Idag har jag tränart för J - alltid lika lärorikt och roligt. När Aramis var iklädd sina vita lindor och sitt vita schabrak begav vi oss ner till ridhuset där vi började värma. Han har verkilgen blivit fantastiskt annorlunda med den nya sadeln; allt går så lekande lätt nu. Samling, schwung, elasticitet och ryggverksamhet - sådan enorm skillnad! När Aramis var varm i kroppen började vi direkt med galopparbetet; på min begäran - jag berättade för J att vi måste titta på den förvända galoppen, slutbytt i serpentiner nu tycker jag! Och självklart handlar allt om att han inte är tillräckligt eftergiven - för är han det; då byter han inte :o) Så idag blev det alltså väldigt mycket jobb med förvänd galopp och samling i densamma. Blev mycket galopp på volt (i förvänd), ställning svagt utåt, samling på båda tyglar (helst samling på båda tyglar i förvänd), arbeta med diagonala hjälper. Fick samla ordentligt eftersom Aramis gärna tuffar på i sitt eget tempo, så fort han samlade sig så gav jag efter (viktigt!!! mjukna ALLTID då en häst samlar sig - fortsätt inte samla, eller bestraffa din häst om den översamlar sig). Gick över i serpentiner och Aramis var RIKTIGT fin i vissa av serpentinerna! Blodådrorna syntes i hans grå hårrem, han frustade och stånkade och samlade sig bara mer och mer :o) Målet är att galoppen ska kännas exakt likadan i både rättvänd och förvänd - det var dagens mål med ridkänslan. När vi avslutat den sista serpentinen i hundraprocentig samling och med en häst som väntar på matte så fick Aramis galoppera i en rundare form; OJ vad han var FIN! Fick sedan duscha i ljummet vatten, linement på ryggen och fleecetäcke och back-on-track på; sedan lunch! Nu nannar han nog gott :o)
  

Bjuder därför på en hoppfilm som jag satte ihop för en tid sedan :o) Störtrolig :o)

Oj vad fort ovanstående dagar passerade :o) Lördagen tillbringades i stallet där jag tränade för min tränare och avslutningsvis förberedde lite inför kommande dags tävling. Passet gick strålande bra och vi arbetade på väldigt mycket med Aramis lite ibland väl raka sida. Framförallt blev det mycket skolarbete och sedan även några linjer ur MSVC. Satte också en hel del tryck i traven och Aramis kändes riktigt fin! Fokus var att få honom att kliva ur gummistövlar och inte i foppatofflor :o) Vi vill ha höjd i traven, inte trav "underifrån" - om nu någon förstår vad jag menar, ha ha.

Söndagen började med att klockan ringde 06.00 Packade ihop allt i en stor trunk, gav mig själv och vovven mat och susade sedan vidare, med vovve och trunk i släptåg, mot stallet. I stallet var det som vanligt kommers, många skulle iväg och stämningen var på topp! Aramis knoppades, vitlindades, besprutades med Veredus white och fick sitt fina Rambotäcke på sig. När transporten var packad och allt på plats rullade ekipaget mot Ljungbyhed. Var där i tid och hann flanera runt lite innan Herr Grå fick komma ut och andas in lite tävlingsluft. Det var en kusligt dimmig morgon men diset började äntligen lätta och fram kom solen och en riktigt härlig dager! Snart satt jag i sadeln och skrittade fram. Red in i ridhuset och värmde, jag var helt själv här inne - vilken lyx :o) När jag skrittat i en kvart började jag trava, Aramis kändes riktigt trevlig - fick igång maskineriet ännu mer med att blåsa på i riktigt frisk galopp i stora volter varierat med långsidorna. Sedan åkte lindorna och bootsen av och jag red ut på en av utebanorna. Snart var ekipaget före mig klara och jag red in på banan. Plötsligt gick ett billarm som ekade över hela anläggningen och Aramis blev lite spänd. Jag red ett varv inne på banan och domaren blåste. Så var vi iväg. Om jag säger så här... jag behövde inte driva i alla fall :o) Det var tusan mig vad han var på bettet! Samlad galopp, halt hälsning - sedan var det plattan i mattan :o) Jag hann knappt säga hej till domaren innan Aramis redan var på halva diagonalen i första ökningen, ha ha. Programmet gick strålande men Aramis blev liiite stark, han låg på och det kändes som att han verkligen ÄLSKADE det han gjorde! Tyvärr fick vi miss i andra serpentinen i förvänd galopp och Aramis briljerade med ett rent byte, till följd av detta blev det enkla bytet helt förstört (skrittade in) (fick poäng 1 och därmed koeff. 2). Vi "flög" på många dyra poäng här... Fick totalt 16 stycken 7:or och en 8:a :o) Men jag måste säga att det känns roligare att ligga lite ojämnt (typ 7, 7, 6, 1, 7 etc.) än 5, 6, 5 etc). Bifogar film från kvalet förra helgen (kan säga att jag hade EXTREMT mycket mer tryck i honom i går, nästan lite för mycket, ha ha). Jag tycker att Aramis har en väldigt trevlig form, dock är han väldigt rak i sidorna (men efter väldigt knapphändig framridning blev det dessvärre inte bättre).

