppade jag upp och fortsatte framskrittningen till häst. Skrittade i form, övade lite bakdelsvändningar och öppnor. Förmå honom att peta in vänster bakben in under kroppen, detta ben placerar han gärna en liten bit utanför kroppen. När vi skrittat i en kvart började travarbetet. Joggade igång honom, han kändes fin, drev honom in i handen och lät honom kliva på. Efter 10 minuter tog galopparbetet vid, lite bekymmer med fattningarna från skritt idag igen. Han ställer in rumpan åt vänster i fattningen, i det läget flyttar jag framdelen åt vänster och direkt när han är rak lägger jag honom i en svag vänsteröppna och fattar galopp ur denna. Det blev ändå inte riktigt bra - därför fattade jag galopp från trav - det gick jättebra. För att få honom att ta i med vänsterbak red jag i ett hejdunrande tempo längs långsidorna, för att få igång honom bak. Han drog på i en fantastiskt härlig galopp (de andra ekipagen blev lite vita i ansiktet dock, ha ha). Hela tiden tänkte jag vänsteröppna, när han fått gå ökad galopp fyra långsidor saktade jag ner till trav och lät honom flasha lite - jisses i min låda vad han travade  Då lade jag ner honom och avslutade! Fina fina Aramis :) God afton på er alla!

 Idag har jag nämligen fått tillbaka min "gamla" hovslagare! Jag har verkligen haft otur med hovslagare ända sedan jag fick Aramis. När jag hade Rigoletto i Flyinge hade jag världens bästa hovslagare, när jag sedan köpte Aramis var jag tvungen att byta stall eftersom Aramis var hingst och inte var välkommen i vilket stall som helst. I och med att jag bytte stall blev det för långt för min duktiga hovslagare att åka och jag blev tvungen att med hans hjälp ordna ny hovslagare. Och från denna dagen har det strulat... Allt från mindre duktiga hovslagare, till riktiga "förståsigpåare" till mindre trevliga hovslagare till sådana som inte dyker upp när de lovar... Hur som helst så ringde jag upp min gamla hovslagare från Flyingestallet (med gråten i halsen, eehh kanske något fingerad). Jag berättade att mitt liv inte varit sig likt sedan den dagen han "lämnade mig" *fniss* och bönade och bad! Fanns inte tillstymmelse till ringaste möjlighet att klämma in Aramis i hans redan extremt späckade schema? Han berättade att han senaste två veckorna tackat nej till 40 (!) nya kunder... Jag sade att jag gärna kör iväg med Aramis - bara jag får tillbaka honom igen  Jag berättade att han är den bästa hovslagare jag haft (sant)! Superlativen haglade! Och han sade JA :o) Ingen är gladare än jag! Nu måste jag "bara" ordna en endaste skoning till på Aramis så att jag kommer i fas med det stall som jag ska samsko med. Det i sig kommer att bli supertrevligt eftersom Aramis nu ska skos hos min kära vän Kristina! Vi har bestämt att det blir fika och nybakat var 8:e vecka nu framöver - sååå mysigt :o) Fotot nedan är gårdagskvällens otroligt vackra himmel - lite höstlik känns den allt!