Oj vilket härligt träningspass vi har haft idag! Det enda som var mindre bra med dagens pass var underlaget... Den nya utebanan är än alldeles för stum och bitvis faller underlaget igenom så där väntar vi med att sätta våra hovar. Och utegräsbanan (som fick bli dagens plats för träning) är på tok för hård, stum och även hal. Och ridhuset som inte var vattnat idag påminde mest om dimman vid slaget vid Lützen. Nej så bortsett från underlaget var träningen superduper :o) Idamedryttare som satt i gräset och studerade oss berättade hur fin Aramis trav blivit - och även någon annan förbipasserande berättade hur fin de tyckte Aramis blivit! Man blir så otroligt glad av att höra sådant :o) Det finns allt för många missunsamma människor i vår värld!

Idag har vi tränat på att rida MSVB:2 - ett väldigt trevligt program måste jag säga. Det flyter på bra och även om jag valde att inte rida hela programmet kändes i alla fall de delar jag red bra :o) (Anledningen var det hala underlaget). Före programridningen jobbade vi mycket på att göra det lite obekvämt för Herr Grå som i sig själv är väldigt "prydlig och fin" - ut ur "boxen" som det så fint heter. Och här fick jag minsann tryck under dojorna! Oj vad han flashade på :o) Kändes superfin! Och den samlade galoppen var riktigt härlig idag. Kan nu ta ner honom riktigt mycket och med nästan hängande innertygel galopperar han på med härlig gest fram.

Ett härligt pass - helt enkelt :o) När Misen var avskrittad fick han komma in i stallet och bli duschad, få back on track på baktassarna, liniment på ryggen, salva i mungipan och en stor puss på mulen! Sedan ville han snabbt in i boxen där maten snällt väntade. Sedan var det godnatt pållarna - ses imorgon :o)

 

Min kära Aramis hade glömt koppla ur turbon idag, det fick jag nämligen erfara när jag efter en timmes ritt klev av och skakade samtliga inre organ på plats. Jag rullade också ihop mina armar som släpade ända ner i gatan :o) Ha ha - man kan ju bara skratta och le åt denna otroligt positiva och glada häst.

Uteritt stod alltså på dagens schema och det var, som sagt, en riktigt yster och lite halvgalen grå gosse som tog mig med ut på äventyr idag. Jag höll faktiskt på att åka av och detta på grund av en liten papperspåse som lurade i gräset där vi skrittade förbi. Detta resulterade i ett jämfotahopp rakt  upp i luften och matte som precis hade gett långa tyglar fick snabbt samla ihop konceptet igen annars hade jag legat ute i åkern är jag rädd. När uteritten var avklarad rundade jag av på vår nya och fina utebana med nytt underlag. Känns härligt att kunna rida ute nu när det är så fantastiskt fint väder. Misen klarade två galanta byten (- ett åt varje håll) och kändes (trots att han var lite stark och väl "på") väldigt trevlig idag. Skrittade sedan av och begav mig mot stallet.

Sedan följde lite allmänt stallpyssel och puss på Plättebus följt av ihoprullning av x antal nytvättade vita lindor. När båda kusar var borstade och Pixes back on track av- och pålindade igen och jag tjattrat klart med trevliga stallvänner var klockan 21.00 och det var hög tid att bege sig ut i skog och mark för att jobba en stycken schäfer. Jag landade någon gång vid halvelva i hemmets lugna vrå och sitter nu och plitar på uppsatsen. Härliga vårkväll! Bjuder på hälsning från Lund!

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
Drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
Solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommar'n här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande,
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Snart är sommar'n här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande,
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar!
Ut till landet, ut till fåglarne!
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
Sjö och berg, jag vill dem återse.
Se dem än som i min barndoms stunder,
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Se dem än som i min barndoms stunder,
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

... neeeeeee - så klart inte; men om gårdagens speaker på tävlingen fått avgöra hade han varit det i alla fall :o) Ha ha!

