Igår var det alltså tävling på schemat! Första för säsongen - och faktiskt första på ett helt halvår :-o Och mycket har hänt detta halvår. Vi har bytt sadel, Aramis har befriats från en gangsterlåsning OCH vi har börjat rida mer och mer samlat. Jag ska inte bli allt för långrandig (även om jag skulle kunna bli väldigt långrandig)... Pysslade länge och väl med Aramis innan jag lastade - han gick rakt in i släpet och stod snällt kvar medan jag fäste bommen bak. Härligt att han blivit så lätt att lasta! Det är ju ett aber om man, som jag som ofta åker själv, har ett gissel vid lastning. Men - det är numera en svunnen tid (peppar, peppar...). När jag startanmält oss och spanat in tävlingsplatsen gick jag bort och gjorde klart allt för urlastning! Misen gick snällt ut och väntade vänligt medan jag tog av transportskydd mm. Snart satt jag i sadeln (hade ingen pall för uppsittning - jisses vad hög han är!) och skrittade fram i ridhuset. När uppvärmningen tog vid kunde jag bara konstatera - WOW! Vad fin han kändes idag. Han hade en härlig takt, fint stöd i båda tyglar och längningarna satt, galoppen var riktigt samlad och fin! Red fram i 30-40 minuter och sedan var det dags att gå till collectringen. Kom in i ett väldigt ljust och nästan alldeles nytt ridhus! Fantastiskt underlag! Gjorde några sista checkar innan det blev min tur att gå in på banan. Jag hann tyvärr bara ett varv runt på banan innan domaren blåste (tyvärr säger jag eftersom Aramis vid det här laget var spänd som en fjäder - domarborden ((en skuggdomare)) var täckta med hiskeliga röda sammetsdukar som kunde anfalla när som helst). Vi genomförde vårt program, men ack så många missar pga alla spöken :-S Ha ha... Var det inte sammetsdukarna så var det en fläck i marken eller en högtalare på väggen. Detta blandat med en del missförstånd (till exempel väldigt samlad galopp hela medellinjen upp, istället för arbetstrav...). Detta resulterade så klart i att många bedömningspunkter blev både 4 och 5. Han släppte också ryggen stundtals pga att han var så spänd. Hur som helst så hamnade vi TROTS alla missar och spänd gosse på 63 % (lägst bedömda fick 48 % och vann gjorde de på 72 %). Kom 10:a av 30 ekipage och är väldigt nöjd med detta trots "omständigheterna". Man kan ju undra vad han fått om han inte varit så spänd och rädd för röda dukar :) Domaren skrev "pampig häst med härlig takt"! Nu kämpar vi vidare och är redan anmälda till ny tävling till helgen :)
Johanna
8 mars 2010 13:05
Hejja Hejja! Det var ju bra procent med tanke på omständigheterna tycker jag! Han behöver nog bara ut och lufta sig lite och få lite rutin på att komma till nya platser, så kommer det gå galant!
Det är en konst att rida en häst som är spänd och få den att lyssna - ändå! Bara andas och le... Har själv ett sto som tycker hon måste ha koll på allt nytt och läskigt i nya miljöer. På henne hjälper det faktiskt att tala om för henne att "nu räcker det. Jag tar hand om situationen. Nu får du lita på att det är JAG som har koll på läget". Och det är mycket lättare att skriva än att verkligen få henne att slappna av... *haha*
http://jottis.bloggplatsen.se
Ida
8 mars 2010 21:48
Härligt, tjejen! Du får göra som jag med Putte; åka och miljöträna på tävlingsplatserna innan. jag lovar, en spänd Putte blir tio gånger mindre spänd...kanske är det de 5-7% som kan vara avgörande... Fusk eller inte? Döm själv... Glad för er skull är jag iaf! K!
Natalja
8 mars 2010 22:52
Åh, jag tycker det var MYCKET bra att börja året med 63 % !
Tänk vad ni får sen när han inte ser monster eller spöken. De andra ekipagen får se upp! Ni kommer att bli farliga på tävlingsbanorna i sommar : )
Lycka till nästa helg!
Många kramar
http://latin.bloggagratis.se
Marit
9 mars 2010 00:14
Roligt att det gick så bra trots missarna! Har ni ingen snö kvar??? Lycka till på nästa tävling!
Vad roligt det var att läsa om hur du träffade Aramis!
http://dressyrwelsh.zoomin.se
Birgitta
9 mars 2010 07:24
Ida:
Är detta något du BRUKAR göra, dvs åka och "fuskträna" på olika tävlingsplatser?
Själv skulle jag inte se det som fusk men däremot som ganska svårt att genomföra i någon större utsträckning, framför allt om tävlingarna hålls inomhus.
Mig veterligt är det inte så många ridhus där man bara kan stövla in och rida utan att vara medlem eller dylikt?
http://birgittashastsida.blogspot.com
Aramis - En dressyrblogg
9 mars 2010 13:36
Johanna: Kan inte annat än hålla med dig! Det är verkligen en konst att rida en känslig häst! Min andra häst, Rigoletto, hade förmågan att "dö" helt och hållet när vi kom in på dressyrbanan - nu har jag dock hittat hans motsats *hi hi*. Tror det har lite med rutin att göra för Aramis del - han får helt enkelt komma ut och lufta sig lite :)
Disco Dancer: Red bara en LB:1 :o)
Ida: Det är ingen dum idé! Men jag tycker ju ändå att han får ta och "lära" sig det här med nya platser... Hmm... svårt! Kramar
Natalja: Du är alltid lika härlig positiv och go :) Tack snällaste du för dina ord! Likaså får ekipagen se upp med er!!! Kram kram
Marit: Hi hi - så är det att bo i skåne :) Här kommer våren tidigt! Kul att du uppskattade vår lilla datehistoria :) Tack för lyckönskningar! Kram
Birgitta: Ida får svara :o)
http://aramise.bloggagratis.se
Ida
10 mars 2010 15:49
Birgitta: Nja, brukar och brukar. Jag har ett fullblod som jag/vi tävlar dressyr med och har ofta nerverna lite på utsidan, nästan så han kan bli lie "blockerad" av all rörelse och ny miljö. På hemmaplan är han väldigt trygg och går så fint och avspänt men då han blir så nervig på andra ställen blir det riktigt tråkigt att hela tiden få läsa "blablabla men ngt spänd för dagen" på protokollen. därför åker vi till andra ridhus och betalar en engångsavgift per tillfälle (ofta lite dyrare om man inte är medlem) och "miljötränar". Har hjälpt oss en bit på vägen... /Ida