Jo - Liv fastnade på en stol framför datorn och slukades fullkomligt av uppsatsen :o) Men nu är jag här igen! Ledsen, mina vänner, att det blir lite dålig uppdatering just nu.

Igår åkte kära medryttarIda hem igen efter att ha hållit mig och djuren sällskap här på gården. Vi avslutade hennes sejour med en underbart fin uteritt. Red bort hästarna till kullen där de fick klättra ett mindre pass. Man får tänka på att klättring ger ordentlig mjölksyra och hästar som är otränade ska inte utsättas för detta längre stunder så här i början. Därför nöjde vi oss med tre gånger upp och ner. Den gräsbeklädda kullen är helt fantastisk att rida på - inte blir det sämre av att man har utsikt över en liten sjö där ett vackert svanpar häckar. Naturen är ljuvlig!

När hästarna var lite möra i sina lekamen fick de skritta en stund och därefter blev det en kort galopp innan vi följde långa asfaltvägen hem. Aramis kändes helt otroligt fin igår! Även om han känns mer eller mindre fin varenda dag nu (sedan sadelbytet) så finns där givetvis dagar där han känns mindre fin :o) Igår var en dag då han kändes meeer fin!

Idag ska jag försöka komma ut på asfalten och trava en runda - ett inslag jag försöker lägga in i ridningen i alla fall en gång i veckan (även om det givetvis inte alltid blir så). Idag ska dagen ägnas åt keramik och åter keramik! Den 25 maj ska jag nämligen åka till Kungsbacka och lämna in mina alster till en konstutställning jag blivit inbjuden till :o)

Ha en härlig onsdag; det tänker jag ha!
   

Hmm... Senaste veckans träningar och därtill högst intressanta diskussionsstunder med flera av mina hästvänner har resulterat i ett nytt och lite smått revolutionerande tänk för mig. Ja det är ju inte så att jag har mött Gud eller så, men nya tankar har helt enkelt börjat gro. Och vad är det då som är så spännande tänker alla :o) Jo - håll i er - det är det kära ämnet bogar. När jag senast tränade för JO så visade det sig nämligen att jag i min iver att få en väl rundad och formad häst enbart fokuserat på att böja halsen. Bogarna har visat sig befinna sig någon helt annanstans. Så om jag red en åttametersvolt i samlad galopp så fanns huvudet på en sjumetersvolt och resterande del av hästen på en niometersvolt. Och det är inte så att det är fel att böja hästens hals - MEN! man får inte glömma att där finns två bogar som också måste hänga med. Om man tänker sig att man rider på ett voltspår så måste hela hästen befinna sig på samma spår. Det går alltså inte att bara böja hästens hals och sedan tro att saken är biff...

Hästen måste vara böjd i bålen också! Och bålen är det som går från hästens bogar, genom kroppen ända bak till kruppan (egentligen ända bak till svansen börjar). Med andra ord den del vi sitter på! Och detta var något jag faktiskt hade mycket i åtanke när jag red fram i söndags; att självklart ha hästen böjd - men inte förböjd utan istället fokusera på att bogarna är med och givetvis ställningen i nacken (bakom örat). Ja det gick ju bitvis så bra att jag faktiskt verkligen kände hur jag hade med allt i ett enda stort paket och Misen till och med fick in några steg passage innan vi red in på banan.

Hur är dina tankar och åsikter kring böjning? Halsböjning? Bålböjning? Bogarna? Hur gör du för att få ihop konceptet?

Dressyr... alltså dressyr. Det är så hårfina marginaler och det är fråga om så otroligt små detaljer. Som ändå spelar så stor roll. Dagens C1 var både en besvikelse och en stor glädje. Besvikelse över att min älskade känsliga gosse ibland kan spänna till vilket kostar oss poäng. Men en oerhörd glädje eftersom han (trots missar) ändå känns så otroligt FIN nu!

Red fram länge och väl och kunde efter trettio minuter konstatera att jag satt på en helt underbart härlig häst. Mjuk. Elastisk. Framför hjälperna. Uppe med manken och korset nere. Precis som det ska vara :o) Jag höll samma position in på banan även om han spände till liiite. Och säkert matte också... Inridning halt hälsning lite vingligt och hej och hå. Travprogrammet flöt på fint. En sluta blev missförstånd och därmed vinglig. Halt ryggning blev också lite ostadig och Aramis blev lite teleskopform. Ökad skritt får Aramis syn på en vagn utmed ridhuset och inser plötsligt att vagnen kanske kan få för sig att rulla iväg (vad vet jag). Hur som helst blev det som började som en riktigt fin ökad skritt mer en teleskopskritt. Sedan var det dags för galopp. Ett ynka travsteg in i ena enkla bytet som för övrigt var otroligt bra i mitt eget tycke. Fick 5/10. Andra enkla bytet var det krux med fattningen efter och belönades med 4/8. Slutet flöt på kalas utan några missar.

Fick 62.5 %. Totalt 16 stycken 7:or och sex stycken 6:or. Här kommer jag till dagens glädjemoment. Jag ser hellre ett program som har "dippar" med fyror och femmor (som idag) än ett program som består av idel sexor och en ynka sjua här och där. Det är ju så tydligt - så fort Aramis "flyter på" utan att se vagnar och andra hemskheter och inte vinglar (har naturligtvis med styrka att göra) så får vi ju sjuor :o) Jag vågar påstå att vi med dagens "missar" (generalmissarna) gått miste om mellan 15 - 20 poäng, så där är lite att jobba på :o) Rutin och styrka! Det är vad som behövs.

Men jisses så fin han kändes formmässigt idag!!! Första gången jag faktiskt får till den känslan på tävling. Återkommer med programmet punkt för punkt sedan :o)