Hihi - idag kändes Aramis som en mörbultad hängmörad oxfilé som hängt i alldeles för många veckor :o) Han var väldigt, jag ska inte säga seg (för det är han aldrig) - men lite trött i kroppen. Han ville hemskt gärna gå i en lägre och rundare form och självklart fick han gå där! Att lyssna på sin häst är A och O och i min värld är det allt för många ryttare som bara "gasar" på trots att hästen tydligt berättar att den har ont någonstans, har träningsvärk, inte mår bra på ett eller annat sätt.

Vi var ute en lång härlig runda och det blev, som ni förstår, en rätt så kravlös tripp där gossen fick traska på i eget tempo och egen form (dock ej teleskopform). Igår passade jag på att tömköra (passar utmärkt efter tisdagens superträning) och Aramis var så himla trevlig och fin! Jag har inte tömkört särskilt mycket med Aramis men han travar på trots att han har en flåsande matte i hasorna :o) Han kändes riktigt, riktigt trevlig och det är alltid lika roligt att se honom från marken.

Nu blir det nygrillad Bjärekyckling, varm hemlagad potatissallad och guacamole - dödsskönt för kistan! Haha!

Ha en härlig afton.