Oj - Nu händer det "grejer" på Aramisfronten. Och det i ett nästintill rasande tempo. Idag var det åter min tränares tur att sitta upp på Herr Grå och jag kan bara säga att det är en ren och skär fröjd att se den grå gossen dansa fram ovan mark. Med stigande ålder och högre krav på samling och elasticitet stöter vi givetvis på "patrull" i den meningen att det tar emot mer och mer och att det faktiskt blir jobbigare och jobbigare. Om man vill stärka sin kropp hjälper det ju knappast att lyfta samma gamla vikter dag ut och dag in på gymmet; då måste vi ju utsätta kroppen för nya tyngder så att vi blir starkare och med tiden lätt som en plätt klarar av de nya tyngderna. Samma är det så klart med hästens utbildning och krav på samling och utbildning. Även om kraven kanske inte direkt innebär att vi börjar träna den och den övningen eller den och den rörelsen så är vårt mål med Aramis att han hela tiden ska orka bära sig bättre och bättre, blir mer och mer liksidig och bli mer och mer atletisk. Mål som troligtvis de flesta ryttare har med sin och hästens utveckling. 

När J hade arbetat Aramis i 45 minuter var det min tur att sitta upp och känna på drömhästen! Så OTROLIGT fin han var! Inte nog med att han var lösgjord till tusen, jag hade ett ärligt stöd i båda händer och jisses vad det rörde sig under sadeln :-o Nu blir det till att arbeta på så här! A och O är att:

- Vara hundra procent uppmärksam på att Aramis tar stöd på båda tyglar
- Han svarar direkt framåt för framådrivande...

- Och inte häver sig iväg i igångsättningar

Haha - usch, jag ber verkligen om ursäkt för att jag försvann flera dagar utan att förvarna er   De senaste dagarna i mitt liv har varit VÄLDIGT innehållsrika - utan att minst sagt överdriva :o)

På tisdagen stod träning för DUKTIGA J på schemat och eftersom jag upplevt de senaste ridpassen som lite småmotiga ville jag att J skulle hoppa upp och klämma och känna och komma med massor av matnyttiga tips! Denna man, J, är en helt osannolikt duktig ryttare. Jag har aldrig någonsin varit med om en tränare, ryttare, som kan svara så klokt, så pedagogiskt, så klockrent på ALLA mina konstiga, märkliga och udda frågor, haha. Jag vet inte hur många gånger jag under detta träningspass (eller träning och träning, jag satt mest och beskådade min oerhört vackra häst) fick plocka upp min kaha från marken. När väl J hade fått riktigt sving genom ryggen, när Aramis var eftergiven och lealös i alla muskler - HJÄLP som han rörde sig :-o :-o :-o WOW! WOW! WOW! Jag var helt stum!

Dessutom fick jag den äran att själv sedan hoppa upp för att verkligen känna på denna fantastiskt härliga känsla. Och traven - den traven... ja den kommer jag sent att glömma. Totilas släng dig i väggen, ha ha ha (OBS: SKÄMT) :o) 

    

Onsdagsmorgonen började med färd till Galleir Pictor där en stycken pålle hämtades upp - (inte en riktig pålle dock, hihi). Sedan gick färden direkt vidare till underbara Åhus där ett galleri besöktes och en god bit sill och lax inmundigades på ett ljuvligt café. Därefter gick färden vidare till Kalmar och här besöktes, förutom galleri Monica Strandberg, goda vänner och många glada skratt och god mat fick avsluta denna härliga dag. Vi somnade gott i Slottsparken (på hotell dock, ha ha) och nästa dag inleddes en lång körning som började med en tur på Öland till galleri Blå Porten och avslutades i Jönköping i en hotellsäng. Även dagen har bjudit på lång bilkörning och innan vi hamnade i Stenungsund har Konsthallen i Åmål besökts! Många spännande utställningar är inbokade och på gång :o) 

      

Snälla, söta, rara Ida tar hand om båda hästarna och imorgon ska hon och Rigoletto åka och tävla! Superspännande och matte här i Stenungsund är redan nervös, ha ha! Aramis har fått ett par dagar lugn och ro och på söndag blir det åter dags för honom att jobba lite extra med farbror J på ryggen! Snälla Ida har lovat att ta hand om Lille Mis både före och efter passet och på kvällen kommer jag, efter ett härligt Ullaredsbesök, hem, igen!

