Idag blev jag orolig i stallet, Aramis hade inte ätit sitt kraftfoder (lämnat min fina mix med morötter, äpplen och knäckebröd) - han var dessutom fortsatt jättesvullen i skapet. Hämtade genast en spann med müsli för att se om det möjligen var Finadyne som gjorde att han inte ville äta maten - och till min stora glädje så kastade han sig över müslin! Det var det viktigaste. Fick städa ur krubban på överbliven mat, skurade vattenkoppen, skurade krubban, bytte täcke, promenerade i ridhuset och pysslade. Imorgon är det tidigt i stallet som gäller - veterinären (och tandläkaren) kommer för att titta på Aramis tänder.

Idag var Aramis minst sagt laddad... Han gick på tårna för minsta lilla sak. Och man känner sig inte lite liten bredvid honom när han blåser upp sig. Hade kedjan kopplad under hakan och fick med barsk stämma ryta till honom flertalet gånger. Såret ser fint ut och febern lyser med sin frånvaro, han är dock svullen i skapet.

Idag var Aramis svullen i skapet, men ingen feber och ingen vätska från såret eller annat otrevligt - pigg och glad var han i alla fall, inte konstigt att man är svullen efter ett sådant ingrepp :-S Mockade ut två kärror och strödde in mängder :) Bytte täcke och gick med honom i ridhuset, han var väldigt laddad idag - gott tecken! Var på hugget och ville busa till det hela tiden, men tyvärr så vågar jag inte låta honom busa alls (tråkig matte). Han fick bara gå brevdid mig och vara stillsam. Åkte inom affären idag och köpte morötter, äpplen och knäckebröd som jag spetsade till hans matspannar med - det uppskattades! Han var galen i knäckebröden ;-) På onsdag kommer veterinär LP och tittar Misen (Aramis) i munnen. Och så har min sadel kommit så den ska jag försöka hinna hämta i veckan. På gensyn!

Tror inte Aramis lider några större men efter operationen, det var en helt annan häst som mötte mig i stallet idag! Han var "med" på ett helt annat sätt än tidigare; stod och tittade efter mig när jag försvann och var nyfiken och pigg i ögonen. Det var skönt och se! Ställde honom i spolspiltan medan jag mockade ut tre kärror (!) och strödde in två kärror :) Fixade mat och ställde höpåsar. Sedan  var det dags att kavla upp ärmarna och leka veterinär, idag skulle nämligen tampongen tas, vilket gick kanonbra. Klippte av stygnen lätt och tog bort den lätt blodiga tampongen som nu suttit i tre dagar. Såret under såg superfint ut och han är nästan inte alls svullen! När jag var klar med mina göromål var det dags för promenad. Idag fick Aramis se lite av den stora världen, vi gav oss ut på en liten utflykt till andra sidan vägen där han fick äta gräs - gissa hur glad han blev! Han kastade i sig det kortväxta gräset som om han inte ätit på år och dagar. När vi varit ute i en kvart så var det tid att vandra tillbaka till stallet och boxen igen :( Aramis ville inte alls lämna gräset men följde snällt med tillbaka. Han hälsade artigt på damerna som stod och beundrade honom när han passerade förbi, den andra hingsten gjorde utfall mot Aramis, men som väl är bryr han sig inte. Tycker mig redan märka att han är mindre "vaktig" i boxen (mot andra hästar) (har aldrig varit mot människor). Nej, nu kallar bingen! På återörande!

Aramis hade nog inte fullt så ont idag, i alla fall inte av hans kroppsspråk att döma. Han åt maten i krubban och stod inte och lyfte på bakbenen som igår. Mockade idag (tycker man med gott samvete kan mocka två gånger per dag då hästen står på boxvila), strödde in halm i den redan överströdda boxen :-P tvättade vattenkoppen, synade sår, ställde i ordning mums-mums-matspannar med massa morötter, lite müsli och en del betfor, ryktade och var ute och gick med honom. Ute och ute, vi gick faktiskt inne i ridhuset (för att eliminera risken att lera, skit och andra obehagligheter hamnar i såret). Aramis är så sanslöst hanterbar - kopplade på grimskaftet i grimman och ledde ut honom från boxen. En f d hingst som numera står boxvila (man tänker; jisses amalia, håll i hatten när ett sådant shcabrak ska ut och promenera), men icke sade nicke när det gäller Aramis. Han promenerar snällt som en hund i långt grimskaft efter matte och sedan är det bra med det. Men när vi kom in i ridhuset - DÅ ville Aramis göra annat - Aramis ville rulla sig :-) Men det fick han inte för matte, så en mindre dragkamp uppstod där häst ville ner på marken och matte ville att häst inte skulle ner på marken. Det gick faktiskt så långt att Aramis ben vek sig, men jag hann få honom. Stackaren, inte ens det fick han göra... :-/ Tempen är helt normal och visar inga tecken på feber - skönt så länge vi kan slippa sådana tråkigheter. Imorgon ska tampongen på såret tas. På gensyn gott folk!

Det var hemskt att se Aramis ha ont idag, hela han utstrålade verkligen ledsamhet. Han hade inte ens ätit upp all sin mat i krubban :( Stod och lyfte på bakbenen om vartannat. Han blev dock gladare när jag var ute och promenerade med honom. Såret ser superfint ut och han hade ingen feber. Skönt! Har köpt en aktiverings"slicksten" till honom, den ska monteras upp imorgon.

Var hemma och klippte Rigoletto igår, klippte någon hemmasnickrad variant på jaktklipp, han såg ut som en insnöad brunbjörn som gått på stäppen i allt för många år (före friseringen) :o) Nu är det täcke med hals som hägrar för herrn. Idag har förresten Rigoletto fått nya vinterskor.

Strax efter lunch, igår, ringde veterinären som utfört Aramis operation och berättade för mig att allt gått bra! Det är alltid samma nervösa väntan när man har sin häst liggande på operationsbordet. Det var en riktigt trevlig kvinnlig veterinär som berättade om ingreppet, nu ska Aramis stå på box i 10 dagar, ledas 2 x 10 minuter dagligen, tempas och äta Finadyne. Han får först börja ridas igen om en månad vilket känns helt perfekt eftersom han växer och julen kommer emot oss med rasande steg :o) Jag tar hem Aramis strax före jul, ska bli mysigt att ha honom hemma! Nu håller vi tummarna för att inga postoperativa komplikationer uppstår. Fick sms från underbar stallkamrat i morse som berättade att Aramis mår bra, såret såg fint ut och tempen var 38 grader! Skönt, det verkar gå åt rätt håll!

Det var med viss sorg i hjärtat som jag ledde in Aramis på regiondjursjukhuset och placerade honom i en box. Han skötte sig så himla fint! Hade ingen medhjälpare med mig men det hade inte behövts heller, han gick som en hund efter mig genom de långa gångarna förbi sjuka hästar. Hur som helst så ÄR han en sanslöst gó hingst, men det räcker ju inte alltid :) Och dessutom - han kommer ju knappast bli mindre gó som valack.

När Aramis kom in i den nyströdda och nytvättade boxen så började han direkt mumsa på höet, fullkomligt ointresserad av alla hästar som storögt tittade på nykomligen som anlänt i natten (lämnade honom vid 19-tiden). Jag pussade honom på mulen och gick min väg. Fick, innan jag åkte hem, fylla i lie formalia och ta del av informationsblankett. De skulle troligtvis operera honom på förmiddagen imorgon. Har telefonen i högsta hugg hela dagen, narkos och operation innebär ju trots allt alltid risker :-S
Jag återkommer - håll tummarna!