Direktlänk till inlägg 5 mars 2010
Det är straffbart att inte rida ut nu när solen visar sig :o) Kyliga och härligt friska dagar har vi haft här i skåne och idag bestämde jag mig för att bege mig ut med en stycken grå gosse. Det är hiskeligt halt på marken nu (tidigare dagars töande som nu frusit har genrerat isgata) - men eftersom Aramis är broddad runtom tar han sig fram överallt! Det var fullt av liv och rörelse i stallet när jag anlände - roligt när så många är på plats! Gjorde i ordning Aramis, lade på favoritskydden (som du för övrigt kan tävla om att vinna på www.ryttarliv.se) och begav mig ut i kylan! Aramis skrittade på som om han hade väldigt bråttom :o) Skrittade asfaltvägen en bra bit och tog sedan vägen in till fårahagarna, fortsatte ner till fågelsjöarna och tog gräsvägarna hem. Blev lite stigning på slutet! Var ute cirka 20 minuter men kände att vi behövde röra på oss lite mer, därför svängde jag inom ridhuset och passade på att jobba igenom honom där.
Märker att Aramis får lättare och lättare för att sätta under sig; arbeta korrekt med ryggen. Hans väldigt långa och aktiva bakben går gärna lite på alla håll och kanter, men när han väl lyckas med konststycket att placera dem korrekt under kroppen så blir han så himla läcker. Arbetade honom i öppnor längs långsidan, få honom att ta i med vänster bakben som han nästan konstant sätter ner en bit utanför kroppen. Han svarade kanonfint på detta arbete och när jag hade honom väl inramad började vi galoppa. Jag får vara väldigt noga när jag fattar galopp, håller jag lite för mycket i honom samlar han sig för mycket och kommer ingenstans. Släpper jag lite för mycket fattar han gärna fel galopp - inramningen måste vägas på våg! Vi hade enorma bekymmer med detta sist när jag tränade men det gick minst hundra gånger bättre idag. När jag var exakt korrekt i mina hjälper och Aramis förstod och dessutom kunde ta i med sina bakben i fattningen så blev galoppen riktigt riktigt häftig. Har ju upplevt att galoppen varit ett större bekymmer än traven egentligen - har känts som att galoppen varit för stor för honom. Idag var det som att en polett ramlade ner mitt under arbetet och han plötsligt "förstod" vad det är han ska (och faktiskt kan) göra. Kunde samla honom och jag satt dessutom rakt över ryggen! Direkt när han bjuder korrekt fram till bettet och framförallt ärligt så tar han i lika mycket bak vilket gör att han inte kastar runt mig (genom att bli svängd i kruppan) från den ena sidan till den andra :-P Åh vad kul det var att galoppera! Kunde nästan inte bryta av :)
Galoppen var bättre i vänstervarvet än högervarvet, ännu märks hans svagare högersida av - även om den naturligtvis blir starkare för var dag som går. Skrittade sedan av en trött och nöjd Aramis! Inne i stallet lindade jag honom med nattlindor, strechade benen och smörjde träns och stövlar! Skärpning på smörjfronten! Från att ha varit en minutiös varjedagsmörjare har jag verkligen försoffats! Nej! Nu är det dags att börja smörja igen :)
Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 |
16 | 17 | 18 | 19 |
20 |
21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 |
|||
29 |
30 | 31 | |||||||
|