Ida

30 december 2009 13:58

Jag tror att bådas ”teorier” kan vara möjliga på Aramis, men i olika skeenden i takt med hans uppbyggnad. Den form tränare A förespråkar känns som en grund för att få A stark i rygg, bål och kors. När Aramis är så stark kommer han kunna lyfta sin framdel och bära sig mer på bak på det sätt tränare B förespråkar. Du, Liv, känner Aramis bäst och känner ju säkert i vilken form han jobbar bäst genom hela kroppen. Att belasta bak, och ”tvinga” upp honom innan hans kropp är redo för det, känns inte speciellt lösgörande… Min lilla tanke bara. Kramar!

Birgitta

30 december 2009 14:14

Hade jag sett hästen riden i dessa olika former hade det kanske varit lättare att svara; förhoppningsvis hade man ju då kunnat avgöra i vilken form hästen går mest ändamålsenligt.

Vad tycker du själv?

Vilket känns bäst?

Spontant och åter igen utan att ha sett hästen gå så låter tränare A:s tankar vettigare, framför allt eftersom vi här talar om en unghäst.

Jessica

30 december 2009 15:08

Jättesvårt att säga vad som är bäst för Aramis (har ju tyvärr aldrig sett honom irl) men kan svara hur jag tänker överlag när jag tränar hästar. Jag tror att det är väldigt bra att kunna växla form på sin häst! Den lite lägre, runda, välvda formen kan vara bra att ha som utgångspunkt. Känns hästen lösgjord och ok där tror jag det är bra att gå till nästa steg och plocka upp till en högre form där mer press sätts på hästens bakdel. Sedan kanske man inte rider i den formen ett helt pass, det beror ju alldeles på hur mycket hästen orkar! Sedan kan man ju om man vill växla form under passet. Mitt under arbetet med den högre formen kan man lägga ner en stund för att sedan gå tillbaka till den högre! Kanske lägger man ner formen om man känner att hästen känns trött, tappar ryggverksamhet, bjudning eller liknanade... Den högre formen blir ju då "styrkedelen" av passet medan den lägre formen blir "vilan"...

Haha, hoppas du förstår resonemanget, blev kanske lite rörigt... =)

I vilken form tycker du att Aramis känns bäst??

Kram kram

Birgitta

30 december 2009 17:27

Väldigt bra kommentar från Jessica. Instämmer helt!

Aramis

30 december 2009 20:19

Tack snälla alla för era oerhört kloka kommentarer! Jag kan bara hålla med er alla! Det är helt och hållet rätt som ni skriver. Vilken form Aramis känns bäst i har väldigt mycket med dagsformen att göra, vissa dagar kan jag känna att han orkar gå i en högre form och vissa dagar kräver han en rundare och lägre form. Jag håller helt och hållet med om att man självklart måste börja rida en yngre häst i en lägre form - för att den ska kunna stärka sig och orka bära sig i en högre form. Därför ifrågasätter jag ibland tränare B:s upplägg...

Therre

30 december 2009 21:32

Den första frågan man bör ställa sig är: När känns min häst som bäst? Dvs tränare A eller tränare B?
Utifrån det svaret, så bör man sedan rida sin häst anser jag.

Jag själv skulle föredra formen som tränare A tycker. Jag har lärt mig sedan tidigt att man behöver kunna rida sin häst i en rund/låg form så att de får igång ryggaktivitet och bakbensaktivitet, därefter kan man sedan plocka upp dem i formen med bibehållen rygg och bakbensaktivitet.
Att rida en häst i för hög form från början skapar ju enbart spänningar tycker jag. Hellre rider jag en häst i för låg form än i en för hög.

Min Pica måste jag rida i ett sorts mellanläge med formen, hamnar hon för högt så blir hon spänd och springig och sänker sin rygg och blir hon för låg blir hon bara lång och sävlig i sin gång.

Man kan bara själv bestämma när ens häst känns som bäst, det kan ingen annan gör åt en. Jag bytte nyss tränare på heltid då min förra tränare inte passade mig och Pica alls. Med nuvarande tränare trivs både jag och Pica som fisken i vattnet och hon känns bättre och starkare samt att jag hitta guldlägena oftare nuförtiden :)

Aramis

31 december 2009 12:30

Therre: Det är så sant som du säger! Det är därför jag också är mer inne på tränare A:s spår, jag anser nämligen också att man inte kan kräva "samling" från en häst förrän den är stark och igång i ryggen - vilket jag anser att man får (styrka och ryggaktivitet alltså) först när man jobbat hästen i en låg form. Tack för dina ord! Kramar och gott nytt!

Natalja

1 januari 2010 22:44

Det skulle inte alls förvåna mig om du frågar en Tränare C och en annan Tränade D att du får två helt andra svar.
Alla verkar ha olika idéer angående form och även tempo.

Jag tycker inte att man kan rida hästen i en och samma form hela tiden. Hästens dagsform och träningssyftet kan variera en hel del. Är hästen spänd så kanske man kommer åt den bättre i en djup form men är den som en slö degklump måste man kanske få upp och ihop den.

Jag, som för övrigt inte har en aning om hur och när eller varför hästen ska ridas i hög respektive låg form, säger lyssna på din häst och den tränaren som plockar fram det bästa ur honom : )

kram kram