... när man googlar sitt eget namn :o)

Aramis och Liv

Huuu, antingen är det jag som ridit sanslöst uselt de sista veckorna (alltså LÄS inte ridit igenom min häst tillräckligt) eller så är min häst osedvanligt stel just nu. Jag hade förväntat mig ett drömpass idag men tji fick jag. Aramis var förvisso hundra gånger bättre (läs mjukare i sidorna) än igår, men han behövde fortfarande arbetas igenom en hel del för att jag skulle vara helt nöjd. Red ut med I och Rigoletto - vi hade en mycket trevlig runda och A och O med dagens arbete var att få Aramis att sätta ner vänster bakben innanför kroppen istället för att svänga sig som en makaron eller banan eller annat svängt föremål :o) Detta vänsterben motarbetas enklast med skolarbete. Aramis var redan från början mycket mjukare och mer böjlig på alla håll och kanter, men när galopparbetet tog vid behövdes mer jobb. Nu blev inte saken lättare av att han var oerhört "rädd" för ALLT idag. Han skyggade och passade på att stirra åt håll som försvårade vårt arbete en hel del. Men cirka en timme och en kvart senare när vi rundade av ute på gräset så var han SANSLÖST genomsläpplig i hela kroppen. Jag hade nått mitt mål och Aramis placerade nu in sina bakben under kroppen och bar upp sig på ett mycket trevligt sätt. Svettiga och rödmosiga (höll jag på att säga) var vi båda två när passet äntligen nådde sitt slut.

Jag funderar en hel del över Aramis och hans form. Ibland känns det ju så läskigt lekande lätt och då undrar jag genast; kan det vara så att han dessa lekandelättdagar faktiskt går och fuskar lite. Domaren (på 6-årschampionatet) skrev ju att det var en vacker häst som MÅSTE arbetas igenom ordentligt. Hmm... Kan det vara så att tant (alltså jag, hi hi) låter sig emellanåt luras av den grå gossens förträffligt trevliga och lättarbetade sinne (där han kanske egentligen inte är hundra % "igenom")... Det känns verkligen som att jag kan rida Aramis på två sätt:

1) Det första sättet är väldigt okomplicerat och lekande lätt, jag sitter av en halvtimme senare och är SANSLÖST nöjd (knappt andfådd). Kan mycket väl tävla honom på detta sätt, men en klipsk domare dömer ner oss och påpekar att det är svag elasticitet. Aramis är under denna "form" alltsomoftast väldigt framåt och nästan lite för på. Han är inte sällan rak som en buss i sidorna. Haken = LURAS ARAMIS?

2) Det andra sättet kräver mycket mer arbete, vi hamnar lätt i "konflikt" (lite väl starkt ord, men om jag ska säga så så är det lite mer motstånd här). Motstånd för att jag kräver mer? Aramis annars så extrema turbofart går, när jag rider så här krävande sättet, ofta ner och jag kan ibland nästan behöva driva :-o Jag är genomsvett efter ett sådant pass (och Aramis likaså) men å andra sidan så har jag en OTROLIGT följsam, eftergiven, elastisk och genomsläpplig häst efter dessa pass (som dessutom sätter ner sina hovar i exakt samma spår)...
 
Vad är din spontana tanke och fundering efter att ha läst ovanstående? Intressant med lite åsikter, speciellt från dig som har en liknande häst!

  

Min häst blir STEL som en planka efter att ha vilat. Detta konstaterade jag (inte för första gången dock) igår då jag fick jobba igenom honom från svanstipp till mulens yttersta spets :) Man kan nästan tro att han stått och dammat igen på ett museum minst hundra år, ha ha. Men efter 45 minuters ordentligt mjukgörande arbete med 100 % fokus på att få honom att sätta bakbenen IN UNDER kroppen istället för att parera ut benen utanför kroppen (smart övning för detta ändamål är öppnatänk hela, hela, hela tiden). Och för att riktigt ha kontroll över ekipaget studerar jag oss i spegeln hela tiden. Det var väldigt mycket galopparbete igår, det är där han i dagsläget behöver jobba mest. Och - efter idogt arbete släppte han ÄNTELIGEN igenom i sidorna och bakbenet var så vackert placerat in under den stora och långa grå kroppen. Ställning i nacken funkade utmärkt och jag själv hamnade rätt i sadeln eftersom han använde sina båda ryggfiléer och inte sänkte sin vänstra så att jag hamnar snett. När jag hade honom så fint inramad och "med" genom hela ryggen och kroppen så passade jag på att fråga J (som hade träningar) hur han såg ut (ville mest bekräfta att min egen känsla stämde). Och JA! han såg superfin ut! Både jag och Aramis var väldigt trötta efter kvällens genomkörare. Men ibland behövs det ordentliga genomkörarpass! Hur "ofta" (om man nu kan fråga så) har ni sådana pass?
  

