Efter nattens och gårdagens förfärliga oväder såg min transport inte allt för rolig ut. Båda fönstren och gardinen där bak hade tyvärr varit öppna under tiden ovädret härjade fram varför den behövde en liten genomgång med skurtrasan. Här är det synnerligen vackra resultatet ;)

Trodde minst sagt att ridhustaket skulle lyfta och flyga iväg idag när jag svängde in bilen på stalluppfarten. Ja det skulle bli ett spännande äventyr i sig att bara ta sig från a till b idag (alltså från stall till ridhus). När vi väl förbrerett allt inne i stallet så sprang jag och Aramis över till ridhuset, genom storm och piskande regn. Väl inne i ridhuset tog det inte lång tid innan jag satt i sadeln och skrittade runt på lång tygel medan ridhusplåten skallrade och slog i vinden. Man skulle faktiskt kunna tro att det låg en start- och landningsbana för jumbojet någon meter bakom ridhuset, så mycket lät det när orkanvindarna slet tag i ridhusets väggar och tak. J-O satt på en pall i ridhuset och studerade oss medan vi skrittade fram. Han ville inte att jag skulle skritta fram på lång tygel, "för riskabelt idag" påstod han, jag kontrade med att det är kul med lite spänning i vardagen, även på en måndag... Kort tygel fick det bli, bäst att lyda magistern.

Passet idag gick såå fantastiskt bra. Aramis gick kanon! (Då ska vi alla ha i åtanke de väderförhållanden som rådde...). Idag jobbade vi mycket med skänkelvikningar i trav utmed långsidorna, en ny övning för oss båda - men Aramis klarade den med bravur. Skänkelvikning för vänster skänkel är lite klurigare eftersom Aramis är något svagare i vänster bak. Men han protesterade inte på något sätt, kämpade på och kom loss fint mot slutet. Mycket trav och galopparbete på fyrkantspår varvat med voltarbete, mycket formväxlingar idag. Red ca 50 min.

Idag var fokus på ridpasset att försöka få Aramis att inte gå bakom lodplan, det är kusligt svårt att få honom att vara självbärig i eller framför lodplan (av det enkla skälet att han inte orkar). Han orkar dock i galopp. Aramis går för det mesta i en form som är något bakom lodplan, utan att för den sakens skull gå bakom hand eller gå på bogarna, men jag anser ändå att man måste variera formen (precis så som man varierar ridpassen med olika inslag och även ridningen på olika underlag - så måste också formen varieras). När han blir lite mer öppen i sin form kommer han fram med framdelen på ett annat sätt, men man får ständigt vara uppmärksam så att han inte ramlar bakom lodplan, det är ju jag som ryttare som väljer vilken form jag vill att min häst ska gå i och har jag bestämt mig för en öppen form - ja då ska han gå i en öppen form. Vi avslutade passet med att länga traven och för första gången kände jag en RIKTIG längning ;) Han verkligen hängde i luften och vilade på steget (ja det kanske inte rörde sig om mer än 4 steg, dock... det var en RIKTIG längning). Jag klappade om Aramis efter denna prestation och gav honom lång tygel. Vi avslutade med lite galopp på fältet. Imorgon kl. 17.00 kommer J-O och håller träning.

Idag har jag börjat sätta igång Rigoletto så smått. Min tanke är att mjukstarta med longering (och då vet ju alla som känner Rigoletto att det finns inget som heter mjukstart...), hur som helst är det ändamålet med longeringsarbetet; att så sakteliga bygga upp honom (utan att belasta ryggen) och se hur hans ben klarar detta. Nu var det ju dock så att min lugna longering någonstans på vägen urartade till vansinnesfärd à la plöja upp stubbåker på volt liggandes i kurvorna... Till en början gick allt så fint, jag stod och beundrade min fina vackra häst som travade fram i en riktigt riktigt fin trav. Allt såg nästan obehagligt kontrollerat ut. Jag bytte varv och fäste inspänningstygeln på andra yttersidan, föste metodiskt ut Rigoletto i det andra varvet och snart travade han precis lika fint i detta varv, men... något hände. Något som fick Rigoletto att lägga i turboväxeln, vi snackar inte vanlig turboväxel, vi snackar turbo-turbo. Som tur var är jag beredd (alltid) och även så denna gång. Efter 20 varv i fullt sken fick jag in honom till mig och äventyret var över för denna gång.

Började ridpasset på ridbanan där vi arbetade i skänkelvikningar kortare sträckor i båda riktningar. Gick riktigt fint, har dock en tendens till att tvära för mycket, får kanske vara ännu försiktigare när jag ger hjälper. Travade några varv och gav mig sedan ut på en runda. Galopperade på ett stort fält där man tagit hö, gick kanonfint. Böjde och ställde och jobbade med att få in vänster bakben under kroppen, trampar inte riktigt in under kroppen med det. Skrittade en bit och galopperade en sträcka till. Skrittade sedan av, mitt ibland massor av märkliga maskiner som man använt då man tagit hö på vallen. Aramis tågade på hur nära maskinerna som helst, men brydde sig inte ett dugg om dem. Red cirka 25 minuter.