Tack - tack, alla oerhört vänliga och engagerade läsare som kommit med tips och idéer på hur Lille Mis kan få i sig MER protein så att han kan bli en riktigt stor och stark gosse nu när matte höjer kraven avsevärt. Jag har nu tillfälligt (men dock ej helt och hållet nöjd) fram till att han ska knapra i sig 2 kg hippo alfa, 1.5 kg havre och i dagsläget 0.5 kg lusern som ska höjas upp till 1 kg. Jag har räknat ut Aramis behov av MJ till cirka 95 men får inte riktigt ihop en helt vettig foderstat eftersom jag tycker att jag hamnar lite högt i MJ med de fodersorter jag ger idag. SRP hamnar på en kvot på 6.1 vilket jag tycker är lite för lågt (vill helst ha upp honom till 7) - nu undrar jag; proteinrikt foder med lågt MJ; rekommendationer - någon? (Tyvärr höjer halmen upp MJ medan SRP:t på halm ligger på noll... ). Hmm... Tåler att tänkas på det där.

Över till gårdagen :o) Aramis - som numera går med lite sänkta krav (läs mycket sänkta) var igår ute med matte och travade på stubbåkrar. Passet avslutades i ridhuset där fokus låg på energi. Idag fick herr grå vila och i morgon väntar en STOR städdag i stallet. Wiiihuuuuu   Tills dess önskar jag er alla en mycket god natt och en angenäm lördag!

   

Det är inte allt för ofta som jag hoppar av Aramis och faktiskt inte är nöjd med dagens pass - men en sådan dag var det idag. Och givetvis kan ju inte alla dagar bara vara superdunderfantastiska. Efter att ha fixat i ordning Aramis till dagens kvällspass satt jag snart glad i sadeln igen. Det har varit en lång längtan den här veckan då jag varit iväg och det kändes underbart att sitta på den grå igen. J har arbetat om Aramis en del den här veckan och nu ligger fokus på att få honom att ta i utan att han lägger sig i försvarsläge eller bara kör iväg i maxfart; han ska ta i med bakbenen helt enkelt. Jag är hela tiden ungefär 200 % noggrann med att han inte fastnar i nacken, inte lägger sig med nosen bakom lod, inte häver sig framåt och tar skänkeln korrekt. OCH!!! Han får INTE ha särskilt mycket stöd i handen. Och visst var han bitvis otroligt fin - men bitvis händer något; han TOTALkroknar! Jag menar verkligen bensinen tar slut. Sänker jag snabbt kraven och lägger ner honom i hans favoritrunda form - ja då är där tryck som heter duga under dojorna. Och så plockar jag upp honom och sätter honom - ja han orkar en stund och sedan är det bom stopp igen.

Det här är ett helt nytt sätt för Aramis att arbeta (men också för mig) och det är otroligt tydligt att Aramis är kopiöst svag i detta arbete. Tittar man på hans kropp är han tunn bak, jämfört med hans stora framdel (han är dessutom rejält överbyggd vilket försvårar för honom ytterligare) och det blir helt enkelt kalasjobbigt för honom. Jag har nu bestämt mig för att fodra upp honom ordentligt med både protein med även till viss del energirikt foder (lusen och sojamjöl, kanske även riskli eller olja). Jag vill ju att han ska kunna sätta muskler och han behöver därför tillskott. Därför får han under tre-fyra veckor äta upp sig så att han har "något" att bygga av och med och sedan när jag tycker att han är rund och fin i kroppen igen så kan jag fortsätta med det här krävande arbetet. 

Har ni några bra tips och tankar kring ovanstående så kom gärna med reflektioner!

Nattinatti!
   

Phew, så har jag änteligen landat i kära Lunden igen. Häst och undertecknad är på plats efter en veckas kringresande liv. Nåja, Aramis har väl inte rest särskilt mycket; han har varit på riktigt boot camp och är nu ordentligt genomriden och välmatchad till höstens bravader :o) 

Det var härligt att få hämta Aramis igen (även om jag vet att han haft det gott) så har jag SAKNAT honom jättemycket! Det var underbart att äntligen få borra in näsan i hans grå mule igen.

Jag har idag, förutom att studerat min tränare rida Aramis på "nytt" sätt, fått prova på att rida på detta "nya" sätt själv! Ja, nu är det givetvis inte så att vi har kommit med någon banbrytande metod som kommer att få hela dressyrvärlden att tappa hakan... Haha - det nya sättet handlar mer om att (trumvirvel) få Aramis att ta i bättre bak och inte lägga sig på i handen. Därför blev det mycket arbete med galoppfattning ur tramp och ner till tramp efter galoppfattning. Behöver jag säga att herr grå var rätt så svettig efter en dryg timmes arbete? Det känns skönt att jag och min tränare är på precis samma spår och om några månader så bör herr grå ha blivit ännu starkare och vassare i sin samling. Kämpa på!!! Nattinatt from Lund :o)

   

Jag har länge, länge stått i valet och kvalet om jag ska köpa mig ett fint dressyrträns med bred svart- och vit aachennosgrimma. Jag har funderat på att köpa ett Döbert, ett Passier, ett Stübben eller kanske OS. Men det tar självklart emot att hosta upp mellan 3.000 och 6.000 kronor på ett - TRÄNS!