En lagom späckad vecka väntar sedan :o) Elever på måndagkväll (och uppsatsen in), träning för J på tisdag och köra Rigoletto hem till Gamlegården. Sedan väntar jag en tillridningshäst och på onsdagen är det elevtajm igen. Veckan avslutas med tävling hos EMV (MSVB) :o)

     

Puh - idag avlöpte ett mycket krävande pass där jag så att säga tränade mig själv :o) Mycket billigt och angenämt får jag säga, haha. Aramis (jag) verkar ha hamnat på latsidan vad anbelangar lösgjordheten i sidorna (FRÄMST högersidan). Det är ju inte klokt hur många gånger man ska behöva slå sig för pannan och påminna sig själv om den viktiga lösgjordheten i sidorna. Det räcker ju inte att jag skriver om det i princip dagligen på bloggen, att jag tjatar ihjäl alla mina elever :o)

Idag hade jag gett mig katten på att få igenom den där förbövlade högersidan, igenom nålsögat skulle vi, igenom kom vi men ack så kämpigt det var. Aramis - som är lång i ryggen - har svårt för det här med böjning och går lätt och ser mycket trevlig ut - utan att egentligen vara lösgjord. Ett exempel på detta är gårdagens tävling   Det är samma gamla vanliga visa... När det känns för lätt att rida = då går garanterat hästarna och fuskar! När du håller på att dö av ett ridpass och stupar av hästen redo att kliva vidare rakt ner i graven = GRATTIS då har du haft ett riktigt lyckat ridpass *ASG*.

Ungefär sistnämnda versionen var så jag kände när jag var klar efter dagens pass - fast bara nästan. Och när Aramis väl var ordentligt eftergiven i högersidan, när jag kunde ställa och böja, bocka och bända precis som jag ville - när han tog drivningen utan att stå emot - ja, då rörde han sig därefter   Genom hela kroppen, genom hela ryggen och härligt välvd i sin överlinje. Själv satt jag högst upp på en rundad rygg och jöt av utsikten :o)

Nu avslutas kvällen med en god kopp te och mitt favoritprogram: "Engelska Antikrundan".

Haha - dagens tävling är undanstoppad i ett fack som jag kallar "tävlingsglömmarfacket". Från början: Dagen börjar med att jag kliver ut på gatan och möts av min bil som dagen till äran fått sin backspegel avslagen (och dessutom bortrövad). MINDRE ROLIGT! Vansinnig och ledsen åkte jag till stallet och kan inte förtså hur människor kan vandalisera... Att jag skulle köra med släp och kände mig totalt handikappad utan backspegel gjorde inte saken bättre. Men när jag kom till stallet möttes jag av alla gulliga stallvänner och inte minst mina underbara hästar vilket genast gjorde mig på bättre humör.

Tog in Misen från hagen och gjorde honom strålande vacker! Vitlindad och nyschamponerad tågade han ett par timmar senare upp i släpet och snart var vi på plats hos SSRF:s tävlingsplats. En mycket trevlig anläggning med glad och vänlig personal! Efter anmälan och en längre promenad med en stycken levnadsglad Maja (som just nu ligger och sover bakom min rygg uppe i soffan, hihi) var det dags att plocka ut stora grå från släpet. Framridning skedde i hjälm och solglasögon. Haha - det måste ha sett helfestligt ut, men mina ögon är så känsliga för vind och damm så det slutar alltid med att halva ansiktet är fyllt med svarta ränder av mascara och kajal. Vi satte inte en hov på framridningsbanan utanför ridhuset utan valde istället att rida fram på en bana en bit bort. Aramis kändes VÄLDIGT framåt och lite rak i sidorna, men jag gjorde mitt bästa för att lossa honom. Efter 30 minuter (för KORT framridning inser jag nu) red jag bort till ridhuset och eftersom starten innan mig uteblivit fick jag om jag ville traska direkt in i ridhuset. Jag kände mig redo och klev in i bastun   

