Aramis hade nog inte fullt så ont idag, i alla fall inte av hans kroppsspråk att döma. Han åt maten i krubban och stod inte och lyfte på bakbenen som igår. Mockade idag (tycker man med gott samvete kan mocka två gånger per dag då hästen står på boxvila), strödde in halm i den redan överströdda boxen :-P tvättade vattenkoppen, synade sår, ställde i ordning mums-mums-matspannar med massa morötter, lite müsli och en del betfor, ryktade och var ute och gick med honom. Ute och ute, vi gick faktiskt inne i ridhuset (för att eliminera risken att lera, skit och andra obehagligheter hamnar i såret). Aramis är så sanslöst hanterbar - kopplade på grimskaftet i grimman och ledde ut honom från boxen. En f d hingst som numera står boxvila (man tänker; jisses amalia, håll i hatten när ett sådant shcabrak ska ut och promenera), men icke sade nicke när det gäller Aramis. Han promenerar snällt som en hund i långt grimskaft efter matte och sedan är det bra med det. Men när vi kom in i ridhuset - DÅ ville Aramis göra annat - Aramis ville rulla sig :-) Men det fick han inte för matte, så en mindre dragkamp uppstod där häst ville ner på marken och matte ville att häst inte skulle ner på marken. Det gick faktiskt så långt att Aramis ben vek sig, men jag hann få honom. Stackaren, inte ens det fick han göra... :-/ Tempen är helt normal och visar inga tecken på feber - skönt så länge vi kan slippa sådana tråkigheter. Imorgon ska tampongen på såret tas. På gensyn gott folk!