Dagen har ägnats åt lång och härlig skrittrunda - välbehövligt för både häst och ryttare! Ha en härlig måndagkväll!

VILKET härligt pass jag haft tillsammans med min fina Aramis idag! Man kan bara bli glad av att rida den hästen; det är som att dansa tango! Det är så samspelt, så känsligt, så explosivt och så RÄTT! Om jag bara ger rätt hjälp i rätt ögonblick svarar han med den mest fantastiska känsla. Avnjöt ett pass i ridhuset idag och jobbade en del med genomflexning, ställning, böjning, lite skolor och allmän check inför söndagens start. Det vi nu har lite bekymmer med (som ett brev på posten) är givetvis den förvända galoppen eftersom vi nu arbetat frenetiskt med byten i två veckor... Imorgon blir det lättare träning för J.

Igår var jag och Rigolettos nya medryttare ute och red - vi hade en riktigt trevlig och rolig tur i halvdunkla kvällen, hästarna fick galoppera banvallen upp och ner ett par gånger - härligt få upp flåset lite (och perfekt för Herr Brun att bli av med lite mage) :o)

Nu - fredagsMYS :o)

&hl=sv_SE&fs=1&">&hl=sv_SE&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="500" height="304">

Nu är vi mitt uppe i VM och världens duktigaste hästar samlas på gemensam arena för att göra upp om titeln som världsmästare i allehanda grenar. Jag hörde en intervju med Edvard Gal som berättade om Moorlands Totilas; en häst som får nöja sig med att vistas i boxen och på ridbanan - han får aldrig någonsin vara ute i en hage (gissar att det handlar om skaderisken). Vad tycker du? Har sporten gått för långt när vi blir så rädda om våra djur att de inte ens får vistas ute i en hage? Eller är det rätt att resonera på detta vis? Vad tycker du, nu vill jag höra DIN åsikt!

       

Hej hopp alla glada läsare! Skulle bara kort meddela att Aramis och jag tagit välbehövlig tredagarsvila efter sexårskvalet. På torsdag är jag tillbaka i sadeln igen och på söndag är det tävlingsdags igen! Befinner mig just nu i vår vackra huvudstad och åker ner mot sydligare breddgrader idag. På gensyn snart mina vänner!
  

... eller förresten, jag tar tillbaka det jag nyss lovade :o) Ha ha - det var nog inte meningen att jag skulle åka på kval; den saken är nog ganska säker - även om jag så här i efterhand kan tycka att både jag (och förhoppningsvis) Aramis haft en väldigt trevlig dag med tillhörande högintensiva veckor i bagaget.

Vi tar det hela från början :o)

