Haha - dagens tävling är undanstoppad i ett fack som jag kallar "tävlingsglömmarfacket". Från början: Dagen börjar med att jag kliver ut på gatan och möts av min bil som dagen till äran fått sin backspegel avslagen (och dessutom bortrövad). MINDRE ROLIGT! Vansinnig och ledsen åkte jag till stallet och kan inte förtså hur människor kan vandalisera... Att jag skulle köra med släp och kände mig totalt handikappad utan backspegel gjorde inte saken bättre. Men när jag kom till stallet möttes jag av alla gulliga stallvänner och inte minst mina underbara hästar vilket genast gjorde mig på bättre humör.

Tog in Misen från hagen och gjorde honom strålande vacker! Vitlindad och nyschamponerad tågade han ett par timmar senare upp i släpet och snart var vi på plats hos SSRF:s tävlingsplats. En mycket trevlig anläggning med glad och vänlig personal! Efter anmälan och en längre promenad med en stycken levnadsglad Maja (som just nu ligger och sover bakom min rygg uppe i soffan, hihi) var det dags att plocka ut stora grå från släpet. Framridning skedde i hjälm och solglasögon. Haha - det måste ha sett helfestligt ut, men mina ögon är så känsliga för vind och damm så det slutar alltid med att halva ansiktet är fyllt med svarta ränder av mascara och kajal. Vi satte inte en hov på framridningsbanan utanför ridhuset utan valde istället att rida fram på en bana en bit bort. Aramis kändes VÄLDIGT framåt och lite rak i sidorna, men jag gjorde mitt bästa för att lossa honom. Efter 30 minuter (för KORT framridning inser jag nu) red jag bort till ridhuset och eftersom starten innan mig uteblivit fick jag om jag ville traska direkt in i ridhuset. Jag kände mig redo och klev in i bastun   

Startsignal och färden bar av. Början kändes riktigt bra och jag kände att det här kan nog bli bra :o) Men när galopprogrammet kom blev Aramis öppen i formen och lite lång - det är givetvis ett tecken på att jag varit för slarvig med framridningen. Plötsligt kändes 60-banan skrämmande liten och min kära grå häst susade fram i 180 knyck där begreppet samling var ett minne blott. När jag red ut från banan kom kvinnan som springer med protokollen fram till mig och frågade om jag ville titta. Jag slog en flukt på förstasidan och kunde konstatera att det såg riktigt bra ut. Idel sexor och sjuor. Host - tur att jag inte vände blad för då hade jag förmodligen inte tyckt att det såg lika bra ut... På andra bladet var det idel femmor och sexor tillspetsat med lite en 3 koeff. 6 och en fyra koeff. 8... Jag kan säga att man tappar MUCHO poäng på att ha lågt på koeff. Och rider man in och mespropprider på en icke lösgjord häst - ja då får man nästan skylla sig själv. Resultatet blev blyga 57 % och även om det hade blivit avsevärt bättre med "bara" sexor på koeff. så hade vi kanske hamnat på runt 61 % vilket (egentligen) är lågt det också... Han (förlåt JAG) KAN ju så mycket bättre!!!   

Samtidigt får jag ju inte vara för tuff mot varken mig eller Aramis - vi har bara tävlat MSVB två gånger och JA - det är AVSEVÄRD skillnad på MSVC och MSVB. För det första är domaren tre gånger så sträng och för det andra är konkurrensen ganska mycket vassare. Nya friska tag   

Jag kan bjuda på programmet :o)

Inridning, halt, hälsning: 6
Mellantrav : 7
Vä. öppna: 6/12
Halvcirkel m volter: 7
Höger diagonalsluta: 6/12
Ökad trav: 7
Övergång: 6
Höger öppna: 7/14
Halvcirkel m volter: 7
Vänster diagonalsluta: 4/8 (host-host)
Samlad trav: 6
Halt, ryggning: 6
Mellanskritt: 7
Ökad skritt: 5/10 (teleskopmisen tittar fram)
Samlad skritt: 7

Galoppdelen tar vi en annan dag