Idag var det Rigolettos tur att få börja röra på benen. Ryktade länge och väl, lindade alla benen vita (ja jag är lite tokig med mina vita lindor), lade på mitt nya Eurostar-schabrak som är supersnyggt och har en riktigt bra kvalitet. Eftersom jag inte hade något komplett träns färdigt i sadelkammaren så satte jag på kandaret och hoppade upp. Rigoletto började sin sedvanliga cirkus och när vi väl kommit fram till banan så ställde han sig på två ben... Hmm... det är mycket säkrare att rida min 4-åriga hingst än min 14-åriga valack. När han dansat runt på banan och spänt ögonen i alla hästar som var där inne så bestämde jag mig för att skritta ut lite istället. Satt till häst ca 15 minuter, sedan fick Rigoletto komma in i stallet och bli duschad.

Imorgon kommer veteirnären och vaccinerar båda hästarna!

Så var denna oerhört efterlängtade dag äntligen här! Och snabbt försvann den, hade jag fått välja skulle jag önska att det varade ännu längre!

Tillbringade hela kvällen i stallet igår, schamponerade, flätade svans, oljade hovar, putsade träns, putsade stövlar och förberedde det mesta. Satte på Aramis ett fleecetäcke och åkte hem och packade ner mig själv i sängen. Men först satte jag klockan på alarm 06.00

Kom till stallet vid 07, hade nu en timme på mig att förbereda det sista innan vi skulle lasta. J hade lovat mig att fläta Aramis - till min stora glädje, sådant tackar man ju knappast nej till. Flätorna var dessutom de bästa jag sett sedan mannaminne, satt som betong! När Aramis var tipp topp så styrde jag honom mot släpet. Lastningen gick fint, linor bakom rumpan och han gick rakt in. Väl framme möttes jag av mina supportande föräldrar och en annan supportande kär gammal hästvän. Aramis lastades ur och vi stegade iväg mot första stationen. Eftersom jag inte hittade till denna så fick Aramis sig en liten rundvandring i den vackra Stuterimiljön, inget ont som inte har något gott med sig. Nåväl, till slut nådde vi vår första station. Aramis var lite stojig när de skulle mäta honom, och naturligtvis hade matte inte med passet (trodde inte man behövde visa det i tid och otid, men jo så var det visst). Snälla hästvännen sprang på raska ben till bilen och hämtade - TACK!! Aramis mätte 23 cm på skenbenet och hela 166 cm över havet. Direkt efter id-kontrollen var det så dags för Ingrid Olsson att klämma och känna på Aramis. Nu hade han lugnat ner sig betydligt och mattes puls hade halverats. Veterinärbesiktningen gick superbra. Aramis fick 10 i uppförande och 9 på hälsodelen (osymmetriska hovar).

På väg tillbaka från veterinärbesiktningen möttes vi av hela stallet som nu anlänt! Vilken fantastisk support. Jag tror att de var 10 stycken från stallet där för att heja på! Sådant gläder en enormt.

