Idag har jag haft en helt underbar dag i stallet (och för övrigt också i och för sig :)). Det började med att jag kom till stallet och pussade min gråe springare på mulen, fixade mat och sedan fylldes stallet på med mina kära stallkamrater. T kom och pratade med mig när jag fixade Aramis, försökte förmå henne att hänga på ett ridpass i ridhuset men där hade jag inte mycket att hämta, hi hi. Hennes kuse skulle vila idag. Strax därpå kom Å och I in från ridhuset, de hade ridit ett rejält pass och kom in lagom till kvällsfodringen. Svettiga, ångande hästar frustade i stallgången medan värmande täcken lades på deras ryggar. Omsorgsfulla mattar ryktade ben och mage medan hästarna mumsade stilla på kvällsmaten. Själv satt jag på huk i spolspiltan och lindade Aramis ben (med vita lindor - jaaa jag är en äkta dressyrnörd :)). Strax därpå kom B in i stallet och kort därefter även A och J. Ja det var sannerligen mycket folk i stallet på fredagskvällen. När jag var klar med mina lindor lade jag på mitt Eurostar schabrak och lammullsvojlock på Aramis rygg. Över rumpan fick han ett blått fleecetäcke med guldpasspoal (fint ska det vara). Sadlade och tränsade och vandrade ut i den stilla natten. Snön dalade från en kolsvart himmel och stillheten och tystheten var slående; så där fantastiskt underbart trollskt som det bara kan bli så här på vintern. Vi kanade iväg mot ridhuset och klev in i ett nästan tomt ridhus, bara J och jag red! Häärligt med ett nästan tomt ridhus; två eller tre ekipage är precis lagom i en 60-hall, blir det fler är det för mycket men är man helt ensam är inte det heller så kul. Skrittade fram med älgkliv och passade på att prata lite med J om mina funderingar. Har länge klurat på det här med kontakt i munnen bland annat. Och J som tävlar svår dressyr är alltid suuuuper att tala med. Nu har jag suttit på unghäst en tid och det blir lätt att man blir lite hämmad i sin ridning (eller jag blir det). Man är rädd för att kräva för mycket "han är ju så ung". Och jag är verkligen glad att jag tagit det så pass nätt som jag har gjort med Aramis. Och för att utvecka gångarterna hos hästen så måste den börja arbeta, bli aktiv, bli elastisk. J lovade att titta på mig lite under kvällens ridpass och han kom med några kloka inlägg. Aramis gick så bra som han aldrig tidigare gjort - mycket för att jag kom till ridning - jag vågade rida och jag vågade kräva. Aramis jobbade på suuuuperfint och traven var riktigt riktigt bra! Han hade rejält påskjut bakifrån och både A och J sade att hans trav har förbättrats oerhört mycket sedan kastrationen kan man säga (de hade inte sett mig rida sedan dess). Jag frågade om jag inte kunde få träna för J nästa vecka, sagt och gjort - nästa söndag är det träning :) Sååå kul! J sade till mig att han tycker att vi ska träna några gånger och sedan är vi mogna för att komma ut på tävlingsbanan. Frågade vad han tyckte om Falsterbokvalet vilket han ser som en självklarhet, han är säker på att vi har en chans (vilket jag dock inte är, realist som man är ((ibland i alla fal)). Så nu blir det träning den 1 mars för J och den 7 mars för Kristian v K. Det känns så otroligt roligt efter dagens ridpass, jag kom verkligen åt Aramis och jag vågade rida :o) vilket ju kan vara en fördel (om man nu vill utveckla sin häst). Trevlig afton på er alla!

Imorgon åker jag till Göteborg :) Ska bli ini vassens roligt! Ska ha lite affärsmöten med ett par större hästmärken, inför min kommande hästsite :) Och så ska jag ju självklart titta på den stora finalen på söndagen. Ska bli sååå roligt! Får jag någon som helst möjlighet att uppdatera på plats så gör jag det! Ska ta med kameran och kan förhoppningsvis bjuda på lite färskt bildmaterial i början på nästa vecka!

Jag känner mig ungefär som den figur som i ett Hassanprogram för några år sedan (sändes på p3 humor om jag inte missminner mig) "busringde" till en kemtvättsfirma och sade så här:

- Hej jag ringer från impopulär kem - hur bär ni er för att bli så populära?

Ungefär samma fråga ställer jag till alla er bloggare som stoltserar med åtskilliga besökare per dag, medan jag lyckats med konststycket att till exempel hittills idag redan kommit upp i den astronomiska summan 13. Ha ha ha, jag kan inte annat än skratta - jag skriver ju för mitt alter ego - men, men - en tanke som slog mig bara!

Tänkte visa Lund i snöskrud - det här är för övrigt mina kvarter! Mysigt va?