Jag är verkligen inte "äckelmagad" och brukar sannerligen klara av det mesta utan att svimma eller ramla ihop (vad nu skillnaden på dessa två är, haha). Hur som helst - idag när jag kom till stallet, mycket tidigt för en gångs skull, började jag min dag med att göra i ordning mat. När jag hällt upp Rigolettos müsli var det dags att öppna ny påse och i den nya påsen var det ett litet uppgnagt hål i ena hörnet. Möss tycker jag faktiskt är otroligt söta och det är inte heller så att jag skriker och springer och gömmer mig när de visar sig. Det är FASLIGT mycket möss i höst så man har vant sig ganska bra vid att det poppar upp små gråa musdjur överallt. De sitter och mumsar i kvällsspannarna, de sitter på en skopa och knaprar och de... de BYGGER bon i maten.

Det var just det senare som fick mig att hicka till både en och två gånger idag. I Rigolettos fodersäck hade nämligen fru mus bestämt sig för att bygga bo och föda sina små ungar. Sött kan säkert någon tycka - MEN!!! Det var banne mig det äckligaste jag sett i mina dagar! När jag öppnar upp det lilla hålet för att studera saken närmre ramlar det ut en livs levande musunge modell MINIATYR! Blekrosa, stor som en tumnagel, benig, kravlande, blind, döv och stum höll jag på att säga. Ja den såg så vidrigt läskig ut så att jag skrek ut i högan sky och sprang rakt ut ur foderkammaren. Jag hade kanske räknat med att stöta på en pälsad mus eller två; inte ett foster!!! Och efter lite terapi med övriga stallvänner lyckades vi gräva fram ännu fler!!! UUUUUUUUSCH!!!

Den säcken åkte rakt ut på gödselstacken kan jag säga! Övriga säckar är nu tryggt placerade i en fodertunna och hädanefter ska INGET foder ligga "öppet" - de där musfosterna vill jag aldrig mera se!

När fosterhysterin lagt sig var det dags för Stora Grå att vädra pälsen! Vi var tre stycken glada ryttare som begav oss ut på en underbart härlig tur - kvällshimlen var sagolikt rosa och det var kavlugnt! Säg när det hände sist i vårt blåsiga landskap? Färden avslutades inne i ridhuset och Aramis var bara HELT och hållet UNDERBAR!!! Nu förstår jag varför jag inte tyckt att han tagit i med baken... Nu när jag rider känns det att det rör på sig så mycket bakom sadeln att jag nästan ramlar av så mycket det gungar :o) Och dessutom känns det som att Aramis höjer upp ryggen otroligt nu! Härligt!

Nu ska jag se idolfinalen och sedan vankas det te och nybakat :o) Ha en strålande härlig kväll!

 

Gick av stapeln ute i det vackra härliga vädret tillsammans med stallkamrat M och hennes C :o) Vi var riktigt flitiga och skrittade ut en ordentlig asfaltrunda så att hästarna fick gå på rejält hårt underlag. För Aramis del blev hela rundan i LDR-form och mot slutet av vår färd var han så lealös i halsen att han skrittade med halsen 180 grader böjd i en vacker båge bak, tittandes bakåt, men skrittandes framåt :o) DET är vad jag kallar lösgjord häst, haha!

Jag tyckte att det första ridpasset efter hans behandling i rygg och bakre regioner kunde vara lämpligt med ett rejält skrittpass - lite lagom krävande men ändå inte stillastående :o)

Nu = AVHANDLINGSARBETE!!!

Ha en angenäm fredag! Vädret är UNDERBART!!!