Idag var det tryck under galoscherna vill jag lova. Funderade stillsamt medan jag beskådade min ytterst spralliga och väldigt ovan-mark-gående häst "undrar hur länge jag skulle sitta kvar här...". Som tur var så slapp vi få svar på den frågan eftersom jag stod stadigt på marken i mitten av en volt. Nåväl. Passet gick, trots otaliga luftfärder, väldigt bra. Jag upplever Aramis piggare och piggare för var dag som går. Han har börjat äta upp sig (efter sommarens ofrivilliga viktnedgång) och får naturligtvis också därmed med energi. Longerade cirka 15 minuter idag, blev väldigt fin i traven mot slutet då han började slappna av och bli avspänd, komma ner i formen och frustade fint i takt.