Huj - så passerade åter två dagar... Förstår inte var tiden blir av!!! Just nu sitter jag på x200 på väg genom vårt vackra land och det är, tro det eller ej, alldeles vitt utanför tågfönstret! Myyyyyysigt! Jag SAKNAR snö i Skåne :o( Jag är rädd att jag är den enda. Men jag är en årstidsmänniska och älskar därmed de skiftningar som alla årstider innebär. Jag tycker det är hemskt med midla vintrar, det tyder på att klimatet bara blir varmare och att vi förstör vår jord mer och mer. Så med handen på hjärtat har jag väldigt svårt att förstå alla människor som älskar milda vintrar... En mild vinter är lika med en förstörd jord :o(

För att inte deppa ihop totalt så ska jag gå över till ett långt mycket trevligare samtalsämne; nämligen Aramis :o) I måndags fick Misen arbeta vidare med samlingen, han kändes minst lika fin som söndagens pass även om jag detta pass lät honom gå mycket mer LDR. Det märks tydligt när han själv vill och behöver strecha sin överlinje och komma ner över ryggen - och självklart får han gå där nere - hur mycket han vill höll jag på att säga :o) Han kändes lite trött i bakkärran och behövde därför inte alls trampa eller utföra något annat "tyngre" arbete. Avslutade med vääääärldens mest galna galoppfärd som höll på att sluta nästan illa :-S Jag släppte honom på ett par långsidor i ridhuset och till en början ska jag väl säga att det gick helt okej. Sista långsidan slog det dock över och Aramis drog iväg ordentligt... Haha - så mycket så att de stackars människor som satt på två stolar på ena kortsidan hejdlöst slängde sig av stolarna och kastade sig åt sidan i ren och skär rädsla över att bli övergalopperade :o)

Igår tänkte jag att det skulle passa med lite höga cavaletti! Sagt och gjort... Släpade fram våra höga kryssbommar och placerade dessa i solfjäderform på en volt. Så började vi arbeta i skritt. Aramis är så söt! Han kliver över bommarna som om de vore 1 meter höga... När han bekantat sig med dessa märkliga saker började jag arbeta i trav. Långsida upp i rund form till bommar på böjt spår, bommarna i trav, långsida ner mot spegeln med fokus på att lossa nacken men ändå få honom att spåra korrekt. Världens bästa övning! Detta gjordes i båda varv och efter x antal övningar i 20 minuter så fick den grå skritta av! Ett mycket lyckat och nyttigt pass!

Nu - studium!

   

 

Jannike

7 december 2011 10:49

Du är inte den enda som saknar snö. Jag saknar snö. Som när man var liten och byggde snögubbar och grejer, men tror tyvärr inte att det kommer tillbaka :( Gillar dock inte att det är överdrivet kallt ibland, men vintern är mysig :)

http://jovring.bloggplatsen.se

 

Aramis - En dressyrblogg

8 december 2011 13:02

Jannike: Kan bara hålla med! Snö och kyla (faktiskt) hör vintern till!

http://aramise.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla vänner där ute! Lever ni? Även om jag nästan misstänker att de flesta av er är fullt levande, så vill jag tro att merparten av er kastat in handduken vad anbelangar min blogg. Jag gissar att era liv, precis som mitt, rullar på i ett rasande ...

Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...

Hej alla kära läsare som troligtvis längre inte existerar! Jag klandrar ingen, händer ju inte så där hemskt mycket här nu för tin ;o) Hur som helst så kommer här en uppdatering! Min gamla medryttare Ida slutade härförleden pga flytt söderut och jag f...

Uuuuuuuuuuuuuusch på mig att skämta så elakt!!!!!!!!!!!!!!!!!! Först och främst: tack för alla era kommentarer. Det är ju förargligt att jag betett mig så innerligt vidrigt, men faktum är att en hel del av fakta i föregående inlägg faktiskt stämmer! ...

Ja, gott folk, vad hände? Det hände så mycket som att jag träffade en man som inte tyckte om hästar! Och därmed tycker inte heller jag om hästar längre! För någonstans måste man ju välja ... Kärlek eller hästar? Efter ett par sömnlösa nätter kom jag ...