Sedan hastade vi vidare till transporten med Aramis för att klä om till gångartsprovet. Där var lite småtryck i honom när jag skulle hoppa upp och skritten, när det bar av mot Kungsgården igen, gick inte av för hackor. På väg till framridningen möttes jag av ännu en supportklubb som anlänt! Man blir så glad när man möts av alla dessa folk från när och fjärran! Väl framme vid framridningsbanan började skritta fram. Jag travade några varv, var spänd och lite avknäppt i nacken, men hur snäll som helst. Tittade inte åt någon annan häst, helt otroligt snäll och samarbetsvillig häst! Jag hann galoppera två volter sedan var det dags för oss att gå in! Hjälp - redan? Jag skulle behövt ett par varv till... Så bar det av in i Craafordhallen, snacka stort ridhus! Och vilket härligt ljus. Aramis skulle ju bedömas tillsammans med ett sto, men han verkade överhuvudtaget inte lägga notis om att hon existerade :-P Inne på banan berättade speakern om vilka två hästar som nu var inne (stam et cetera). Sedan fick vi anvisningar om hur vi skulle rida, länga och korta, snett igenom, fri skritt, galopp på volter och spåret, länga och korta. Aramis var verkligen hur trevlig som helst. Som om han inte gjort annat i sitt liv... Var något spänd i sina gångarter, men fullt ridbar. Sedan skulle stoet exteriörbedömas och jag och Aramis fick lämna banan för att få hjälp med avsadling. När stoet var färdigbedömt var det Aramis tur att få sin exteriörbedömning. Själva bedömningen gick väldigt snabbt. En dam som skrev några kråkor på ett papper, studerade Aramis från olika vinklar och bad mig skritta och trava honom vid hand. Sedan var det klart. Då var gångarts- och exteriörbedömningen avklarad - nu återstod bara kritiken. Först fick stoet sin kritik och sedan var det Aramis tur. Han belönades med 7 7 7 8 i gångartsbedömningen och 8 7 7 i exteriörbedömningen. Jag var så glad för dessa betyg! I synnerhet 8:an, i gångartsbedömningen, som innebär att Aramis hade högsta betyg på tre av fyra punkter (där framåtbjudning, ryttarens inverkan, samarbetsförmåga samt utsikter för framtiden bedöms). Det vara bara åtta hästar till på hela kvalitetsbedömningen som fick det :)

Egentligen hade jag velatsluta skriva här, när allt är som bäst... men jag måste ju redogöra lite kort för sista momentet - det befarade och fruktade hopprovet. Det enda som verkligen var RIKTIGT roligt att se när Aramis seglade in i stora ridhuset på Flyinge var hur fantastiskt vacker han var. Jag kom på mig själv med att sitta och gapa över hur fin han är (man ser ju sin egen häst så sällan riden). Han ägde ridhuset, han ägde banan. Han visade upp sig så fint och han rörde sig 10 gånger bättre än på gångartsbedömningen. Aramis trodde i sin enfald att han skulle trava runt och se vacker ut, att vi skulle nöja oss med det... ack vad besviken han blev när han insåg att han skulle hoppa. Jag kan väl egentligen bara säga så här; han stannade många fler gånger än han tog sig över och det slutade med att domare Leif Nilsson lät avbryta provet och ge Aramis underkänt i hoppbedömningen. Ja, faktum är faktiskt att det var detta som sumpade vår chans till klass I, men Aramis ska inte pressas till att hoppa. Han är inte ämnad att bli någon hopphäst och ska bara hoppa för att det är roligt och för att gymnastisera.

I gångartsbedömningen blev vi 9 mest lovande dressyrhäst av 37 starter ;) (inofficiellt, eftersom hoppningen gjorde så att vi kategoriserades som "avbröt", men våra poäng i gångarterna påverkas ju inte av detta). Inte illa alls. Jag är verkligen suuupernöjd! Nöjd med hur duktigt Aramis betedde sig hela dagen, nöjd med betygen och jätteglad för alla som kom och hejade på oss!

Nu ska Aramis vila i ett par veckor! Och jag ska börja skritta igång Rigoletto!
Bilder från helgen kommer vid senare tillfälle!

För första gången, på evigheter, red jag i ridhuset idag. Det var verkligen kallt och det känns i ben och märg att hösten är på väg. Man är fortfarande lite väl optimistisk när det gäller klädvalet och på grund av detta gick jag och småfrös lite hela dagen. Därför var det väldigt skönt att komma in i ett ridhus! Fokus på dagens ridpass var att få Aramis att slappna av, komma ner i formen, bli rund och självbärig. Lyckades väldigt fint mot slutet. Jag kommer att rida fram honom i denna form på söndag, så att han är riktigt genomgymnastiserad, sedan kan man börja leka lite mer med formen.