Klockan ringde 05.20 och jag var snart på benen denna mörka och lite kylslagna oktobermorgon. Efter att ha packat ner halva bohaget i en stor trunk kunde jag, hund och trunk bege oss till bilen. Stallets hästar välkomnade med dova gnäggningar 06.30 och snart stod de alla och mumsade på sin frukost. Jag passade på att backa till bilen och packa släpet fullt medan Aramis fick äta sin frukost i lugnan ro. Hans svans var bedårande vacker, nästan som silver glänste den! Jag tvättade den igår med någon smörja som kallas Cowboy magic - det kommer en recension senare rörande denna utomordentligt förträffliga måste-ha-artikel hos samtliga pryltokar (om man nu kan kalla hårvårdsprodukter för prylar). När Aramis var vacker som en dag, vitlindad, täckad, knoppad - you name it - så gick färden mot Gärds. Jag hade skrivit ut vägbeskrivning innan och följde denna minutiöst i bilen samtidigt som jag försökte hålla ekipaget på vägen. Drygt en timme senare rullar jag in på anläggningen och möts av en herrans massa transporter, lastbilar och "tusentals" hästar. En parkeringsvakt kommer fram till mig och visar var jag ska parkera; jag frågar om det verkligen är här som dressyren också hålles - jodå, alla tävlingar hålles på samma plats, fick jag till svar. Skönt! Efter att ha parkerat bilen tog jag ut Aramis pärm och började min långa vandring mot sekretariatet. Dressyrsekretariatet låg flera hundra meter bort. Jag började dock ana ugglor i mossen; något ridhus syntes nämligen inte till. Jag frågade närmsta funktionär om var ridhuset låg, men det visste denne person inte - och redan då började jag få lite lätt ont i magen. Det var ju knappast så att jag var i sååå god tid att jag kunde lägga mig på sofflocket i ett par timmar... Jag stövlade in i sekretariatet och frågade var 5- och 6-årskvale hålls. Jag fick till svar att de hålls i ridhuset och det ligger inte här. Det var bara att traska (läs springa) tillbaka till bilen och be parkeringsvakten saxa ut mitt släp eftersom det var ordentligt inkilat mellan lastbilar, veterinärkontroller och annat. Han fixade detta galant, bad så mycket om ursäkt för att han sagt fel till mig och lämnade över ekipaget till mig. Jag körde vidare och kom snart till ridhuset där "min" klass skulle gå av stapeln. När jag parkerat skulle jag gå och startanmäla, hittade dock inte till sekretariatet (inga skyltar, ingen att fråga) så efter att ha irrat runt halva anläggningen fann jag en mycket avlägsen dörr som tydligen var vägen in till sekretariatet. Efter att ha anmält susade jag vidare till släpet, gav mina stövlar en sista finish och ordnade med allt som måste ordnas före uppsittning. Det var lite trixigt att sadla Aramis i den totala storm som rådde, utmed en starkt trafikerad väg, men SNÄLL som han är var han en klippa som alltid! Snart satt jag i sadeln och skrittade fram.

Jag kom snart fram till den minst sagt förfärliga framridningsbanan som mest bestod av stora stenar blandat med glasbitar. Den var dessutom på tok för djup; en stor besvikelse! Jag skrittade faktiskt mest runt på vägarna som löpte runt ridhuset eftersom jag helst inte ville se Aramis halt eller försedd med hovböld... Jag skrittade fram tillsammans med Per Waaler - en mycket sympatisk och trevlig man. Ebba anlände och det var snart bara fem minuter till Per skulle starta (först ut i klassen). Jag vägrade rida på utebanan och fortsatte med skritt på grusvägarna och snart kom en människa från tävlingsledningen och gav oss tillstånd att rida inne i ridhuset; skönt tänkte jag - då kan man få lite gjort nu innan start. Tji fick jag; vi fick sitta alla tre på den lilla volt som blir kvar nedanför dressyrbanan. Som ni alla förstår var det inte de mest optimala uppvärmningsförhållandena och även om Aramis kändes superfin så hade jag överhuvudtaget inte kunnat arbeta med något som helst genomflexningsarbete.

Några minuter senare ropades jag in på banan och kvalet var i full gång. Och Aramis kändes suuuper :o) Vi fick två klockrena byten och ett godnattbyte och ett latjolajbanbyte :o) Han kändes väldigt trevlig i formen, mycket taktmässig i traven, lite spänd i galoppen och den samlade skritten. Skolorna blev tyvärr (med tanke på utebliven genomflexning) rena rama SL-bussen (som min kära tränare brukar säga). Och genom hörnpasseringarna var han verkligen som en enda rak planka, ha ha :o) Längningarna kändes SUPER, i synnerhet den sista ökningen! Nej, jag var riktigt nöjd med Aramis och min insats. Han är så himla positiv och arbetsvillig - sedan behöver han naturligtvis bli mycket starkare så att han orkar bära sig ännu mer på rätt sätt. Men säg den glädje som består. När jag fick protokollet i min hand blev jag riktigt besviken! Fick inte mer än 61 % (okej, detta är ett program att jämföra med MSVB) - men inte hade jag räknat med sååå usla poäng. Domaren tykcte, förvisso att Aramis var vacker, men att han behöver genomarbetas (jo jag tackar - efter den framridningen på en grusväg *fniss*). Genomgående har också den spända galoppen med tillhörande spända byten dragit ner väldigt mycket på poängen. Den "enda" som lyckades kvala vidare var Per Waaler och jag passar på att gratulera honom och hans fina Welba! Äsch - nu går vi vidare med siktet inställt på nya mål :o) Ritten är förresten filmad och filmen kommer upp här i veckan! Håll utkik :o) Nattinatti från en mycket trött ryttarinna! (Bilder nedan från dagens kval)