Gårdagen: Uppstigning klockan 06.00 och efter att ha nått mänsklig standard denna kusligt tidiga morgontimma var det dags att börja göra den grå gossen vacker. När vi båda var fixade till tänderna gav vi oss iväg mot Åsbo Ponnyklubb. Efter rekning och startanmälan denna otroligt vackra dag var det dags för Misen att rulla ut ur släpet. Red fram på en som alltid lika pigg och glad gosse. Fokuserade på att rida i rund och fin form även om det inte gick så bra de gånger vi var tvungna att passera ett fladdrande plastband som gjorde Aramis väldigt konfunderad.

40 minuter senare ropades vi in på MSVC:2-banan och startsignalen gick. Efter att ha hälsat på domaren och svängt höger uppe vid bilen hände det som inte får hända - Aramis blev vettskrämd av en pappa och hans två barn som lämpligt dök upp som gubben i lådan i skogen precis bakom bilen... Och som dessutom glatt fortsatte sin trevliga promenad bland de väldigt sköra och högt prasslande höstlöven. Aramis tvärnitade och vände sig hastigt om. Jag vände mig om mot domaren och tittade bak mot skogen - så att hon verkligen skulle förstå att Aramis blivit skrämd av "yttre" omständigheter. Sedan var den ritten körd :o( Det var en väldigt laddad och spänd Aramis som snällt genomförde programmet men som tydligt visade att han blivit störd. Detta visar han genom att lägga i högsta turboväxel och det är nästan störtomöjligt att hålla in honom. Jag talade med domaren efter avslutad ritt och hon var otroligt förstående; hon berättade att hela ritten påverkades av störningen i början och att man kan bli smått galen på människor som inte visar hänsyn. Jag kunde inte annat än hålla med henne. Längst ner skrev hon: Flott häst med stor potential - för dagen spänd och okoncentrerad. Resultatet blev 59 %.

Nåja. Nya friska tag till klass nummer två :o) Lastade ut Aramis cirka 35 minuter före start och jag kunde, precis som föregående framridning, konstatera att han kändes lika härlig. Red inte fram särskilt länge - vill inte nöta en massa "metrar" på en häst som känns bra :o) Kvart över tolv red jag ner till banan (starten gick denna gång på en annan bana) och så snart jag ridit in på banan hörde jag speakern presentera oss. Jag var först ut i startfältet. Domaren blåste. Ritten kändes riktigt trevlig, Aramis var avslappnad och fin och visade fin samling. Efter avslutad ritt skrittade jag ut från banan och klappade om Aramisen. När jag kommit ut från banan hör jag hur ett fönster öppnas och en kvinna sticker ut huvudet och säger: alldeles, alldeles UUNDERBAR häst! Helt fantastisk ritt. Det är ju förstås otroligt smickrande att höra dessa ord och som matte till den grå kan man bara bli stolt :o) Fem minuter senare stod jag med protokollet i min hand och kunde konstatera att det här skulle bli mitt hittills bästa resultat i MSVC. Ritten blev nämligen belönad med 67 % och jag låg i täten efter min ritt (haha - så klart jag gjorde, jag var ju enda start dittills *asg*).

Tre ryttare gjorde bättre ifrån sig och jag slutade därmed på en fjärdeplats av 17 ekipage! Otroligt glad och nöjd var jag över dagens prestation! Känns så himla roligt att få så fina procent. Nu är det faktiskt färdigridet i MSVC för min del och jag är nu anmäld till MSVB :-D Kusligt och spännande på en gång :o)

Idag har färden gått till Lund och alla är nu installerade! Nu ska jag stupa i soffan med en stor kopp te och en nybakad kaka! Hoppas ni haft en härlig helg :o)

   

