Ja igår kändes det att Aramis fått en behandling av HK. Han var rätt stel och stram i bakkärran. Jag provade att samla honom ytterst lite och han svarade fint, men jag ville givetvis inte ta ut mer än att jag kände att han hade mycket mer kvar att ge (vilken konstig förklaring men ni förstår nog, haha). Även L med sin häst K (som också behandlades av H) var i ridhuset med sin häst och hon tyckte att hon rörde sig sämre än någonsin. Även M med sin häst C (som också behandlades av H) red i ridhuset och också hon kände att hästen var sämre än innan :o) Haha - så vi hade samma känsla alla tre!

 Aramis ville verkligen sträcka ut sin överlinje och lulla fram (nej inte lulla för det kan han inte!!!) i trav och bara strecha! Det fick han också göra :o) 

När Mismusen var klar för dagen och alla skratt med stallvännerna var avklarade (trots mitt knäckta revben AJ!!!) så gick jag ut i ridhuset för att kolla på Rigoletto som Ida tyckt varit lite knagglig de senaste dagarna! Och för att själv kolla detta svingade jag mig upp barbacka och satte lite tryck i gossen :o) Haha - gamle Rigoletto! RÄÄÄÄV!!! Han är en riktig latmask och om man inte är på honom minst tre gånger i sekunden så bara lägger han av. Så efter att ha berättat för honom att skänkeltryck betyder fram och inget annat än fram NU!!! Och inte om ett halvt steg! Och inte om två steg! Ja då blev han så fin så det var helt makalöst! Då svävar han ovan mark :o) Han har egentligen mycket bättre grundgångarter än Aramis men är samtidigt svårare att påverka eftersom han kräver så otroligt mycket ridning. Han har väldigt mycket mekanik och knä och kan man få honom att bära ytterligare vikt bak så blir han otroligt luftig fram. Så efter tio minuters gnat uppe på ryggen lämnade jag över till en överlycklig medryttare som fick känna hur det ska kännas! Det allra bästa man kan göra - det går aldrig att förklara en känsla; den måste upplevas! Och det fick Ida göra! Oj vad hon var glad! Och oj vad Rigoletto var fin :o)

Nu studium :o)