När det nya Hööksutbudet kom till min  kännedom och jag där, i deras tränskollektion, så fann precis ett sådant träns som jag sökt för enbart 499 kronor så kan man ju inte låta bli att fundera; VAD är det som gör tränset för 5.500 kronor SÅ mycket bättre än tränset för 500 kronor?

Jag är vanligtvis en vän av kvalitet och köper oerhört sällan budgetvaror.  Ska det vara så kan det lika gärna vara kvalitet, brukar jag tänka. Och inte allt för många pryttlar i min egen eller hästens garderob är av "no name"-märken. MEN! Till saken hör att jag hört flera av varandra oberoende röster som talat just om hur dålig kvaliteten på Döberttränsen är - ett argument som ytterligare får mig att sätta morgonteet i halsen. OM man nu hostsar upp 5.500 kronor för ett träns (eller mer) - ja då måste det ju givetvis vara något ut över det vanliga; inte "bara" en liten metallbit som visar Döberts märke. Inte kan väl den vara värd så många tusen kronor?

Givetvis gäller inte frågan ovan bara träns - det gäller ju hela vår materiella värld! Hur brukar du resonera? Köper du hellre en kvalitetspryl och har den jättelång tid (OM den nu är av bra kvalitet) - eller köper du hellre en vara till lite lägre pris; men byter istället lite oftare (vilke ju kan vara ett nöje i sig det oockså)? Har du erfarenhet av att dyra varor håller just längre och bättre? Eller visar det sig att faktiskt en "budgetvara" visar sig hålla nästan lika länge? Finns det några varor som du alltid köper budget eller kanske aldrig någonsin skulle kunna tänka dig att köpa budget? Och förresten; hur är det med tränsen i diskussionen ovan? Är de dyra så mycket bättre än de billiga?

Nu när jag är i Stockholm och Linköping under en vecka har Aramis hamnat på äkta träningsläger hos min superduktiga tränare (som jag tidigare skrivit). Under hösten kommer jag att vara iväg tre hela veckor (utspritt lite här och var) och för att inte Aramis ska tappa den tävlingskondition som vi nu håller på att sätta (och för att han ska få gedigen utbildning under tiden) (och för att matte ska få många fina matnyttiga tips och råd på vägen) så är det en utmärkt lösning att göra på detta sätt :o)

Min kära tränare förser mig varje kväll med utförlig rapport och som jag hittills kan se arbetar vi på med exakt samma mål; nämligenn att Aramis att förvisso ta stöd i handen - men självklart inte mer när vi kräver samling! Då ska han vänligt kröka på bakbenen och inte häva sig eller krumbukta sig i sidled. Hans specialitet nänligen :o) För mig känns det otroligt bra att både jag och min tränare har precis samma uppfattning; då jobbar jag på helt rätt :o)

På tisdag är det examinationsdag för Aramis och då ska J visa hur "långt" de har kommit på den här veckan och hur jag ska arbeta vidare. Sedan åker vi hem till kära hemstallet och arbetar på själva :o) Söndagen den 18 väntar tävlingssäsongens första start :o) Håll tummarna redan nu!

Nehej - nu ska jag och undertecknads andra hälft och familjens kära vovve ut på äventyr - Mariefred tror jag minsann att vi bestämde :o) Watch out! Trevlig lördag!

 

Min underbara Aramis! Så fantastiskt trevlig att ha att göra med. Lastar själv och kör iväg med hela släpet fullt av hö och mat, och så där någonstans mitt i all mat står en grå pålle och ser go och glad ut :o) När vi kommer fram 45 minuter senare lastar vi ur och kliver rakt in i nytt ridhus, på med sadel och snart sitter J i sadeln. Efter ett något lättare pass (som för övrigt gick super!!!) var det dags för herr grå att komma in i sin nya box och träffa sin boxgranne. Det blev lite blås i mulen mellan gallerna sedan ville Misen ha MAT!!! Jag pep iväg och hämtade hans kvällsmat och så fort den serverades åt han precis som om han bott i den där boxen i 10 år. Sedan gick han rakt på höet och mumsade så nöjt på det medan matte vinkade adjö! Åhh jag kommer att sakna Aramis men vet att han kommer att ha det OTROLIGT bra! Matte kan resa iväg med gott samvete :o) Nattnatt!

   

Jahadu Aramis! Lekskolan slut för i sommar! I morgon kväll överlämnar jag den grå pållen med varm hand till min tränare som ska träna och arbeta Aramis i en vecka - jag själv ska nämligen fara iväg på uppdrag i Linköping och Sthlm och vad passar då bättre än att få honom arbetad hos ett proffs? När jag åter satt mina fötter i skånsk mylla (måndag) hämtar jag Aramis och sedan vankas fortsatt träning för att avsluta veckan med en MSVB i Malmö :o) Wihuuuu!

Nu ska jag studera engelska artiklar och ta mig en rejäl kopp te!

Trevlig afton önskar jag er!