På tal om ingenting... Härförleden när jag satt och studerade dressyrekipage på en dressyrtävling slog det mig att i princip SAMTLIGA ekipage hade ett lammullsunderlägg under sin sadel. Jag kan hålla med om att det ser väldigt skönt och trevligt ut för hästen och inte minst för det en väldigt estetiskt snygg sida med sig. Men! Jag kan inte låta bli att undra om alla dessa ryttare som sitter och skaver runt i sina fårskinn verkligen har en tanke bakom - eller kan det händelsevis vara så att de köpt ett fårskinn för att det just ser så ombonat och estetiskt tilltalande ut? Det är ju de facto faktiskt så att med ett fårskinn under sadeln minskar man bomvidden med minst en storlek. Och då vill jag verkligen mena minst! Så; min nästa fråga är - rider alla dressyrekipage runt i alldeles för stora sadlar? Varför gör man det? Finns det en tanke bakom eller har det bara råkat bli så att alla Sveriges dressyrhästar plötsligt tappat muskler över ryggen och måste ha något som fyller ut bomvidden eftersom sadeln blivit för stor? Om fallet är så - så måste det vara ett otroligt sammanträffande... Eller sitter vi helt enkelt och rider våra hästar fel så att de tappar rygg... Eller kan det vara så att vi använder fårskinnet just för att det blivit en modefluga utan dess like? Vad tror du?
 

Ha ha, sade jag att jag är lite smått galen när det gäller att bestämma sig   Nu blev det alltså ändrade planer och helgen ser ut som följer:

- Åka till Lund och lämna skulpturer hos Butik Ärtan
- Åka hem till Gamlegården och fortsätta skulpterandet

- Putsa på uppsatsen och teorin

- Lördag: tävling i Åsbo
- Söndag: Åka ner till Lund med båda hästarna

Ombytlig? Jag?

Misen i maj 2008, fyraårig hingst.
 

Hej hopp gott folk! Nu börjar min gårdsvistelse att lida mot sitt slut och det är tid för mig att samla ihop alla mina djur och prylar för att fara ner till Lunden. Nu är det full fart sista veckorna här med uppsatsen och samtidigt har jag fått flera förfrågningar om konstutställningar! Otroligt kul! Från november 2011 och fram till halva 2012 har jag FULLspäckat med utställningar! Men jag startar upp redan på lördag i Lund på butik Ärtan där jag kommer att visa mina verk en månad. Därefter blir det Kungsbacka den 2 juni. Och den 30 maj ska jag till Stockholm för att delta i Djurprogrammet - ett fantastiskt spännande projekt som jag blivit inbjuden till. Och däremellan ska jag debutera MSVB som jag nu anmält mig till :o) Fullt upp med andra ord!

Nu ska jag susa ut i stallet - två mätta gossar väntar på att få komma in i sina boxar och mumsa kvällsmat. Därefter nalkas kvällsmat för udnertecknad och sedan är jag förvisad till keramikverkstaden hela kvällen lång!

Hejsvejs!
 

Misen och jag gav oss ut på en härlig runda idag, han var lite smått orolig i början - ledsen över att lämna Rigoletto hemma i stallet. Vi tog oss bort till samma kulle som igår men svängde av förbi en gård och fortsatte utmed ån. Så otroligt vackert! Aramis kändes strålande fin och när vi lämnat ån blev det en längre sträcka trav på asfalt. Avslutade sedan med att jobba lite på en slät och fin traktorväg. Dock märkte jag att herr Grå tyckte det var väldigt jobbigt att placera in de långa grå skånkarna under kroppen. Efter ett tag gick det upp ett Liljeholmens - så klart att han hade träningsvärk efter gårdagens mastodontklättring.

När vi kom hem till en glad Rigoletto fick Aramis fleecetäcke på ryggen, radital på framtassarna och Back on Track på baktassarna. Efter streching av samtliga ben serverades kvällens á la carte och två hagtrötta gossar kommer säkert att sussa väldigt gott i sina nymockade boxar :o)

Förresten - jag skulle vilja veta vilket ditt allra bästa kap är när det gäller ridsportartiklar? Själv är jag mer än supernöjd med min fina svarta tävlingshjälm som jag inhandlade hos Hööks för ett år sedan. Jag fick betala hela 30 riksdaler för denna hjälm!!! Det är vad jag kallar KAP! Vilket är ditt bästa kap?