Idag blåste det förfärligt, men det stoppade inte mig och Aramis från att ge oss ut på en minst sagt halvgalen tur... I turboskritt gav vi oss iväg, snart hade vi nått nästan fram till banvallen. Jag märkte tidigt att Aramis var överladdad och super"rädd" idag. Jag tror inte att Aramis är hästen som blir rädd bara för att... nej, han är verkligen dödsrädd på riktigt! Han fick till exempel syn på en liten, liten stackars miniatyrgrävmaskin som stod snällt och tyst i en gammal fårhage, redan flera hundra meter innan vi var framme hade Aramis spanat in denna maskin och började gödsla hejvilt. Innan vi var framme vid maskinen hade jag tappat räkningen på hur många gånger han lyft på svansen och gödslat (förvisso inget jag brukar räkna heller, men denna gången var det otaliga gånger). Han darrade och blåste i skyn men vi lyckades ta oss förbi. Så kom vi till banvallen och här skulle jag trava tänkte jag. Fast det blev avbrott på avbrott. Jordkokor på vägen, saker som ändrat sig sedan sist jag var där, märkliga träd, något i fjärran fick honom att tvärnita titt som tätt. Tur att jag inte sitter jätteframåtlutad, då hade min näsa varit knallblå efter dagens ritt... När vi ridit banvallen upp och ner galopperade jag sista biten, spänd, spänd galopp. Vände därför vid början av vallen och galopperade halva vallen upp och ner igen. Då fick han jobba lite :o) Samlade ihop honom och förmådde honom att koncentrera sig på arbetet istället för på allting runtomkring.
  
Det är mycket nyttigt att rida Aramis i dessa situationer och lägen (utomhus i lite blåst till exempel) eftersom han lätt kan ta till den här sidan inne på en dressyrbana. Nyttigt för mig att öva på dessa tillfällen och bra för Aramis att lära sig att allt han ser inte tänker gå till anfall   

Imorgon ska jag rida två andra hästar! Ska bli jätteroligt! Ha en härlig fredag :o)

 

Madde

23 april 2010 11:48

Jag satt till klockan halv tolv igår och väntade på din blogguppdatering, sen gav jag upp :-) Med andra ord, din blogg uppskattas verkligen!

Vad skönt å höra att Aramis är på benen igen (i ordets rätta bemärkelse) och att det gick så bra på tävlingarna med Rigoletto i helgen som var.

Nu när du har två hästar, hur får du tiden att räcka till med både arbete, sambo?make?, och två underbara hästar? Jag själv funderade över att skaffa en fodervärdshäst nästa år, men jag är benamputerad och känner inte riktigt att kroppen befinner sig där jag kan avvara 7 dagar på en häst i veckan pga skavsår mm. För tillfället känns det toppen att vara medryttare och kunna rycka in i vissa lägen och samtidigt kunna avböja om kroppen inte vill som jag :-)

Tack igen för en toppenblogg! Lycka till med de två andra hästarna du ska rida idag. Ingen ny provridning på gång va? ;)

Hälsn Madde

http://www.stumpan.net

 

Birgitta

23 april 2010 14:13

Ha ha! Jag vet PRECIS vilken grävskopa du menar för till och med mitt mycket timida djur tittade till när vi red förbi :=)!

http://birgittashastsida.blogspot.com

 

Aramis - En dressyrblogg

24 april 2010 12:19

Madde: Åhhhh så glad jag blev över din fina kommentar! Du skulle bara veta hur glad du gör mig när du skriver att du tycker så mycket om bloggen :o) Nu ska jag berätta för dig hur jag får mitt liv att gå ihop :) Jag studerar på heltid och skriver just nu min masteruppsats, det gör att jag är ultraflexibel och lägger upp mina dagar precis hur jag vill - underbart om du frågar mig :) Sedan stallet där jag har mina två hästar inackoderade är ett helservicestall vilket innebär att jag bara kommer dit och rider om dagarna. Och så har jag min fantastiska medryttare som tar hand om Rigoletto fyra dagar i veckan :) Och min kära hälft arbetar på annan ort så vi ses i intensivare perioder, passar bra när jag studerar. (Sedan har jag inte berättat för dig om att jag är konstnär också... och grundare till en hästtidning på nätet) :) Ja, det blir några järn i elden, ha ha! Kram på dig och lycka till med din flytt!

Birgitta: Ha ha - ja om DIN häst reagerade - då var det inte konstigt att Aramis nästan gick upp i atomer :o)

http://aramise.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla vänner där ute! Lever ni? Även om jag nästan misstänker att de flesta av er är fullt levande, så vill jag tro att merparten av er kastat in handduken vad anbelangar min blogg. Jag gissar att era liv, precis som mitt, rullar på i ett rasande ...

Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...

Hej alla kära läsare som troligtvis längre inte existerar! Jag klandrar ingen, händer ju inte så där hemskt mycket här nu för tin ;o) Hur som helst så kommer här en uppdatering! Min gamla medryttare Ida slutade härförleden pga flytt söderut och jag f...

Uuuuuuuuuuuuuusch på mig att skämta så elakt!!!!!!!!!!!!!!!!!! Först och främst: tack för alla era kommentarer. Det är ju förargligt att jag betett mig så innerligt vidrigt, men faktum är att en hel del av fakta i föregående inlägg faktiskt stämmer! ...

Ja, gott folk, vad hände? Det hände så mycket som att jag träffade en man som inte tyckte om hästar! Och därmed tycker inte heller jag om hästar längre! För någonstans måste man ju välja ... Kärlek eller hästar? Efter ett par sömnlösa nätter kom jag ...