Det var en helt underbar sommardag idag, en sådan dag man bara inte får låta passera utan att man har ridit en lång och härlig galopp i vattenbrynet medan solen sakta sänker sig. Sagt och gjort.

Idag skulle Aramis få stifta närmre bekantskap med det stora och skrämmande havet. Lastning från stallet gick lysande över förväntan. Aramis traskade i princip rakt på trailern och personal där bak kunde stänga i lugn och ro medan jag proppade Aramis mun full med müsli. Färden till stranden (åktid cirka 10 minuter) gick super. Avlastning gick finfint. Plockade av skydd och började sadla (okej han stod inte och sov i ett hörn, men var fullt hanterbar). Dumt nog var det ett tiotal hästar som stökade runt i närliggande hagar och stirrade upp Aramis lite, men med viss uppläxning höll han sig fint på mattan. Svingade mig upp i sadeln och styrde mot stranden. På väg mot stranden skulle ett antal spännande delmål passeras, bland annat en restaurang med barn, barnvagnar och hundar. Gick finfint. En minigolfbana fanns där också, blandat med ganska mycket trafik (bilar, cyklister och gångtrafikanter). När Aramis så fick syn på havet blev han kusligt stor, han höjde upp halsen och spanade in det stora mörka eeeeenorma "fält" som bredde ut sig ett par hundra meter framför honom. Han blev så nervös att han bara blev tvungen att gödsla. Allt gick kanon på väg ner till stranden, Aramis älgade på i högt skrittempo och snart var vi framme vid stranden. Vi började (med pappa som draghäst) med att plaska i en större vattenansamling, vilket gick kanonbra. Gick där några varv och Aramis verkade inte bry sig nämnvärt om vattnet varför vi ökade svårighetsgraden och vandrade ut mot havet istället. Det var inga som helst problem att få Aramis att gå ut i havet, han traskade på som om han inte gjort annat. Vi gick ut en bit över knäna och provade att trava några meter också. Vattnet stänkte om oss och Aramis tyckte det hela var väldigt spännande. Avslutade med att galoppera i vattenbrynet, heelt underbart! Lastningen hem gick något sämre, men han klev upp efter några om och men.

Jag tror att Aramis kommer att sova väldigt gott i natt ;)

 

Jennica

29 juli 2008 17:30

Vilka underbara bilder! Ni ser inte ut att vantrivas ;). Skönt att ha en pålle som inte tvekar att pröva vingarna. kram på Er!!!

 

Heléne

3 augusti 2008 22:37

Mmmm, ridning när sommaren är som bäst! Finns det något som slår det? Knappast.
Sköna minnen att plocka fram när den bistra vintern kommer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla vänner där ute! Lever ni? Även om jag nästan misstänker att de flesta av er är fullt levande, så vill jag tro att merparten av er kastat in handduken vad anbelangar min blogg. Jag gissar att era liv, precis som mitt, rullar på i ett rasande ...

Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...

Hej alla kära läsare som troligtvis längre inte existerar! Jag klandrar ingen, händer ju inte så där hemskt mycket här nu för tin ;o) Hur som helst så kommer här en uppdatering! Min gamla medryttare Ida slutade härförleden pga flytt söderut och jag f...

Uuuuuuuuuuuuuusch på mig att skämta så elakt!!!!!!!!!!!!!!!!!! Först och främst: tack för alla era kommentarer. Det är ju förargligt att jag betett mig så innerligt vidrigt, men faktum är att en hel del av fakta i föregående inlägg faktiskt stämmer! ...

Ja, gott folk, vad hände? Det hände så mycket som att jag träffade en man som inte tyckte om hästar! Och därmed tycker inte heller jag om hästar längre! För någonstans måste man ju välja ... Kärlek eller hästar? Efter ett par sömnlösa nätter kom jag ...