Vi, här nere på sydliga breddgrader, är inte vana vid snö. Det uppstår helt enkelt mindre kaos då denna nederbörd faller från skyn. Jag hade, förvisso, tänkt rida utomhus idag - men vädrets makter ville annorlunda och vi hamnade till slut i ridhuset ändå. Även om vi faktiskt skrittade fram i snöyra. Aramis skötte sig super, trots snö som trängde in i öronen. Det fick honom att visa sin riktigt samlade sida, vilken matte förvisso inte vill plocka fram än. Men det är klart att man log lite extra när han trampade på stället, stressad av väder, vind och "farligheter". Det är roligt att veta att det trots allt finns där, någonstans. Vi hoppade in genom ridhusporten och fortsatte (i något lugnare tempo) inomhus. Jag ska sätta på en nosrem på Aramis träns, så att jag kan få lite '"sug" i handen och bettet. Aramis har nämligen en förmåga att bära sig själv och "knäppa av" i nacken. Jag vill få honom rundare i formen.