Var verkligen i stallet i evigheter idag. Kom dit vid ett och var hemma halvåtta! Hmm... börjar kännas som gamla ponnytider när man mer eller mindre bodde i stallet :o) Besökte Ingdams med Aramis (lastningen gick faktiskt över förväntan, med linor bakom rumpan blir han trygg). Min Passier Optimum behöver justeras om för att passa Aramis (är ju specialgjord till Rigoletto, säg den häst som har så bred rygg som Rigoletto :)). Men när jag kom hem började jag fundera på om det inte är bättre att köpa en ny sadel till Aramis och behålla den gamla inpassade till Rigoletto. När och om jag ska börja rida Rigoletto kommer det ju annars att innebära att han inte har någon sadel... hmm... tänkte inte på det :-/

Nu räknar vi ner till söndag! Håll tummarna för att Aramis är snäll och beskedlig! Såg förresten på tidsschemat att de satt Aramis tillsammans med ett sto på gångartsbedömningen - yeah right :-/ Hur kan man göra det? Hade det varit i vanliga fall hade jag protesterat högljutt, men nu kom jag på att vi kanske kan dra fördel av ett sto :-) Rent teoretiskt borde ju Aramis "flasha" till sina gångarter (vilket han behöver) om där är ett okänt sto inne i ridhuset samtidigt. Så låt (kanske) gå för denna gång, annars måste jag säga att det är synnerligen klantigt tänkt av arrangören. Hoppas att stoet inte bryr sig nämnvärt, för det skulle ju faktiskt kunna påverka stoet också...

Veterinär:

08.50

Paus:

09.00 

Exteriör &

Gångarter:

09.25

Paus:

09.45 

Löshoppning /

Hoppning:

10.20

Idag har jag bara gått med Aramis och låtit honom beta ute på vår stora äng. Det tyckte han var super! En lugn och fridfull dag. Gjorde samma sak med Rigoletto, men i något mindre skala då han är under behandling.

Idag var det dags för det sista hoppasset innan kvalitetsbedömning. Aramis var riktigt mjuk och rörlig från måndagens terapigenomgång, därför tog vi det lite extra försiktigt. Han hoppade oxer och koppelräcke jättefint, men var fortfarande tveksam i kombinationen. Bröt ut ett antal gånger innan poletten ramlade ner och han hoppade riktigt bra! Höjde sista hindret i kombinationen till en meter och det flög han över som piece of cake. Breddade också den ensamma oxern till 1 meter x 1 meter - han flög över! Jag tror inte att de ensamma hindrena ska vara några bekymmer, dagens största orosmoment är faktiskt kombinationen. Det känns som att han behöver 4-5 provhopp i kombinationen innan han är riktigt säker på den. Hoppas de har lite överseende på söndag ;o)

Aramis och Rigoletto behandlades igår med ir-terapi, en fantastisk metod i mina ögon sett. Själva namnet Ir-terapi är en förkortning av infrared impuls acupunkt therapy och är, precis som namnet säger, egentligen en form av akupunktur. Akupunktur utan nålar, skulle man kunna säga!

Istället använder sig behandlaren av en apparat som sänder ut långvågigt pulserande infrarött ljus. Genom att stimulera samma områden/punkter (som man skulle ha gjort med nålar) så triggar man igång kroppen egen förmåga att läka (http://www.ir-terapi.se).

När jag hade köpt Aramis var han väldigt stel över ryggen och jag kallade därför ut Håkan som fick behandla honom. Några veckor senare arbetade han på ett helt annat sätt genom ryggen och jag kan inte annat än tacka ir-terapin för detta.

Igår upptäcktes att Aramis var jätteöm i sina muskelfästen i lårpartiet båda bak. Inget farligt i sig, men måste naturligtvis åtgärdas så att det inte blir en inflammation i muskelfästet. Aramis såg klart illa berörd ut när man tryckte på en viss punkt vid fästet och därför behandlades han här på båda sidor. Efter att behandlingen var gjort ömmade han inte det minsta när man tryckte på fästet - helt sanslöst, jag är alltid lika förstummad. Aramis är åtgärdad "snabbvariant" eftersom han ska starta kvalitetsbedömning på söndag, men han måste behandlas "på cellnivå" snart igen, så att muskelfästet och muskeln kan återhämta sig på ett korrekt sätt (så att skadan inte återuppstår).

Rigoletto visade tydlig ömhet i det opererade benet, framörallt på insidan av kotan och en bit upp på benet. Han behandlades också med ir-terapi och visade efter behandling mycket mindre smärta. Det ska bli intressant att konsultera Ingrid imorgon på Huntely.