Idag fick Aramis jobba markarbete i ridhuset (ja matte hon fick jobba hon med minsann). Aramis är fem år nu och ridpassen stegras, precis som jag skrivit tidigare, i svårighetsgrad sakta men säkert. Det är inte så att vi har börjat öva på galoppombyten - nej snarare är det slut på ren unghästridning. Jag vill inte påstå att jag börjat pressa honom, men han har börjat få känna att man inte bara kan trava runt och kröka på nacken - nu är det tid att börja arbeta med ryggen! Han svarar jättefint på detta arbete - att få honom mer mellan hand och skänkel - han är oerhört ambitiös och för varje ridpass lär jag känna honom mer och mer. Idag tog jag min högt älskade pisk från Piskmakaren i Lund med mig. Det är ett långt spö som når riktigt långt bak om man vill visa hästen och förtydliga sin hjälp. Aramis har lite bekymmer med att sätta bakbenen in under sig, han ställer dem gärna en bit utanför kroppen, för att motverka detta övar jag väldigt mycket sidvärtsförflyttningar med honom, så att han får in bakbenet under kroppen istället. Idag petade jag så ytterst försiktigt på bakbenet för att visa honom att detta skulle aktiveras och han blev så överambitiös! Han började piaffera (tackar tackar, det där kommer han inte att ha svårt för). Han pustade och stånkade och samlade sig mer och mer och mer, medan jag skrattande försökte förmå honom till att gå rakt fram istället. Aramis har ändrat sig lite i ridningen på sista tiden (säkert med tanke på att jag har börjat kräva att han ska arbeta med ryggen) - jag begär mer stöd i handen och han har agerat med att bli väldigt (hur ska jag uttrycka mig)...? Pampig, elektrisk, framåtgripande, större i sina gångarter. Vet inte hur jag ska beskriva - svårt att sätta ord på en känsla. Ja härligt är det i alla fall. Om jag säger så här, det känns att det börjar hända saker :)

 

Natalja

9 februari 2009 22:42

Va roligt att det går framåt och framför allt va härligt att ha en så ambitiös häst! Det är ett STORT plus!

http://latin.bloggagratis.se

 

Aramis

9 februari 2009 22:58

TACK :) Ja man får vara glad så länge han är sådan, det kommer nog en tid när han blir mindre ambitiös :)

http://aramise,bloggagratis.se

 

Ida

11 februari 2009 18:11

Sådan matte sådan häst!! Ambitiösa alltså! Fina Aramis!

 

Aramis

12 februari 2009 12:51

Tack snälla Ida :) När kommer du söderöver nästa gång - vore ju så kuuul träffas snart! KRAAAM :)

http://aramise.bloggagratis.se

 

Lollo

17 februari 2009 09:06

Villken gosig bild

http://staccato.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla vänner där ute! Lever ni? Även om jag nästan misstänker att de flesta av er är fullt levande, så vill jag tro att merparten av er kastat in handduken vad anbelangar min blogg. Jag gissar att era liv, precis som mitt, rullar på i ett rasande ...

Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...

Hej alla kära läsare som troligtvis längre inte existerar! Jag klandrar ingen, händer ju inte så där hemskt mycket här nu för tin ;o) Hur som helst så kommer här en uppdatering! Min gamla medryttare Ida slutade härförleden pga flytt söderut och jag f...

Uuuuuuuuuuuuuusch på mig att skämta så elakt!!!!!!!!!!!!!!!!!! Först och främst: tack för alla era kommentarer. Det är ju förargligt att jag betett mig så innerligt vidrigt, men faktum är att en hel del av fakta i föregående inlägg faktiskt stämmer! ...

Ja, gott folk, vad hände? Det hände så mycket som att jag träffade en man som inte tyckte om hästar! Och därmed tycker inte heller jag om hästar längre! För någonstans måste man ju välja ... Kärlek eller hästar? Efter ett par sömnlösa nätter kom jag ...