Det var med viss sorg i hjärtat som jag ledde in Aramis på regiondjursjukhuset och placerade honom i en box. Han skötte sig så himla fint! Hade ingen medhjälpare med mig men det hade inte behövts heller, han gick som en hund efter mig genom de långa gångarna förbi sjuka hästar. Hur som helst så ÄR han en sanslöst gó hingst, men det räcker ju inte alltid :) Och dessutom - han kommer ju knappast bli mindre gó som valack.

När Aramis kom in i den nyströdda och nytvättade boxen så började han direkt mumsa på höet, fullkomligt ointresserad av alla hästar som storögt tittade på nykomligen som anlänt i natten (lämnade honom vid 19-tiden). Jag pussade honom på mulen och gick min väg. Fick, innan jag åkte hem, fylla i lie formalia och ta del av informationsblankett. De skulle troligtvis operera honom på förmiddagen imorgon. Har telefonen i högsta hugg hela dagen, narkos och operation innebär ju trots allt alltid risker :-S
Jag återkommer - håll tummarna!