Igår var jag av en eller annan anledning inte så sugen på att blogga, motivationen tröt så att säga. Hur som helst så var jag ute i ett bedrövligt snöunderlag, djupt och förskräckligt på alla dess sätt och vis och lyckades hur som helst med konststycket att tappa en sko (nåväl, inte jag utan snarare Aramis). Väl hemma kunde detta konstateras och efter några svordomar åt den här snön som vägrar att retirera kunde jag också konstatera att Passiersadeln ligger URUSELT på Aramis! Turligt nog rider jag inte i denna alls just nu, men det är ju synd att ha en så dyr sadel hängandes utan att använda den. Det var gårdagen det!

Idag: Aramis lindades i fyra vita lindor och sadlades med sitt nya Kingslandschabrak - allt under tiden som jag och Archie-Birgitta förde intressanta diskussioner! Jag kunde tyvärr inte stanna kvar så länge som jag hade önskat eftersom jag ville hinna ta några varv i ridhuset innan hoppträningen skulle börja (inte min hoppträning). Skrittade fram en något förkortad version och började snart trava. Traven kändes nöjaktig men jag krävde inte särskilt mycket eftersom Aramis är en lång och stor häst som kräver sin uppvärmning. Efter tio minuters trav hade jag Aramis väl inramad och han kändes fin. Galopperade längs fyrkanten och satte honom ett par varv på volten, han svarade fint. Hoppade ett par studsserier och skrittade sedan av. En glad och nöjd Aramis hade nog gärna jobbat på ett tag till, arbetsmyra som han är. Det blev 20 minuter - perfekt tyckte jag med tanke på att han nog har lite känningar i benen idag efter gårdagens sanslösa snöäventyr. På gensyn gott folk!
    

Tack för alla trevliga- och ibland mindre trevliga kommentarer! Jag orkar dessvärre inte besvara er alla en och en - skriver därför ett inlägg och hoppas att jag på detta formidabla sätt ska kunna svara er alla var och en på något sätt ändå! (Vissa kommer att besvaras direkt i inlägget)

Vi börjar med PS:
För det första! Jag har haft ENORMA bekymmer med min häst Aramis och hans högersida - om det gått dig obemärkt förbi, vänligen titta tillbaka i min lilla dagbok. Och ja - bloggen har sista tiden fullkomligen översvallats med beröm till min fina häst, men det är väl knappast konstigt när han nu har behandlats för "sned ram"? Det är väl snarare bara roligt att läsa (torde man tycka) om hur utvecklingen går framåt? Du behöver nog inte vara orolig PS - det kommer med största sannolikhet rejäla bakslag för mig och Aramis också. Sådana har jag haft så det räcker och blir över med min före-detta tävlingshäst Rigoletto som kastade av mig i tid och otid, vurpade i hagen och skadade sig för all framtid (på grund av detta rids han fyra dagar i veckan av min medryttare, mer ska han inte gå i dagsläget). Det är smällar man får ta som ryttare, vi vet alla att dagen kommer. Själv passar jag istället på att njuta så länge det går bra.

Vidare vill jag säga några ord till K (vars kommentar startade "allting" med att skriva hur enformig bloggen är med allt mitt "malande" om "hur traven tog vid..."). K får mer än gärna kritisera mitt sätt att skriva, men jag måste sälla mig till skaran och vidhålla att trivs du inte med att läsa min blogg - varför då stanna kvar och reta upp sig på den? Personligen läser jag inte bloggar som jag av en eller annan anledning inte kan förlika mig med, tycka om, retar upp mig eller på ett eller annat sätt är ointressanta för mig. Jag skulle personligen inte komma på tanken (om inte skribenten uttryckligen bett om det) att kritisera en annan persons blogg eller skrivna verk. En blogg skiljer sig från mängden kan jag tycka, en blogg består av tankar, funderingar och känslor - det handlar inte om en ledarsida (inte min blogg i alla fall) - och passar det inte; läs inte (mycket enkelt, kan tyckas).

Beträffande Birgitta och hennes kommentar vill jag säga följande: jag bad K uttryckligen att komma med konkreta förslag till en förändring av bloggen och Birgitta kom med konkreta förslag! Jag har anammat dina förslag, tagit mig några funderare men ändå - efter lite velande - kommit fram till att ni nog får stå ut med min "tråkiga" blogg som den är :o) Jag vet ju att du är glad för debatter (och här fick vi ju en rejäl en :-). Jag flikar emellanåt in med små debattämnen och det tycker jag är jättekul! Men en blogg som provocerar, skapar debatt och engarerar läsarna i ren provokation - njae, jag tror inte att min blogg var tänkt att bli en sådan och jag vill tro att jag fortsätter med mitt "malande" :) Med detta inte sagt att det aldrig kommer att dyka upp "heta" debattämnen (har ett på lut när denna har lagt sig, ha ha). (Vi får väl fortsätta med vårt debatterande live :o)

Till alla andra! Tusen tack för att ni står ut med att läsa om min lite malande och i viss mån lite trista vardag (nu när det går så bra, menar jag *ASG*).   Tack för er backup och er övertygelse!