Startsignal och färden bar av. Början kändes riktigt bra och jag kände att det här kan nog bli bra :o) Men när galopprogrammet kom blev Aramis öppen i formen och lite lång - det är givetvis ett tecken på att jag varit för slarvig med framridningen. Plötsligt kändes 60-banan skrämmande liten och min kära grå häst susade fram i 180 knyck där begreppet samling var ett minne blott. När jag red ut från banan kom kvinnan som springer med protokollen fram till mig och frågade om jag ville titta. Jag slog en flukt på förstasidan och kunde konstatera att det såg riktigt bra ut. Idel sexor och sjuor. Host - tur att jag inte vände blad för då hade jag förmodligen inte tyckt att det såg lika bra ut... På andra bladet var det idel femmor och sexor tillspetsat med lite en 3 koeff. 6 och en fyra koeff. 8... Jag kan säga att man tappar MUCHO poäng på att ha lågt på koeff. Och rider man in och mespropprider på en icke lösgjord häst - ja då får man nästan skylla sig själv. Resultatet blev blyga 57 % och även om det hade blivit avsevärt bättre med "bara" sexor på koeff. så hade vi kanske hamnat på runt 61 % vilket (egentligen) är lågt det också... Han (förlåt JAG) KAN ju så mycket bättre!!!   

Samtidigt får jag ju inte vara för tuff mot varken mig eller Aramis - vi har bara tävlat MSVB två gånger och JA - det är AVSEVÄRD skillnad på MSVC och MSVB. För det första är domaren tre gånger så sträng och för det andra är konkurrensen ganska mycket vassare. Nya friska tag   

Jag kan bjuda på programmet :o)

Inridning, halt, hälsning: 6
Mellantrav : 7
Vä. öppna: 6/12
Halvcirkel m volter: 7
Höger diagonalsluta: 6/12
Ökad trav: 7
Övergång: 6
Höger öppna: 7/14
Halvcirkel m volter: 7
Vänster diagonalsluta: 4/8 (host-host)
Samlad trav: 6
Halt, ryggning: 6
Mellanskritt: 7
Ökad skritt: 5/10 (teleskopmisen tittar fram)
Samlad skritt: 7

Galoppdelen tar vi en annan dag   

Jag som var övertygad om att vi nu tillsammans skulle bygga världens största portal för "märkliga" ridartiklar... Men det verkade vara ett sådär populärt ämne! Det kanske är roligare att läsa om mina dressyrpass?

Gårdagens pass blev en kopia på förrgårdagens - det vill säga skrittrunda med Ida (fast inte samma I som i förrgår) och avslut i ridhuset. Aramis kändes fantastiskt fin även om jag fick kämpa lite för att få loss honom i framförallt högersidan. Jag känner svagheten i den här sidan - extra tydligt när han lossnar helt men med mycket stärkande arbete ska han bli mer och mer likställd ju längre i utbildningen han kommer. Traven var helt enastående igår :-o Helt otroligt hur en hästs rörelser kan förändras från att till en början vara mediokra till att bli 8-mässiga! Aramis var helt kritvit runt munnen när vi avslutade och överallt i marken kunde man se hans skum :o)

Idag, lördag, blir det lite programslip inför morgondagen och naturligtvis det sista arbetet med uppsatsen. Underbart väder här i Lund!!! Hasta la vista!

Haha - inspirierad av bloggen dressyrsnack (som är en väldigt trevlig och läsvärd blogg) kom jag på ett superkul inlägg; nämligen FULA RIDARTIKLAR. Just nu tycker jag nästan att det börjar gå lite överstyr med ridprylsmarknaden och jag, som ser mig tämligen konservativ (dock färgglad), blir nästan lite mörkrädd när jag ser alla nya trender, kläder, täcken, bling-bling i kubik, som mer och mer pryder våra ryttare och hästar. Nu uppmanar jag ALLA som läser bloggen att inkomma med bidrag! Alla bidrag kommer att publiceras i egna inlägg - nu ska vi hjälpas åt att bygga upp Sveriges största bank med FULA RIDARTIKLAR. Ha ha - jösses vad kul :o) Vi kommer säkert att trampa hur många människor som helst på tårna och säkert finns det mängder av ryttare som har just det du nästan kräks av. Men det är ju det som är så kul - alla tycker vi olika och nu vill jag se DITT BIDRAG!!! För att göra det hela ännu roligare vill jag ha en kort beskrivning kring varfördu anser att plagget, prylen eller vad det nu är, är så fult och som kronan på verket sätter vi betyg! Maximalt fult får betyg 5 och inte sådär förskräckligt fult får 4 osv. Jag går hårt ut med denna förskräckligt fula tävlingskavaj:

