... och smörjt sadel, träns och ridstövlar (det behövs efter att ha legat på havets botten...). Jag har också fått mitt fina Böckmannsläp tvättat med högtrycksspruta - det ser nu ut som ett splitternytt släp! Under dagen har jag också burit in 25 stycken 17-18kilos höbalar, ljuvligt doftande och skönt grönt! Jag har också städat sadelkammaren och foderkammaren och gjort klart en ny hästskulptur :o) Nu ska vi snart börja bränna! Spännande - det är alltid med skräckblandad förtjusning som man öppnar den där ugnen... Nej, nu väntar en kopp te här sedan blir det horisontalläge! Förresten - jag har ju anmält oss till tävling :) LB:3 och LA:3 hägrar till helgen! Så himla roligt att tävla - nu hoppas jag innerligt att ingen kolik kommer i vägen denna gång!

Idag har jag och Aramis varit på stranden! Finns det något bättre än lagom varma sommardagar på en strand med hästen? Och vilket fantastiskt underlag att sitta och trimma på! Packad, slät och sviktande sand är banne mig det bästa underlag jag ridit på. Hur som helst. Tog in Aramis från hagen och gjorde i ordning honom för transportfärd till havet. Lastning gick kanon och fem minuter senare lastade jag ur honom nere vid havet. Med vidgade näsborrar andades han in den salta vinden som drog in från havet, temperaturen stod på 18 grader och inte en människa i sikte! Perfekta förhållanden. Gjorde i ordning det sista och svingade mig upp i sadeln. Aramis spanade ut över fjärden och gjorde sig så högrest han bara kan bli, jag manade på honom och han klev ut i gräset som sedan övergick till vass som sedan övergick till sand och strand. Vi var framme! Skrittade ut i vattnet, gick super - visst Aramis var spänd och lite smånervös men han tågade på bra. Vi kom ut på djupare och djupare vatten och mina fina läderridstövlar var redan långt under vatten, likaså sadeln hade börjat bli våt. Jag vände Aramis och skulle styra in mot land igen då något hände... Aramis tog ett hopp åt sidan och blev dödsförskräckt av vattnet som "rörde" sig (vågsvallet efter Aramis). Han tog ett större skutt och blev ännu mera rädd av det ännu större vågsvallet. Han tog ett ännu större skutt och blev räddast av alla! Vid detta laget hade jag mer eller mindre kastats runt som en trasdocka uppe i sadeln och tappat balansen flera gånger om. Allt gick väldigt fort och plötsligt låg jag på havets botten :-o Nere under vatten ser jag en massa hästben och ett virrvarr av sand, själv hade jag nog dessutom tagit både en och två tuggor av havsbotten - i handen hade jag Aramis tyglar som jag naturligtvis inte släppte, inte förrän det gick upp ett liljeholmens "jag MÅSTE släppa nu annars kommer jag aldrig upp till vattenytan". Jag släppte, lyckades lokalisera upp och ner och steg likt ett sjöodjur upp ur havet, detta måste ha varit en syn! Synd att man missade det, ha ha! Totalt plaskvåt och lite lagom yr i planeten ser jag min häst galoppera iväg längs stranden, bort från mig med träns och sadel slängandes runt :-S Jag masade mig in till stranden (var långt ut) och försökte vissla till mig Aramis - lönlöst! Han svävade fram i trav och galopp strandremsan upp och ner. Tyglarna låg vackert och stigbyglarna flaxade. Där sprang han, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Några hundra meter åt ena hållet och några hundra meter åt andra hållet. Tills han försvann utom synhåll... I min dyblöta kostym och med pappa som hade kameran runt halsen tog vi oss till parkeringen där släpet stod. Här väntade en dam med Aramis :o) Puuuh - så skönt att han inte "försvann". Jag hoppade upp i sadeln igen (gaaaanska genomblöt och med en halv ocean i varje stövel) och red ner till stranden igen. Avslutade dagens pass med ett dressyrpass på sanden, gick kanonfint! Jobbade precis så som vi hade arbetat hos Mattias och han kändes sååå fin! Traven var till en början väldigt trippig, men efter lite gymnastik blev han jättefin! Vi satte alla galoppfattningarna från skritt idag :o) Trots att Aramis sprungit runt på stranden och jag själv badat ofrivilligt så gick det alltså att rida ett riktigt bra dressyrpass :) Tråkigt nog tog batterierna i kameran slut, annars hade jag haft foton att bjuda på. Slutet gott allting gott!