Vila ögonen på något riktigt vackert och passa samtidigt på att lyssna till oerhört vacker musik!

Nu är jag hemma i Lund igen och smälter intrycken efter en trevlig och rolig helg! Att ha vernissage är alltid lika roligt - och krävande! I flera timmar är man i centrum (vilket å andra sidan passar mig alldeles utmärkt, ha ha), man träffar MASSOR av intressanta och trevliga människor, man får svara på väldigt intressanta frågor om sin konst och sig själv - MEN... man är ganska mör och trött när man väl är tillbaka på hotellet igen!

Hur som helst, idag fick jag åter träffa mina söta små ulliga fyrbenta vänner. Rigoletto har blivit väl omhändertagen av duktiga I och Aramis har pussats av A :o) Idag fick Aramis röra på sig på lina, tyckte att det passade utmärkt efter två dagars vila. Det blev en ganska sen stalldag och han undrade nog vad matte menade när han skulle masa sig ur boxen klockan halvåtta på kvällen, ha ha.

Var har ni hittat på i helgen? Någon som tävlat?

Trevlig afton och på gensyn imorgon :o)
  

Har haft en alldeles fantastiskt mysig och trevlig helg i Göteborg. Haft stor vernissage, träffat supertrevliga konstnärskollegor, ätit på restaurang och mysiga caféer, vandrat runt i den vackra Slottsskogen och Botaniska Trädgården, tittat lite i affärer och bara haft det "gööör-gött". Det var en väldigt lyckad utställning och om ni bor i Göteborg eller närheten skulle jag verkligen rekommendera Er att besöka Galleri en trappa ner. Det är en utställning med mycket färg - man blir väldigt glad av att kliva ner i det mysiga galleriet som möter en med starka färger och varierad konst av olika material.

Aramis har fått vila två dagar och hoppa med stallchefen en dag. Hoppningen hade gått bra, men inte lika bra som sist - Aramis är ju (som ni alla vet) ingen "höjdare" på att hoppa. Han är rätt osäker och blir väldigt avvaktande då "märkliga" hinder kommer i hans väg :) Han är nog en pålle som MYCKET hellre går och ser vacker ut innanför fyra vita staket, ha ha! Då har han hamnat HELT rätt :o)

Ha en härlig söndagkväll!

Bifogar några foton på några verk!

      

Idag har jag ägnat mig åt att klippa Rigoletto (eller som min kära stallkamrat Birgitta skulle säga; turbobanta honom hundra kilo)! Jag har också haft lite allmän pysseldag, ordnat morötter till båda pållarna, köpt nytt happy-hoof till Rigoletto, ordnat med stallpassning till helgen, skurat vattenkopp, strött upp Rigolettos box med mera :) Imorgon åker undertecknad till Göteborg för att "hänga" en ny utställning - Galleri en trappa ner - kommer under kommande veckor att visa mina alster tillsammans med några andra konstnärers verk. Lördag är det vernissage och på söndag styr vi ånyo ner mot det böljande skånska landskapet! K ska hoppa Aramis imorgon och sedan blir det lämplig tvådagarsvila för gossen. Jag kommer naturligtvis att uppdatera under helgens gång; med foton från utställningen :o) Ha en härlig kväll! Ps. Ett foto från den härliga sommaren!
  

Skulle egentligen ha ridit ut idag men förblev hemma i ridhuset av olika anledningar. Blev ett arbetaigenomsidorna-pass och jag tycker att dagens pass var ett pass att stoppa in i det mediokra facket. Aramis kändes lite stel i sidorna och om jag inte gissar helt fel tror jag att han hade lite träningsvärk från gårdagens mastodontträning då vi fokuserade oerhört mycket på samling i galoppen. När jag fått igenom honom nöjaktigt så fick han galoppera på i ett friskare tempo i en välvd form - där trivdes han riktigt bra :o) Nu är det bingen här :) Nattinatti!