Inget ont alls mot flickan; men snälla nå´n; kavajen ser ut att vara hämtad från min gammelmorfars garderob - passformen är ju rent ut sagt bedrövlig. Bara kolla in armarna; som en säck hänger den över flickstackarn och tyget ser ut att vara sådär lagom glansigt joggingdresstyg. Blääähäääää. Betyg: 4 av 5

Idag blev det sent till stallet; jag hann med nöd och näppe in och fixa kvällsmat innan det var dags för pållarna att serveras. Dock snodde jag Mismusen rakt framför kvällsspannen och valde att göra honom fin för ridpass istället - något jag så här med facit i hand inte ångrar :o) För övrigt; hur ofta har det hänt att man ångrat ett ridpass? Ja det skulle väl vara om hästen råkar skada sig under passet. Ett sådant pass skulle jag gärna vara utan :o(

 

Tillbaka till ämnet! Efter att ha gjort iordning gosse Grå frågade I mig om vi skulle ge oss ut på en runda och självklart hakade jag på! Jag hör till den brokiga skaran smått virriga personer som sällan eller aldrig har någon planering med min ridning. Jag är extremt flexibelt sinnad och kommer oftast på när jag stiger in i stallet hur dagens pass ska se ut. Allt beroende på väder, vind, sällskap, humör och dagsform. Skönt tycker jag! Det här med planering tusen år i förväg får mig bara att bli matt :o) Nej - fram för flexibilitet!

 

Jösses vad jag svamlar iväg idag, ha ha :o) Nåja, när Aramis var redo gav vi oss ut på en lagom lång skrittrunda. Misen fick skritta i rund och fin form med fokus på böjning i halsen och ställning i nacken. När vi 30 minuter senare kom tillbaka till stallet gick vi in i ridhuset för att runda va med lite markarbete. OJ! Så härligt fin Aramis kändes. Idag red jag på Sprenger Dynamic RS med rörliga STORA fina ringar och jösses så fin han var på detta bett!!! Susade runt i ridhuset i 25 minuter kanske - kunde inte sluta för det var så himla kul :o) Aramis var riktigt fin i formen och blev mycket mjuk och följsam i sidorna. Hade rätt så bra tryck i traven och  kände verkligen ett ärligt stöd fram till handen. Han ligger inte alls på på det här bettet så som han gjorde med Dynamic med fasta ringar.

 

Efter avslutad ritt promenerade jag med Aramis och därefter fick han komma in i stallet och bli lindad med back on track, borstad och ompysslad. Sedan fick Plättebus komma ut i spolspiltan där rötan pysslades om, back on track lindades på bakbenen, borstning av den fina maggen och puss på mysig mule. Båda pållar fick sig också en rejäl dusch med flugspray. Passade på att strö upp ordentligt i boxen innan han fick gå in och mumsa natthö. Klockan var redan 21.30 innan jag lyckades masa mig ut från stallet. Det är något visst med att vara själv i ett stall på kvällen - så underbart härligt bara stå och vila ögonen på dessa vackra djur medan de lugnt tuggar sitt hö.

Nu go vänner = SÄNGEN! Basta!  

Jahapp! Idag hade jag inte tänkt anstränga Misen för många knop, nej en lugn longering var precis vad vi behövde. Longering i rund och låg form så att ryggen skulle få strecha ordentligt efter gårdagens härliga pass. Iklädd sina fina vita skydd, schabrak och longeringsgjord begav vi oss mot utebanan. Underlaget här varierar från dag till dag må jag säga. Ena dagen är det väldigt hårt, nästa dag är det tungt, tredje dagen är det dammigt och fjärde dagen är det knöligt. Haha - det är ju lysande; här kan man sitta varje dag och ändå få ett underlag som är så skiftande att jag slipper förflytta mig runt bygden för att få variation :o)

Aramis var dagen till ära mycket lugn och balanserad och for inte iväg en endaste gång. Nu vet jag av erfarenhet att Misen bara blir mer och mer taggad ju längre man rider. Så är det även med longering; i början är han väldigt laid back för att mot slutet ha gått upp i totalspinn där både linor, gjordar, grus , omgivning och ridhusbotten lever farligt :o) Efter stallet for jag mot Flyinge där två elever väntade. Det är så otroligt roligt att se sina duktiga elever göra så fina framsteg!

På söndag är det tävling - jag har fått starttid klockan 14.40 - håll nu tummarna för oss; det är vår andra start i MSVB och mitt mål är att rida på bättre procent än förra gången :o)